Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Vanligare med sexuella problem hos vuxna som fått tung cancerbehandling som barn

    Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.

  • Uppsala universitet i miljardsatsning mot tuberkulos

    Universitet och läkemedelsföretag i tretton länder har gått samman i ett nytt internationellt kunskapskonsortium, UNITE4TB, som med gemensam kraft ska utveckla de verktyg som krävs för nya och effektiva antibiotikabehandlingar mot tuberkulos. Uppsala universitet kommer att bidra med formuleringen av matematiska modeller för att designa och utvärdera kliniska studier.

  • Ny modell kan bidra till mer anpassade behandlingar av blåscancer i framtiden

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny musmodell för att bättre kunna studera hur cancer i urinblåsan utvecklas hos människan och hur immunförsvaret aktiveras när tumörer växer. Med hjälp av modellen har de kunnat studera hur proteiner förändras före, under och efter att en tumör utvecklats i blåsväggen. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Så kan vi tänka oss dela vår hälsodata

    Sjukvården, forskningsprojekt och myndigheter, men också många företag är beroende av att människor delar med sig av sin hälsoinformation digitalt. I en ny studie har forskaren Jennifer Viberg Johansson undersökt under vilka omständigheter människor känner sig bekväma att dela sådan information.

  • Nyupptäckta strukturer i hjärnan kan hjälpa till att bekämpa hjärntumörer

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt lymfkörtelliknande strukturer intill hjärntumören hos patienter, där immunceller kan aktiveras för att angripa cancern. I en musmodell har de också sett att immunterapi stimulerade uppkomsten av dessa strukturer. Upptäckten visar på nya möjligheter att reglera immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer.

  • Hela genomet från Peştera Muierii 1 sekvenserat

    För första gången har forskare vid Uppsala universitet lyckats få fram hela genomet från de 35 000 år gamla skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1, i Rumänien. Hennes höga genetisk diversitet visar att det förmodligen inte var ut-ur-Afrika-migrationen som var den stora flaskhalsen i människans utveckling, utan att förändringen skedde under och efter senaste istiden.

  • Epigenetisk mekanism kan förklara hur plastkemikalie orsakar lägre IQ

    Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett. Studien är publicerad i Environment International.

  • Så kan mobbning och fetma påverka flickors och pojkars psykiska hälsa

    Depressiva symtom är vanligare hos tonårsflickor än hos jämnåriga pojkar. Dock tycks pojkars psykiska hälsa påverkas mer om de lider av fetma. Oavsett kön är mobbning en betydligt större riskfaktor än övervikt för att utveckla depressiva symtom. De här slutsatserna drar forskare vid Uppsala universitet som i en enkätstudie följt ungdomar i sex år. Studien är publicerad i Journal of Public Health.

  • Färre prostatacancerdiagnoser till följd av pandemin

    Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.

  • Billigare potensmedel gav färre självmord

    När potensmedel blev billigare och användandet ökade markant sjönk antalet självmord för män mellan 50 och 60 år i Sverige. Det visar en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet.
    – Det här ger ännu ett tecken på hur viktig möjligheten till fysisk intimitet och nära relationer kan vara genom livet, att de kan för vissa människor vara så stark kopplat till livsglädje och förmåg

  • ​Vanligt underskatta risk för hjärtinfarkt

    Var tredje person underskattar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Många är bra på att förstå risken och riskfaktorer när det gäller andra, men kunskapen sätts ur spel när det handlar om dem själva. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som nu publiceras i European Journal of Cardiovascular Nursing.

  • Ogifta och lågutbildade fick mindre omfattande behandling för mantelcellslymfom

    Mantelcellslymfom är en elakartad tumörsjukdom där intensiv behandling kan förlänga livet. En ny studie från bland annat Uppsala universitet visar att personer med mantelcellslymfom som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan behandlades med stamcellstransplantation, vilket kan resultera i sämre överlevnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Blood Advances.

  • Mutationer i neurochondringenen kopplas till epilepsi

    ​Mutationer i genen för neurochondrin kan bidra till att epilepsi, försenad språkutveckling och utvecklingsstörning uppstår. Mutationen innebär en genförändring som kraftigt försämrar kontakter och signalöverföring mellan nervcellerna i hjärnan. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften American Journal of Human Genetics.

  • ​Torkat blod – enkel och effektiv insamlingsmetod för proteinanalyser

    Ny forskning från Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att självprovtaget blod insamlat som torkade bloddroppar fungerar bra för analyser av proteinbiomarkörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Det innebär att det kan bli enklare att lämna blodprov, att människor kan göra det själva och att hanteringen blir billigare.

  • Ny modell kan förutsäga hur bakterier utvecklar antibiotikaresistens

    Med hjälp av teoretiska modeller för bakteriers ämnesomsättning och förökning går det att förutsäga vilken typ av resistens som bakterierna kommer att utveckla när de exponeras för antibiotika. Det här har nu forskare från Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Köln i Tyskland kunnat visa. Studien publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution.

  • Ljudfrekvenskarta för innerörat skapad med avancerad röntgenteknik

    Forskare vid Uppsala universitet har skapat den första 3D-kartan över var i innerörats hörselnerv de olika ljudfrekvenserna fångas upp. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen kunde de följa de fina nervtrådarna och det svängande hörselorganet i hörselsnäckan och ta reda på exakt hur det inkommande ljudets frekvenser fördelas. Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.

  • Betablockerare kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan

    Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.

  • Vårt medfödda immunsystem förvärrar läget vid svår covid-19

    Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology.

Visa mer