En handprotes som ger bäraren lika snabb känsel som en mänsklig hand kan bli möjlig tack vare forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Science. Tekniken skulle även kunna användas till att hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften NEJM.
Nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språk- och kommunikationssvårigheter hos barn. Det visar två studier baserade på över 6 000 barn som forskare vid Uppsala universitet genomfört i samarbete med Region Gotland.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny klass av antibiotika som är verksamt mot multiresistenta bakterier och har visat att den botar blodinfektioner hos möss. Den nya antibiotikaklassen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS. De offentligt finansierade initiativen ENABLE och ENABLE-2 var avgörande för upptäckten och utvecklingen.
I en ny bok utforskar experter inom olika områden effekterna av nocebo, alltså hur negativa förväntningar på sin hälsa kan göra en person sjuk. Det är första gången en bok har skrivits i ämnet. – Det är ett väldigt nytt forskningsområde på frammarsch, säger Charlotte Blease, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
En ny studie visar hur heteroresistens, en övergående resistens som är vanlig hos många bakterier, kan fungera som ett förstadium till utveckling av antibiotikaresistens. Enligt forskarna vid Uppsala universitet är det första gången den här kopplingen påvisats. – Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger professor Dan I. Andersson.
Vuxna som sover bara tre till fem timmar per dygn löper högre risk att få typ 2-diabetes. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Jama Open Network. Den visar också att det inte går att kompensera kronisk sömnbrist bara genom att äta hälsosamt.
Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en möjlig riskfaktor för demens. Viktiga slutsatser är att man bör utreda möjligheten att utveckla nya vacciner.
Med hjälp av resultatet från ett vanligt blodprov och ett webbverktyg kan man ta reda på om man löper ökad risk att få en hjärtinfarkt inom ett halvår. Verktyget har tagits fram av en forskargrupp vid Uppsala universitet. - Vi ville utveckla metoder för att man i sjukvården ska kunna hitta personer som snart kommer att få sin första hjärtinfarkt, säger professor Johan Sundström.
Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Eurosurveillance som är kopplad till EU:s smittskyddsmyndighet.
Ett instrument som gör det möjligt att samtidigt och mycket exakt mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Målsättningen är att denna typ av verktyg ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling för patienterna. Det blir också enklare att följa effekterna av behandlingen.
I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer, kopplade till kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. det nya med studien är att forskarna utvecklat och använt ett dosberäkningsprogram för att kunna beräkna stråldoserna till kroppens olika organ från mark och livsmedel.
må barn kan berätta ingående om sina känslor och hur de har det hemma. De är också bra på att läsa av sina föräldrar och deras känslor, både genom att beskriva deras beteenden, ansiktsuttryck och röstlägen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i Journal of Child and Family Studies.
Kvinnor med en hög genetisk sårbarhet för blodpropp löper sex gånger högre risk att drabbas av det under de två första åren de använder p-piller, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Obstetrics and Gynecology.
Miljöföroreningar ligger bakom minst nio miljoner dödsfall i världen varje år och bidrar till stora kroniska hälsoproblem hos människor och djur samt skapar allvarliga störningar i miljön. Under toppmötet Uppsala Health Summit den 24-25 oktober samlas internationell expertis från olika samhällssektorer för att diskutera lösningar som kan förhindra framtida utsläpp och som kan påskynda insatser.
Vilka lärdomar från Covid-19-pandemin har samhället dragit? Under årets Olof Rudbeckdag kan du ta del av erfarenheter från pandemin, aktuell forskning om viruset och dess konsekvenser, bland annat "Svårt sjuk i Covid-19 – skildringar från patient och personal vid Akademiska sjukhuset", samt smitta, smittspridning, vacciners tillgång och verkan Öppet för allmänheten.
P-piller kan minska risken för ledgångsreumatism medan hormonbehandling vid klimakteriet tvärtom kan öka den senare i livet. I en ny studie på över 200 000 brittiska kvinnor har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett samband mellan användning av könshormoner och risken för att utveckla ledgångsreumatism. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Rheumatology.
Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år statistikern Inger Persson. Hon belönas för utvecklingen av en matematisk algoritm som med tillgång till intensivvårdspatienters journaler, snabbt kan förutspå vilka som riskerar utveckla blodförgiftning, sepsis.
Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008 och 2020. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network open.
Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt. Den här vetskapen kan på sikt bidra till nya behandlingsformer för multipelt myelom.