Gå direkt till innehåll

Ämnen: Mental hälsa

  • Viktigt att se strokepatienters psykiska problem

    Stroke orsakat av ett brustet åderbråck på en av hjärnans artärer drabbar ofta plötsligt och utan förvarning. Många patienter möter svårigheter under rehabiliteringen. Sjuksköterskan Mathilde Hedlund visar i sin avhandling att det är viktigt att tidigt identifiera individer med risk att utveckla psykiska problem. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.

  • Mer stöd behövs efter misslyckad fertilitetsbehandling

    Infertilitet och att genomgå behandling med provrörsbefruktning kan vara förenat med depression. I sin avhandling visar barnmorskan Helena Volgsten att trettio procent av de kvinnor och tio procent av de män som genomgick provrörsbefruktning hade depression och/eller ångestsyndrom i samband med behandling. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.

  • Bättre stresshantering hjälper hjärtpatienter

    Stress och nedstämdhet ökar riskerna för att återinsjukna i hjärtsjukdom. Inom primärvården i Uppsala pågår sedan några år en unik undersökning, där hjärtpatienter med hjälp av kognitiv beteendeterapi lär sig hantera och undvika stress. Resultaten hittills är positiva, visar en ny avhandling av Mats Gulliksson som granskas vid Uppsala universitet den 18 september.

  • Cancerdiagnosen kan påverka tonåringars utveckling positivt

    Tre av fyra tonåringar med cancer har 18 månader efter diagnosen god eller utmärkt livskvalitet, enligt en ny studie som letts av Louise von Essen vid Uppsala universitet. Detta tyder på att det trauma som sjukdomen innebär kan inverka positivt på den psykologiska utvecklingen hos många unga. Studien omfattar tonåringar som vårdats vid de barnonkologiska klinikerna i Uppsala, Umeå och Lund.

  • Mobbning och stress vanligt bland barn med ADHD

    Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.

  • Nervsystemet påverkas av kemikalier under nyföddhetsperioden

    Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.

  • God effekt av ljusterapi

    Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Låg energiomsättning hos patienter med schizofreni

    Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.

  • Så går det för personer med allvarlig brännskada

    En svår brännskada är ett trauma fyllt av smärta och påfrestningar som kan förändra hela livet för den som drabbas. Sjuksköterskan Björn Wikehult har undersökt hur det gått för patienter vid Akademiska sjukhusets brännskadeavdelning och visar att personlighetsdrag kan betyda mer än brännskadan i sig för hur livet ser ut ett antal år efter skadan.

  • Läkare upplever sjukskrivning som problematiskt

    Det är vanligt att läkare och patienter har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, vilket upplevs som problematiskt. Några allmänläkare känner sig även hotade av patienter eller är rädda för att bli anmälda i samband med sjukskrivningsärenden. Det visar Malin Swartling, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 juni.

  • Föräldrar till cancersjuka barn behöver också få vård

    Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.

  • Arbete inom kyrka och vård medför hälsorisker

    Yrkesgrupper med människovårdande arbeten drabbas ofta av stress och ohälsa. Ann-Sophie Hanssons studier inom Svenska kyrkan och äldrevården visar bland annat att ett alltför starkt engagemang bland anställda är på gott och ont och tenderar leda till svårigheter att sätta gränser i arbetet. Gemensamt är bristen på återhämtning vilket ofta resulterar i utmattningssymptom och sjukskrivning.

  • Att drabbas av cancer i tonåren – psykosociala konsekvenser

    18 månader efter diagnosen är tonåringar som drabbats av cancer mindre nedstämda och oroliga än sina friska kamrater. Två år senare beskriver de både problem och positiva erfarenheter. Elisabet Mattsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj, undersökt hur unga reagerar i samband med cancer.

  • Reformer inom psykiatrisk tvångsvård gjorde ingen skillnad

    Samhällets försök att förändra den psykiatriska tvångsvården har haft mycket begränsad effekt på patientens och anhörigas upplevelse av den. Det visar läkaren Tuula i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitets centrum för klinisk forskning i Västerås den 18 april.

  • Tandvårdspersonalen på sjukhusen behöver utbildning i cancervård

    I behandlingen av patienter med muncancer kan tandvårdspersonalen roll bli både långvarig och intensiv. Trots detta saknar tandvårdspersonalen på sjukhusen utbildning till exempel för att hantera svåra känslomässiga situationer. Det visar en ny avhandling av Marta Röing som granskas vid Uppsala universitet den 29 november.

  • Minen uttrycker våra känslor på en bråkdels sekund

    Om man är ängslig för att tala inför publik har åhörarnas ansiktsuttryck extra stor betydelse. Osäkra talare reagerar starkare än andra på glada respektive arga miner och reaktionen syns omedelbart i talarens eget ansikte, visar en ny avhandling i psykologi av Monika Thunberg. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 oktober.

  • Folkhälsoministern talar på höstens Forskning pågår

    Ekonomiskt utsatta barn, sexuellt vilsna eller deprimerade unga, nya droger. Hur mår barn och unga idag? Hur riktar man insatser till dem som behöver det bäst? Höstens ”Forskning pågår” vid Uppsala universitet går av stapeln den 18 oktober och får besök av folkhälsominister Maria Larsson som ska berätta om regeringens åtgärder för en trygg uppväxt

  • Världsledande psykiater på besök

    Allt oftare hörs larm i media om en psykiatri i kris. Denna vecka samlas framstående psykiatriforskare i Uppsala för att diskutera situationen för psykiatrin i Norden och globalt, och vilka förändringar som är nödvändiga. En av dessa är professor Juan E Mezzich, ordförande i WPA (World Psychiatric association), som menar att psykiatrin glömt viktiga delar vid diagnos och behandling. Den inter

  • Katastrofpsykiatri igår, idag och i framtiden

    Tom Lundin, landets första professor i katastrofpsykiatri, håller fredagen den 11 maj en öppen föreläsning om utvecklingen inom sitt forskningsområde, från 1600-talet och framåt. I sin föreläsning går professor Tom Lundin igenom vad som skrivits akademiskt om psykiatriska tillstånd efter traumatiska händelser. Han börjar i 1600-talet och går via Carl von Linnés klassifikation av sjukdomar fra