Gå direkt till innehåll

Ämnen: Mental hälsa

  • Ny avhandling om psykisk ohälsa och alkohol

    Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop. Vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision har socionomen Christina Nehlin Gordh undersökt hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att tidigt upptäcka och agera vid begynnande alkoholproblem. Resultaten presenteras nu i en avhandling från Uppsala universitet.

  • IMR-programmet hjälper patienter med schizofreni hantera sin sjukdom

    Schizofreni är enligt WHO en av de tio mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen. Rickard Färdig har i sin avhandling utvärderat programmet IMR, Illness Management and Recovery, och sett att deltagarna i programmet fick minskade symtom och bättre coping-färdigheter. Dessutom uppvisade deltagarna minskade självmordsbeteenden.

  • Rädsla kan suddas bort från hjärnan

    Nybildade känslominnen kan suddas ut ur människans hjärna. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. Resultaten kan innebära ett genombrott för forskningen om minne och rädsla.

  • Låga värden av stresshormon hos unga med ADHD

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos. Dessa skillnader gentemot andra barn tycks öka med åldern.

  • Antipsykotiska läkemedel ökar troligen risken för graviditetsdiabetes

    Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditet ökar troligen risken för graviditetsdiabetes men ökar inte risken för att föda för stora barn, visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien är publicerad i julinumret av den ansedda internationella psykiatriska tidskriften Archives of General Psychiatry.

  • Kvinnor med PMS drabbas oftare av förlossningsdepression

    I Sverige drabbas över 10 000 kvinnor av förlossningsdepression varje år. I en avhandling från Uppsala universitet har läkaren Sara Sylvén sett att kvinnor som lidit av PMS innan sin graviditet löper större risk än andra att drabbas. Hon har också sett att ju högre nivåer av hormonet Leptin en kvinna har desto lägre är chansen att insjukna i förlossningsdepression.

  • Komplicerad återhämtning för överlevande efter nationellt trauma

    Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.

  • Omöjligt att fullt ut äga sin egen kropp

    Får var och en göra som den vill med sin egen kropp eller bör någon försöka hindra den som försöker ta sig liv eller skada sig? I avhandlingen ”Att ta skriken på allvar – Etiska perspektiv på självdestruktivt beteende” argumenterar Rikard Friberg von Sydow för att människan existerar i en flock och att en person inte fullt ut kan äga sin egen kropp.

  • Föräldrars stress påverkar barnets vikt

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.

  • Rörelse som signalerar liv viktigast för spädbarn

    Spädbarns uppmärksamhet dras mot saker som rör sig och låter samtidigt. Men forskare vid Spädbarnslabbet vid Uppsala universitet upptäckt att barnen helt ignorerar denna sortens information om de upptäcker rörelse som härstammar från människor. Forskningen publiceras nu i tidskriften Neuropsychologia och resultaten kan bland annat användas i forskningen kring barn och autism.

  • Tvåspråkiga nervceller lär oss mer om hjärnsjukdomar

    Upptäckten att vissa nervceller kan använda två olika signalsubstanser i sin kommunikation gör att forskare nu bättre kan förstå sjukdomar som schizofreni, Parkinsons sjukdom och olika former av beroenden. I tidskriften Nature Reviews Neuroscience presenterar Uppsalaforskaren Åsa Mackenzie, tillsammans med kanadensiska kollegor, en forskningsöversikt över ett nytt spännande område.

  • Avhandling om posttraumatisk stress hos brännskadade

    Posttraumatisk stress efter en brännskada är relaterat till en selektiv uppmärksamhet av sådant som påminner om traumat. Det visar Josefin Sveen i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 mars. Hon har även testat ett instrument som kan identifiera personer i riskzonen.

  • Styrning av psykiatrireformer i Sverige och England jämförs ny avhandling

    Statvetaren Wendy Maycraft Kall har i sin avhandling gjort en jämförande studie av den statliga styrningen av psykiatrireformer i Sverige och England. Hon visar att valet av styrning påverkades både av administrativa traditioner och underliggande politiska vårdideologier.

  • Existentiell folkhälsovård kan ge stora samhällsvinster

    Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och Uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.

  • Svenskhetsnorm upprätthålls i berättelser om internationell adoption

    Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Första mötet på BUP – en viktig balansgång

    Det första mötet mellan barn, föräldrar och behandlare i barn- och ungdomspsykiatrin är viktigt för hur resten av behandlingen ska gå. För att skapa en bra och läkande atmosfär krävs att behandlarna lyckas balansera mellan samarbete, öppenhet och tydlig struktur. Det visar en avhandling av Monica Hartzell på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet.

  • 10-årsjubilerande Disapris till Anna Kåver

    Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, tilldelas årets DISA-pris för populärvetenskapligt författande. Hon får priset för sina böcker där hon med engagemang förmedlat insikter i psykologi. Prisutdelningen sker på Studentbokhandeln ikväll under Kulturnatten i Uppsala.

  • Förlust av barn svårast att hantera efter tsunamin

    Tre år efter tsunamikatastrofen var flera av dem som drabbades fortfarande påverkade av det som hänt. Sämst mådde de som förlorat en nära anhörig och själva utsattes för en livshotande situation. Psykologen Kerstin Bergh Johannessons avhandling om överlevnad och traumatisk sorg är den första avhandlingen i Sverige att följa efterverkningarna efter en stor katastrof av detta slag.

  • Ny forskning visar prognostiska faktorer vid schizofreni

    Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förutsäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.

  • Responstiden avslöjar våra fördomar

    Personlighetstest har blivit ett relativt vanligt verktyg vid till exempel personalrekryteringar. Lars-Erik Hedlund visar i sin avhandling hur mätningen av responstiden vid personlighetstest kan komma åt omedvetna bilder som en person har av sig själv och sin omgivning.

Visa mer