Behandling av social fobi sker ofta med antidepressiv medicin som SSRI, eller kognitiv beteendeterapi, KBT. Ny forskning från Uppsala universitet visar dock att man får bäst resultat om de båda behandlingarna kombineras vilket också ger mätbar effekt på hjärnans aktivitet. En artikel om forskningsresultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Psychiatry.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet beskriver upptäckten av en ny gen som kan förklara hur fetma och bipolärt beteende kan ha en gemensam molekylär och genetisk förklaring. Studien publiceras i tidskriften PLOS Genetics.
Yoga, meditation och mindfulness. Så vill de stora kvinnotidningarna Amelia, Tara och M-magasin att kvinnor ska lösa sina stressrelaterade problem för att bla öka sitt välbefinnande och hitta sin identitet. De står för en fungerande vardagsandlighet som religion inte kan erbjuda. I en ny avhandling inom religionssociologi från Uppsala universitet analyseras bilden som tidningarna presenterar.
Att vara med om en traumatisk händelse kan orsaka livslånga ångestbesvär kallat posttraumatiskt stressyndrom. Nu visar forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet att personer med posttraumatiskt stressyndrom har en obalans mellan två av hjärnans signalsystem, serotonin och substans P. Ju större obalans, desto allvarligare symptom uppvisar patienterna.
Pressmeddelandet "Posttraumatiskt stressyndrom speglar en obalans mellan hjärnans signalsystem" är återtaget.
Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.
Utifrån tidigare studier har forskare trott att personer med social fobi har för låga mängder av signalämnet serotonin. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att det förhåller sig precis tvärt om. Personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. Ju mer serotonin, som tillverkas, desto räddare är patienterna i sociala situationer.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Aivar Päären undersökt om gymnasieungdomar med bipolära sjukdomar utvecklar sjukdomen även som vuxna. Hans resultat visar att de flesta drabbade barn och ungdomar inte utvecklar bipolär sjukdom som vuxna men att många får andra hälsoproblem som depression, ångest och kroppslig sjukdom.
Föräldrar vill att mödrahälsovården ska vara mer pappainkluderande. Det konstaterar barnmorskan och barnsjuksköterskan Margareta Widarsson i en ny avhandling där hon undersökt hur föräldrar upplever det föräldrastöd som de erbjuds. Avhandlingen visar också att föräldrautbildningen även bör fokusera på depressiva symtom och föräldrastress för att förstärka föräldrars gemensamma ansvar för barnen.
Depression drabbar både nyblivna mammor och pappor. En ny avhandling av barnsjuksköterskan Birgitta Kerstis vid Uppsala universitet visar att depressiva symtom påverkar föräldrarnas anknytning till barnet och hur man kommer överens med sin partner. Dessutom ökar depression risken för att föräldrarna separerar innan barnet fyllt åtta år.
I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker sjuksköterskan och doktoranden Inger Wallin Lundell sambandet mellan posttraumatisk stress och abort. Resultaten visar att kvinnor som söker abort inte lider av posttraumatisk stress i högre grad än svenska kvinnor i övrigt.
Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa. Agneta Rosling, överläkare och barn- och ungdomsspecialist, visar i sin avhandling att tillfrisknandet kan påskyndas med rätt behandling utan att sjukhusvistelse blir nödvändig.
Barn till mödrar med bipolär sjukdom löper högre risk att födas för tidigt oavsett om mamman behandlats med stämningsstabiliserande läkemedel eller om hon står utan behandling. Det har forskare vid Uppsala universitet och KI sett i en ny studie. Om modern har en obehandlad bipolär sjukdom har barnet också en högre risk att drabbas av tillväxthämning under fosterlivet.
Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop. Vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision har socionomen Christina Nehlin Gordh undersökt hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att tidigt upptäcka och agera vid begynnande alkoholproblem. Resultaten presenteras nu i en avhandling från Uppsala universitet.
Schizofreni är enligt WHO en av de tio mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen. Rickard Färdig har i sin avhandling utvärderat programmet IMR, Illness Management and Recovery, och sett att deltagarna i programmet fick minskade symtom och bättre coping-färdigheter. Dessutom uppvisade deltagarna minskade självmordsbeteenden.
Nybildade känslominnen kan suddas ut ur människans hjärna. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. Resultaten kan innebära ett genombrott för forskningen om minne och rädsla.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos. Dessa skillnader gentemot andra barn tycks öka med åldern.
Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditet ökar troligen risken för graviditetsdiabetes men ökar inte risken för att föda för stora barn, visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien är publicerad i julinumret av den ansedda internationella psykiatriska tidskriften Archives of General Psychiatry.
I Sverige drabbas över 10 000 kvinnor av förlossningsdepression varje år. I en avhandling från Uppsala universitet har läkaren Sara Sylvén sett att kvinnor som lidit av PMS innan sin graviditet löper större risk än andra att drabbas. Hon har också sett att ju högre nivåer av hormonet Leptin en kvinna har desto lägre är chansen att insjukna i förlossningsdepression.
Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.