Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.
Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen. 6-åring: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”,
De neurokemiska förändringarna i hjärnan ser olika ut hos de patienter med social ångest som behandlats med både SSRI-läkemedel och KBT, jämfört med de som enbart behandlats med KBT. Medan kombinationsbehandlingen där läkemedlet ingick blockerade serotonintransportörerna, så ökade tillgången till transportörer för patienter som enbart fick KBT-behandling.
Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.
Att använda tyngdtäcke kan öka nivåerna av hormonet melatonin med 30 procent. Det visar en ny mindre studie på unga vuxna utförd av forskare vid Uppsala universitet. Melatonin har i tidigare studier visat sig påverka sömnen positivt. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research.
Stöd från en mobilapp kan lindra posttraumatisk stress och nedstämdhet. En ny vetenskaplig studie från Uppsala universitets Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, gjord på 179 patienter, visar att en särskild PTSD-app, PTSD Coach, hjälper vuxna personer med psykisk ohälsa efter traumatiska händelser.
Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.
Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halkar efter i sin kognitiva utveckling. Det visar flera nya studier som gjorts bland syriska flyktingfamiljer i Turkiet, bland spädbarnsfamiljer i Sverige och i Bhutan. Men redan små förändringar kan bryta sambandet och få barnen återgår till sin normala utvecklingsnivå. Samma behov finns i alla tre grupperna och länderna.
Nivåerna av dopamin och placeboeffekten kan avgöra om patienter med social ångest förbättras eller inte vid medicinering med SSRI. En ny studie visar att hos patienter som hade en positiv förväntan på medicineringen var effekten fyra gånger så hög som hos patienter som hade en låg förväntan. Det trots att både grupperna fick samma medicinska behandling. Trots att SSRI påverkar nivåerna av serotoni
I en studie där 13 barn med uppgivenhetssyndrom ingick såg forskarna att barn som separerades från resten av familjen tillfrisknade. Uppehållstillstånd var inte nödvändigt för att barnen skulle bli friska. Resultaten har presenterats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.
Ökande psykisk ohälsa är en av de mest akuta folkhälsoutmaningarna i Sverige och i världen. På det globala toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 18-21 oktober, diskuteras vilka förebyggande insatser samhällen bör satsa på för att bättre hantera den oroväckande utvecklingen.
Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.
Depressiva symtom är vanligare hos tonårsflickor än hos jämnåriga pojkar. Dock tycks pojkars psykiska hälsa påverkas mer om de lider av fetma. Oavsett kön är mobbning en betydligt större riskfaktor än övervikt för att utveckla depressiva symtom. De här slutsatserna drar forskare vid Uppsala universitet som i en enkätstudie följt ungdomar i sex år. Studien är publicerad i Journal of Public Health.
När potensmedel blev billigare och användandet ökade markant sjönk antalet självmord för män mellan 50 och 60 år i Sverige. Det visar en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet.
– Det här ger ännu ett tecken på hur viktig möjligheten till fysisk intimitet och nära relationer kan vara genom livet, att de kan för vissa människor vara så stark kopplat till livsglädje och förmåg
Märta Nasvelldagen 2021 går av stapeln den 25 mars. Det är ett årligt återkommande evenemang om psykisk sjukdom som är öppet för allmänheten. I år kretsar temat kring psykiskt trauma. Vad är det och hur ser forskningsläget ut? Och hur är det att leva med erfarenheter av svåra händelser? Evenemanget är i år helt digitalt.
Bredare perspektiv behövs för att förstå mänsklig intelligens. Kognitionsforskningen har hittills präglats av ett fåtal teorier om vilka principer som ligger till grund för mänsklig intelligens. Forskare vid Uppsala universitet menar att den bilden är allt för snäv och förlegad. Genom att släppa fram en mer komplex bild av mänskligt beslutsfattande kan kognitionsforskningen ta större steg framåt.
Uppsala universitet blir en del av den internationella forskningssatsningen Wellcome Leap. Med 21 universitet och 115 000 forskare från hela världen satsar Wellcome Leap på forskning om global hälsa. Forskningen finansieras med motsvarande 2,5 miljarder kronor från den filantropiska forskningsstiftelsen Wellcome Trust.
En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen framför allt i par där båda har liknande upplevelser. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet. I studien har 818 mödrar och deras partner fått svara på en enkät, ett år efter att de fått ett gemensamt barn. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Personer med social ångest har markant avvikande personlighetsdrag än andra. Känslomässig instabilitet och introversion är utmärkande drag. Det visar en ny studie av Tomas Furmark med kollegor vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Plos One.
Det kan vara balansen mellan signalsubstanserna serotonin och dopamin i hjärnan som påverkar om en person utvecklar social fobi. Tidigare har forskning i huvudsak fokuserat på serotonin- eller dopaminsystemen var för sig. Nu kan forskare vid Uppsala universitet visa att det finns en koppling däremellan som man tidigare inte känt till. Resultateten publiceras i Molecular Psychiatry (Nature).