Genom att dela in skärgårdar och deltaområden på ett nytt sätt kan man bättre förutse skeendena i sådana vattenmiljöer. Den nya metoden, som kan vara till nytta för miljöforskare och andra, är en av flera ekosystemmodeller som Andreas Gyllenhammar presenterar i sin avhandling. Med hjälp av datormodeller kan man öka förståelsen om hur föroreningar och näringsämnen sprids i kustområden. Modeller
För bästa prestanda används idag kadmiumsulfid som ett av skikten i tunnfilmsolceller. I sin avhandling har Jan Sterner undersökt miljövänligare alternativ och funnit att indiumsulfid skulle kunna ersätta kadmiumsulfid. Idag är den dominerande typen av solceller gjorda av kristallint kisel. Dessa har hög verkningsgrad men är dyra att tillverka och kommer därför inte att kunna konkurrera med and
System som kan producera både el och värme från solljus och som kompletteras med aluminiumreflektorer ökar det årliga energiutbytet från solceller avsevärt. Det visar Maria Brogren i sin avhandling där hon i samarbete med Vattenfall Utveckling AB undersökt olika solcellsystem och reflektormaterial.
När ozon tar upp energi från solen omfördelas elektronerna inne i molekylen. Det är detta som gör att ozonet lätt reagerar med en mängd andra molekyler, exempelvis föroreningar. Det har Karoline Wiesner kommit fram till genom att under sitt avhandlingsarbete skapa en molekylär jordbävning i ozonceller.