Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • EU-projekt om geologisk koldioxidlagring leds från Uppsala

    Att lagra koldioxid i djupa geologiska formationer är ett alternativ för att minska växthuseffekten. Men man behöver utveckla metoden och visa att den fungerar på många olika platser innan den är mogen att klara den stordrift som behövs. Uppsalaforskare ska nu leda ett stort EU-projekt som ska leda fram till rekommendationer för lämplig metodik för att undersöka och övervaka olika fältplatser.

  • Tvärvetenskaplig syn på solvärme

    För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren. Avhandlingen granskas den 5 juni.

  • Nytt material för smartare fönster

    Forskargruppen som leds av Claes-Göran Granqvist på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material.

  • Avloppsrening i öst kan räcka för att minska algblomningarna

    Att uppgradera avloppsreningen i forna öststater till svensk standard kan räcka för att minska algblomningarna i Östersjön till 1950-talets nivåer. Det visar en studie av Andreas Bryhn vid Uppsala universitet som finns publicerad i tidskriften PLoS ONE.

  • Nervsystemet påverkas av kemikalier under nyföddhetsperioden

    Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.

  • Eldföreställning berättar om klimatförändringar.

    Hur undervisar man om klimatförändringar i skolan? Ämnet handlar om allt från naturvetenskap och samhällskunskap till etik och beteendevetenskap - och innebär därför en extra utmaning för lärare runt om i världen. Nästa vecka blir intensivt inriktad på frågan med både forskarmöte och en spektakulär föreställning.

  • Kol som katalysator inom vätelagring

    Ett internationellt forskarteam bestående av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet och forskare i USA har undersökt mekanismen bakom den katalytiska effekt som nanomaterial av kol har på vätelagringsmaterial. Resultaten publiceras i denna veckas nätupplaga av Nano Letters och kan leda till snabbare kommersialisering av nya katalysatorer.

  • Ledande energiforskare på årets Energiting

    Den 11-12 mars är det dags för årets Energiting, det största någonsin. Då samlas hela "energisverige" på Stockholmsmässan för att diskutera framtidens energisystem. Uppsala universitet har både mässmonter och flera framstående forskare på plats.

  • Oklart regelverk hinder för biologisk mångfald

    Den internationella miljörätten kring biologisk mångfald ifrågasätts nu i en avhandling vid Uppsala universitet. En oklar lagstiftning gör att den biologiska mångfalden stoppas in i en gammal rättsordning och då drabbas de samordnade insatserna, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.

  • Viktigt steg mot mindre energiförluster i ny elektronik

    Forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats mäta magnetiska egenskaper hos nya material kvantitativt med hjälp av elektronmikroskopi - med en oöverträffad precision. Hemligheten bakom genombrottet är en lyckad vidareutveckling av elektronmikroskopisk teknik. Resultaten innebär att de energiförluster som uppstår i all elektronik på sikt kan minimeras.

  • “One of the most important problems in materials science solved”

    Together with three colleagues Professor Peter Oppeneer of Uppsala University has explained the hitherto unsolved mystery in materials science known as ‘the hidden order’ – how a new phase arises and why. The findings are now being published in the scientific journal Nature Materials.

  • ”Ett av materialvetenskapens viktigaste problem löst”

    Det säger professor Peter Oppeneer vid Uppsala universitet. Tillsammans med tre kollegor har han lyckats förklara den så länge olösta gåtan inom materialvetenskapen, den så kallade gömda ordningen - hur en ny fas uppstår och varför. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials.

  • De skapar framtidens energimaterial

    Med en ny superdator till hjälp skapar en grupp fysiker vid Uppsala universitet LiU och KTH nya material för framtidens miljö- och energiteknologi. Bland annat vill de bidra till effektivare bränsleceller och säkrare förvaring av kärnavfall.

  • Viktigt erkännande av vågkraft från Uppsala universitet

    Fortum har ansökt om stöd av Energimyndigheten för en kommersiell vågkraftpark i Sverige med teknik från Seabased, ett avknoppningsföretag från Uppsala universitet. Om anläggningen byggs blir det den idag största vågkraftparken i världen som levererar el till privatpersoner.

  • Årets Celsius- och Linnéföreläsningar om artificiell intelligens och ekosystem

    Torsdagen den 12 februari är det dags för 2009 års Celsius- Linnéföreläsning vid Uppsala universitet. Inbjudna talare är James H. Brown, professor i ekologi och Douglas Hofstadter, professor i kognitionsvetenskap och datavetenskap, båda framstående forskare inom sina respektive ämnesområden.

  • Trovärdigare klimatsimuleringar

    Trots att dyning förekommer cirka 50 procent av tiden i Östersjön, och ännu oftare i större hav, tar man i allmänhet inte hänsyn till det i klimatmodeller. Björn Carlssons avhandling från Uppsala universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att göra mer trovärdiga klimatsimuleringar.

  • Otrohet ger snabbare spermier

    En forskargrupp från Uppsala universitet visar nu att otrogna honor av arten ciklidfiskar påverkar hannarnas spermier. Ökad konkurrens ger både snabbare och större spermier och forskningsresultaten som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visar således på den mytomspunna storlekens betydelse.

  • Attraktiv hane med bra bo minskar risk för otrohet

    De senaste årtiondenas molekylärbiologiska framsteg har visat att otrohet är mycket vanligare hos socialt monogama arter än vad man tidigare trott, bland annat hos många fågelarter. Mårten Hjernquist visar i sin avhandling att hanars attraktivitet, miljön och växelverkan dem emellan påverkar otrohet hos halsbandsflugsnappare.

  • Öppning under EU-ordförandeskap beredde väg för flygets utsläppshandel

    Expansionsplaner för flygtrafiken i Storbritannien blev den startpunkt som ledde fram till ett politiskt genombrott för att begränsa flygets klimatpåverkan i hela EU. Det visar Katarina Buhr i sin doktorsavhandling där hon har studerat framväxten av beslutet att inkludera flygbranschen i utsläppshandeln. Disputationen äger rum den 19 december vid Uppsala universitet.

  • Avhandlingsarbete beskriver internationellt ledande vågkraft

    Genom att utgå från teknik som är anpassad till vågenergins speciella förutsättningar ligger vågenergiteknik från Uppsala i den absoluta framkanten i världen. Rafael Waters beskriver i sin avhandling resultaten från den försöksanläggning som finns i havet utanför Lysekil och som han haft en ledande roll i designen och konstruktionen av.

Visa mer