Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Vågkraft bidrar till den biologiska mångfalden i havet

    Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.

  • Ädelstensmasken är nyckeln till djurens tidiga evolution

    En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.

  • Oväntat stora skillnader i abborrars DNA

    Abborrpopulationer kan leva 300 meter från varandra utan att blanda sig med varandra. Vattentemperaturen spelar större roll för isoleringen än avståndet, mest avskiljda är de populationer som lever i områden med stora temperaturskillnader. Det visar Sara Bergek vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.

  • Osäker svensk import av dansk olja

    Danmarks framtida produktion av olja och gas kommer att minska påtagligt och all export kan upphöra innan 2030, varnar en studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy.

  • Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri

    De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

  • Insjöar och vattendrag behöver uppmärksammas i klimatstudier

    Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.

  • Museum Gustavianum fylls med ny energi

    I samband med den internationella, vetenskapliga konferensen om vågkraft och marin strömkraft, som äger rum i Uppsala nästa vecka arrangerar Uppsala universitet en Energidag på Museum Gustavianum den 5 september.

  • Havets energi i fokus - världsexpertis samlas i Uppsala

    Havet utgör en stor hittills outnyttjad energiresurs som alltfler politiker och energibolag fått upp ögonen för. När den samlade forskarexpertisen den 7-9 september samlas i Uppsala för att utbyta erfarenheter om våg- och strömkraftsteknik finns såväl internationella miljöansvariga och Nordens tre största energibolag på plats.

  • Thumbs up for future of wave power

    The wave power array outside Lysekil is one of five projects to share the SEK 875 million that the government has allocated for a special fund for the coming three years. This was announced at a press conference in Lysekil today, where the present and future of wave power was presented on the basis of tests at the experimental facility.

  • Positivt besked om vågkraftens framtid

    Vågkraftsparken utanför Lysekil kan bli ett av de projekt som får del av de 875 miljoner kronorna som regeringen anslagit i en särskild pott för de närmaste tre åren. Projektet, som leds av Seabased i samarbete med Fortum, är ett av fem som Energimyndigheten prioriterar. Det framkom vid en pressträff i Lysekil idag där nuläge och framtid för vågkraften presenterades.

  • Antibiotikaresistenta trutar oroar forskare

    Resistensmönstret för antibiotika hos trutar är detsamma som hos människor och i en ny studie visar Uppsalaforskare att nästan hälften av medelhavstrutarna i södra Frankrike bär någon form av antibiotikaresistens. Studien publiceras idag i tidskriften PLoS One.

  • Ny rapport föreslår annan strategi för miljön i Kattegatt

    I en ny forskningsstudie från Uppsala universitet presenteras resultat som går stick i stäv med de rekommendationer som en internationell expertgrupp föreslagit för miljön i Kattegatt - och som undertecknats av alla Östersjöstater. Men en bråkdel av kostnaderna kan man uppnå ett minst lika bra resultat med en annan strategi, menar forskarna.

  • EU-projekt om geologisk koldioxidlagring leds från Uppsala

    Att lagra koldioxid i djupa geologiska formationer är ett alternativ för att minska växthuseffekten. Men man behöver utveckla metoden och visa att den fungerar på många olika platser innan den är mogen att klara den stordrift som behövs. Uppsalaforskare ska nu leda ett stort EU-projekt som ska leda fram till rekommendationer för lämplig metodik för att undersöka och övervaka olika fältplatser.

  • Tvärvetenskaplig syn på solvärme

    För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren. Avhandlingen granskas den 5 juni.

  • Nytt material för smartare fönster

    Forskargruppen som leds av Claes-Göran Granqvist på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material.

  • Avloppsrening i öst kan räcka för att minska algblomningarna

    Att uppgradera avloppsreningen i forna öststater till svensk standard kan räcka för att minska algblomningarna i Östersjön till 1950-talets nivåer. Det visar en studie av Andreas Bryhn vid Uppsala universitet som finns publicerad i tidskriften PLoS ONE.

  • Nervsystemet påverkas av kemikalier under nyföddhetsperioden

    Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.

  • Eldföreställning berättar om klimatförändringar.

    Hur undervisar man om klimatförändringar i skolan? Ämnet handlar om allt från naturvetenskap och samhällskunskap till etik och beteendevetenskap - och innebär därför en extra utmaning för lärare runt om i världen. Nästa vecka blir intensivt inriktad på frågan med både forskarmöte och en spektakulär föreställning.

  • Kol som katalysator inom vätelagring

    Ett internationellt forskarteam bestående av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet och forskare i USA har undersökt mekanismen bakom den katalytiska effekt som nanomaterial av kol har på vätelagringsmaterial. Resultaten publiceras i denna veckas nätupplaga av Nano Letters och kan leda till snabbare kommersialisering av nya katalysatorer.

  • Ledande energiforskare på årets Energiting

    Den 11-12 mars är det dags för årets Energiting, det största någonsin. Då samlas hela "energisverige" på Stockholmsmässan för att diskutera framtidens energisystem. Uppsala universitet har både mässmonter och flera framstående forskare på plats.

Visa mer