Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Frön från Moringaträdet kan rena vatten

    Rent vatten är livsviktigt för människan och behovet av alternativa, billiga reningsmetoder är stort i många länder. I samarbete med University of Botswana publicerar forskare från Uppsala universitet nu en studie som visar hur extrakt från fröna på trädet Moringa oleifera kan rena vatten. Studien publiceras i tidskriften Langmuir utgiven av American Chemical Society.

  • Statliga miljoner till solcellsforskning

    Solcellsforskningen vid institutionen för teknikvetenskaper på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har fått ett anslag på 22 miljoner kronor från Energimyndigheten för att bedriva forskning på tunnfilmssolceller. Flera nya doktorander kommer att rekryteras.

  • Statligt beslut taget för kommersiell vågkraft

    Idag har Energimyndigheten beslutat att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Det betyder att en demonstrationsanläggning i full skala kan blir verklighet när alla tillstånd är klara. Tekniken bygger på forskning från Uppsala universitet.

  • Smarta fönster kan minska energibehov

    Det finns stor potential att spara energi med smarta fönster. Ett väl fungerande kontrollsystem är avgörande för hur mycket energi som kan sparas. Det visar Andreas Jonsson i sin avhandling som han försvarar fredagen den 8 januari vid Uppsala universitet.

  • Uppsala universitet i satsning på Europas energiexcellens

    Uppsala universitet får en nyckelroll när EU storsatsar strategiskt på tre europeiska institut för innovation och teknologi. Tillsammans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör man en av sex regioner i Europa som tillsammans ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin.

  • Klimatexperter vid Uppsala universitet

    Världens blickar är nu riktade mot Köpenhamn och klimatmötet som pågår där. Vid Uppsala universitet finns klimatforskare inom många olika discipliner. I den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.

  • Smart användning av avfall för miljövänlig kemi

    Restprodukter från jordbruks- och skogsrestprodukter kan innehålla värdefulla kemiska föreningar som inte utnyttjas. Detta vill forskaren Charlotta Turner och hennes kolleger ändra på. Nu har de fått ett anslag på 19.5 miljoner kronor av regeringens strategiska forskningsanslag via Formas för att under de kommande fyra åren ta fram processer för detta.

  • Braxen och björkna - lika men ändå olika

    Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 20 november.

  • Havsfåglar gynnas av mer skarpsill i Östersjön

    Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt - det är ett tecken på att torsken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.

  • Seminarium om oljan, framtiden och klimatet

    De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.

  • Etiopiska floraprojektet i hamn efter 30 års arbete

    Efter många forskningsresor, oändliga timmar vid luppen, många diskussioner med forskarkollegor och tio band i A4-format är nu Etiopiens flora komplett. Avslutningen på det projekt som Olle och Inga Hedberg vid avdelningen för systematisk botanik arbetat med under 30 år firas den 9-11 november med ett vetenskapligt symposium.

  • Solbränslen i fokus under energikonferens i Sigtuna

    Bränslen som produceras direkt från solenergi, antingen genom naturens fotosyntes eller på helt konstgjord väg, har fått ett nytt samlingsnamn: solbränslen. Den 1-5 november arrangerar Uppsala universitets konsortium för artificiell fotosyntes en internationell konferens som samlar en stor del av världens experter inom området.

  • Konferens och paneldebatt om framtidens energi

    Denna vecka arrangerar Uppsala universitet en energikonferens, som kompletterar EU-toppmötet om energi i Stockholm i morgon den 20 oktober. Uppsalakonferensen, som handlar om forskningsläget och viktiga samhällsfaktorer, avslutas med en paneldebatt öppen för allmänheten.

  • Östersjöregionen i fokus när 58 rektorer samlas i Uppsala

    Den 14-16 oktober gästas Uppsala av 120 representanter från 74 universitet och högskolor i Östersjöregionen. Huvudteman för konferensen är EU:s strategi för regionen och utbildning för hållbar utveckling. Konferensen avslutas med att samtliga rektorer skriver under en gemensam deklaration.

  • Vågkraft bidrar till den biologiska mångfalden i havet

    Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.

  • Ädelstensmasken är nyckeln till djurens tidiga evolution

    En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.

  • Oväntat stora skillnader i abborrars DNA

    Abborrpopulationer kan leva 300 meter från varandra utan att blanda sig med varandra. Vattentemperaturen spelar större roll för isoleringen än avståndet, mest avskiljda är de populationer som lever i områden med stora temperaturskillnader. Det visar Sara Bergek vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.

  • Osäker svensk import av dansk olja

    Danmarks framtida produktion av olja och gas kommer att minska påtagligt och all export kan upphöra innan 2030, varnar en studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy.

  • Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri

    De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

  • Insjöar och vattendrag behöver uppmärksammas i klimatstudier

    Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.

Visa mer