Trädbark, en restprodukt från skogindustrin, används idag för energiproduktion. Men det finns goda möjligheter att även utvinna värdefulla ämnen miljövänligt ur barken. Det visar Michelle Co presenterar i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 17 december.
Bristen på mätmetoder för ånghalten i kärnkraftverkens härdar kräver stora och dyra säkerhetsmarginaler. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras en mätmetod som bygger på att snabba och långsamma neutroner i härden detekteras. Den kan i förlängningen möjliggöra att kärnkraftverkens kapacitet utnyttjas bättre utan att säkerheten riskeras.
Växande intresse för solenergi skapar behov av att få fram billigare material för solcellsproduktion. Ett alternativ är tunnfilmsmaterialet CIGS, som hittills har gett lovande resultat om kadmium har ingått i solcellerna. I en avhandling från Uppsala universitet presenteras nu ett nytt sätt att tillverka CIGS- solceller som inte bara är kadmiumfritt utan också ger bättre solcellsprestanda.
En kartläggning av vilka områden och livsmiljöer som är viktiga för fiskar i Östersjöns skärgårdsområden är resultatet av en ny avhandling från Uppsala universitet. Det är användbart till exempel vid inrättandet av skyddade områden.
De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte för lite solljus eller tekniska problem i kraftsystemet. I stället är det de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.
Många ägnar sig åt geoturism utan att tänka på det. Till exempel när de tittar på raukar på Gotland eller plockar fossil på en strand. Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet vill öka intresset och underlätta för dem som vill upptäcka det geologiska landskapet. Därför ger de nu ut en serie böcker på temat geoturism.
Att ozon är skadligt att andas in är sedan tidigare känt. Nu visar ett svensk-brittiskt forskarteam vilka molekyler i det skyddande lagret på lungans insida som påverkas negativt. Studien har publicerats i senaste numret av tidskriften Langmuir, utgiven av American Chemical Society, och ger ny kunskap om ozonets skadliga verkan.
Intresset för kärnkraft ökar världen över. En flaskhals i utvecklingen är tillgången på utbildad personal. Den 28/9-1/10 hålls en internationell IAEA-konferens på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, där frågan om kompetensförsörjning inom den globala kärnkraftssektorn ska diskuteras.
Olle Svensson, doktorand i professor Mats Leijons forskargrupp om vågkraft, har vunnit pris i Austin, Texas, i USA för smartaste användning av mätteknik.
Stora mängder organiskt bundet kol faller ned på botten av våra insjöar. En del lagras i tusentals år i sedimenten medan en del bryts ner till koldioxid och metan som stiger upp i atmosfären. Forskare vid Uppsala universitet visar i en artikel i Nature att inlagringen av kol är starkt temperaturberoende och att insjöar kommer att öka koldioxidutsläppet till atmosfären i ett varmare klimat.
Politik i all ära men se till att inte missa när forskare och studenter från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet delar med sig av sin kunskap under Almedalsveckan i Visby.
Nu är det dags för Tjejveckan igen. Nästa vecka kommer högstadietjejer från hela Uppland till Uppsala för tre späckade dagar med energi- och miljötema. Deltagarna får bland annat bygga en miljövänlig stad med förnybar energi i lego, se var stadens värme kommer ifrån och pröva karusellfysik på Gröna Lund.
Utseendet är viktigt även för fiskar när de väljer partner, visar ny forskning vid Uppsala universitet. När synen försämras vid kraftiga algblomningar får de en sämre partner än i klart vatten. I Fiskebäckskil på västkusten pågår just nu uppföljande experiment i laboratoriet.
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
Hur påverkar valen vi gör i mataffären den biologiska mångfalden i världen? Kopplingen mellan mat och hållbar utveckling står i fokus under Biodiversitetsdagen på Stora torget i Uppsala den 22 maj. På programmet står föreläsningar, performance och konst då forskare vid Uppsala universitet och SLU i samarbete med konstnärer lyfter frågan om hur vi kan bevara den biologiska mångfalden.
Komplicerade reglersystem kan ställa till det i många industrier. Forskaren Björn Halvarsson har utvecklat metoder för att effektivisera reglersystemen i ett reningsverk, vilket kan ge bättre kväverening. Hans metoder går att använda inom de flesta industrier med reglersystem som har flera in- och utsignaler. Han försvarar sin avhandling på Uppsala universitet den 21 maj.
Alltför fokuserad avel leder till att en hel art kan få ett sämre skydd mot parasiter och bli mer utsatta för autoimmuna sjukdomar. Det beror på att genetiska faktorer som påverkar immunförsvaret förändras i hårt avlade arter. Det visar Karin Berggren Bremdal i sin avhandling som hon försvarar den 21 maj på Uppsala universitet.
Stefan Jarls nya dokumentärfilm sätter ljuset på kemikalier med okänd effekt i vår vardag. Forskning pågår, men ger långt ifrån svar på alla frågor. Den 7 juni arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där ledande medicinare och toxikologer diskuterar kemikalier i relation till fetma, ett snabbt växande globalt problem. Media hälsas välkomna till konferensen.
Mossor står för en väsentlig del den av biologiska mångfalden i svenska skogar. Men intensivt skogsbruk har lett till mindre andel gamla skogar och färre lövträd och ett hårt liv för mossorna. Swantje Löbel visar i sin avhandling att det krävs en kombination av olika naturvårdsåtgärder för att kunna bevara hela artrikedomen.