Vi kan inte blunda för att människans livsstil är på kraftig kollisionskurs mot naturen. Det menar Anders Wijkman och Johan Rockström som berättar om sin nya uppmärksammade bok när Uppsala Hållbarhetsmånad rivstartar nästa vecka. Det blir också mingel och underhållning när detta nya evenemang, som vill engagera och bli en arena för möten mellan människor och organisationer, har premiär.
Forskare vid Uppsala Center for Labor Studies, ett av Uppsala universitets strategiska forskningscenter, har tillsammans med Sida genomfört ett policyexperiment för att ta reda på om svenska ideella organisationer blir mer eller mindre effektiva genom en ökad finansiell kontroll. Studien visar att kontrollen både ledde till ekonomiska besparingar och bättre resultat.
Sverige och övriga Östersjöstater står inför stora utmaningar när det gäller att minska utsläppen och förbättra miljön i sina kustvatten för att leva upp till överenskomna internationella åtaganden. Magnus Karlsson har i sin avhandling vidareutvecklat metoder för att förutsäga hur föroreningar transporteras och tas upp av ekosystem i kustzonen.
Nervgiftet BMAA, som produceras av vanligt förekommande alger, har föreslagit vara förknippade med sjukdomar som ALS, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. Oskar Karlsson har visat i sin avhandling vid Uppsala universitet att giftet tas upp i hjärnan hos unga möss som exponerats för giftet.
Hur ska världen försörjas med energi på ett hållbart sätt i framtiden? Denna fråga är högst aktuell och engagerar både forskare, företagare, allmänhet och politiker. Den 12 mars arrangeras en paneldiskussion där experterna ger sin syn på saken.
Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan processen effektiviseras, både i material- och tidsåtgång. Det visar Per-Oskar Westin i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 mars.
Batterier som inte håller måttet, processer som slukar energi: Industrin brottas med problem inom energiområdet som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday InnoEnergy den 10 mars träffas industrifolk och energiforskare från Uppsala universitet och KTH för att gemensamt närma sig problemens lösning.
40 forskare från flera länder har under två år studerat stadslivets globala utveckling; från de första stadsbildningarna för 10 000 år sedan och framåt. Den 23 februari presenteras resultatet, en 600-sidig bok om de integrerade mentala och miljömässiga processerna bakom städers framväxt.
Småskalig hållbar energi i ett kallt klimat – det är intresset som fört en delegation från Yukon, Kanada, till Uppsala i morgon tisdag den 8 februari. Gruppen kommer att titta på en biokolanläggning i Librobäck och besöka Ångströmlaboratoriets energiforskare.
El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. Cecilia Boström beskriver i sin avhandling hur omvandlingen av elen kan gå till i en vågkraftspark i havet. Disputationen äger rum den 18 februari.
Sjöar, dammar och vattendrag ger ifrån sig mer av växthusgasen metan än tidigare känt. Den sänka för växthusgaser som naturmiljöer, till exempel skog, representerar kan därför vara minst 25 procent lägre än vad man räknat med. Det är slutsatsen i en artikel i tidskriften Science skriven av forskare från bland annat Uppsala universitet.
Uppsalaprofessorn Claes-Göran Granqvist har länge kämpat i motvind för sin forskning om en grön nanoteknik för inomhusmiljö. Svenska finansiärer har inte velat satsa på utveckling av energisparande. Nu har han beviljats omkring 20 miljoner kronor från ERC, European Research Council, till att utveckla nya material för en hälsosam och energisnål inomhusmiljö.
Trädbark, en restprodukt från skogindustrin, används idag för energiproduktion. Men det finns goda möjligheter att även utvinna värdefulla ämnen miljövänligt ur barken. Det visar Michelle Co presenterar i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 17 december.
Bristen på mätmetoder för ånghalten i kärnkraftverkens härdar kräver stora och dyra säkerhetsmarginaler. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras en mätmetod som bygger på att snabba och långsamma neutroner i härden detekteras. Den kan i förlängningen möjliggöra att kärnkraftverkens kapacitet utnyttjas bättre utan att säkerheten riskeras.
Växande intresse för solenergi skapar behov av att få fram billigare material för solcellsproduktion. Ett alternativ är tunnfilmsmaterialet CIGS, som hittills har gett lovande resultat om kadmium har ingått i solcellerna. I en avhandling från Uppsala universitet presenteras nu ett nytt sätt att tillverka CIGS- solceller som inte bara är kadmiumfritt utan också ger bättre solcellsprestanda.
En kartläggning av vilka områden och livsmiljöer som är viktiga för fiskar i Östersjöns skärgårdsområden är resultatet av en ny avhandling från Uppsala universitet. Det är användbart till exempel vid inrättandet av skyddade områden.
De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte för lite solljus eller tekniska problem i kraftsystemet. I stället är det de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.
Många ägnar sig åt geoturism utan att tänka på det. Till exempel när de tittar på raukar på Gotland eller plockar fossil på en strand. Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet vill öka intresset och underlätta för dem som vill upptäcka det geologiska landskapet. Därför ger de nu ut en serie böcker på temat geoturism.
Att ozon är skadligt att andas in är sedan tidigare känt. Nu visar ett svensk-brittiskt forskarteam vilka molekyler i det skyddande lagret på lungans insida som påverkas negativt. Studien har publicerats i senaste numret av tidskriften Langmuir, utgiven av American Chemical Society, och ger ny kunskap om ozonets skadliga verkan.