Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Klimatförändringar förstärker effekt av luftföroreningar

    De riktlinjer som gäller i hela EU för vilken kvävebelastning olika ekosystem tål bör anpassas till lokala förhållanden i de olika länderna. Ny forskning visar nämligen att klimat och lokala förhållanden är viktigare för effekten av kvävenedfallet än själva mängden kväve.

  • Fiskar vill också ha det rent hemma

    Om sjöhästarnas närmsta släkting, kantnålarna, själva får välja så ska hemmet vara mer rent än täckt av slemmiga alger. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.

  • Konferens om utbildningens roll för hållbar utveckling

    Hur kan utbildning hjälpa oss att möta utmaningarna med hållbar utveckling idag och i morgon och vilken roll kan och bör studenter ha i utformningen av utbildningen? Det är två av de frågeställningar som kommer att diskuteras vid konferensen om utbildning för hållbar utveckling vid Uppsala universitet den 23-25 maj.

  • Analys av kartor och sjökort kan ersätta dyra fältmätningar

    En avhandling vid Uppsala universitet visar att analyser av kartor och sjökort kan vara ett alternativ till tidskrävande och kostsamma fältmätningar. Civilingenjören Dan Lindgren visar bland annat att det går att beräkna förekomsten av olika sedimenttyper i kustområden med en noggrannhet som är tillräcklig för tillämpningar inom kustvattenförvaltning.

  • Nytt mineral upptäckt i Sverige

    Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med ryska forskare upptäckt och karaktäriserat ett nytt mineral i material från Långbangruvan i västra Bergslagen. Mineralet har nu officiellt godkänts av IMA, den internationella mineralogiska sammanslutningen, och kommer att få namnet ”långbanshyttanit” efter det gamla namnet på den gruvby i östra Värmland som materialet härstammar ifrån.

  • Nya data för hållbarare kärnkraft

    Transmutation är en teknik för framtidens kärnkraft som minskar avfallsmängden och lagringstiden, men mer forskning och utveckling behövs innan den kan bli verklighet. Riccardo Bevilacqua, som disputerar vid Uppsala universitet den 19 maj, bidrar med sin avhandling med ett par viktiga steg på vägen.

  • Arsenik i mammors dricksvatten gör småbarnen allvarligt sjuka

    En stor andel av brunnarna för dricksvatten i Bangladesh innehåller höga halter av arsenik. Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att detta ökar risken för missfall och spädbarnsdöd. Nu visar de att det även ökar risken för diarré och lunginflammation hos de små barnen.

  • Inbjudan: Journalistseminarium om kärnkraft

    Den 10 maj har du som journalist möjlighet att få svar på dina frågor om hur ett kärnkraftverk fungerar, hur människokroppen påverkas av strålning och hur människor reagerar då katastrofer inträffar. Under förmiddagen ges möjlighet att lyssna till och diskutera med forskare inom tillämpad kärnfysik, strålningsbiologi och katastrofpsykiatri.

  • Premiär för Uppsala Hållbarhetsmånad!

    Vi kan inte blunda för att människans livsstil är på kraftig kollisionskurs mot naturen. Det menar Anders Wijkman och Johan Rockström som berättar om sin nya uppmärksammade bok när Uppsala Hållbarhetsmånad rivstartar nästa vecka. Det blir också mingel och underhållning när detta nya evenemang, som vill engagera och bli en arena för möten mellan människor och organisationer, har premiär.

  • Ökad kontroll gjorde biståndsorganisationer effektivare

    Forskare vid Uppsala Center for Labor Studies, ett av Uppsala universitets strategiska forskningscenter, har tillsammans med Sida genomfört ett policyexperiment för att ta reda på om svenska ideella organisationer blir mer eller mindre effektiva genom en ökad finansiell kontroll. Studien visar att kontrollen både ledde till ekonomiska besparingar och bättre resultat.

  • Så kan miljön i Östersjöns skärgårdar förbättras

    Sverige och övriga Östersjöstater står inför stora utmaningar när det gäller att minska utsläppen och förbättra miljön i sina kustvatten för att leva upp till överenskomna internationella åtaganden. Magnus Karlsson har i sin avhandling vidareutvecklat metoder för att förutsäga hur föroreningar transporteras och tas upp av ekosystem i kustzonen.

  • Upptag av algproducerat nervgift undersökt i ny avhandling

    Nervgiftet BMAA, som produceras av vanligt förekommande alger, har föreslagit vara förknippade med sjukdomar som ALS, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. Oskar Karlsson har visat i sin avhandling vid Uppsala universitet att giftet tas upp i hjärnan hos unga möss som exponerats för giftet.

  • Hör experterna diskutera framtidens energiförsörjning

    Hur ska världen försörjas med energi på ett hållbart sätt i framtiden? Denna fråga är högst aktuell och engagerar både forskare, företagare, allmänhet och politiker. Den 12 mars arrangeras en paneldiskussion där experterna ger sin syn på saken.

  • Laserteknik vässar solpanelsproduktion i industriell skala

    Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan processen effektiviseras, både i material- och tidsåtgång. Det visar Per-Oskar Westin i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 mars.

  • Energiforskare och industrifolk löser knutarna tillsammans

    Batterier som inte håller måttet, processer som slukar energi: Industrin brottas med problem inom energiområdet som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday InnoEnergy den 10 mars träffas industrifolk och energiforskare från Uppsala universitet och KTH för att gemensamt närma sig problemens lösning.

  • Städers utveckling – en mental process

    40 forskare från flera länder har under två år studerat stadslivets globala utveckling; från de första stadsbildningarna för 10 000 år sedan och framåt. Den 23 februari presenteras resultatet, en 600-sidig bok om de integrerade mentala och miljömässiga processerna bakom städers framväxt.

  • Kanadensiskt intresse för hållbar energi

    Småskalig hållbar energi i ett kallt klimat – det är intresset som fört en delegation från Yukon, Kanada, till Uppsala i morgon tisdag den 8 februari. Gruppen kommer att titta på en biokolanläggning i Librobäck och besöka Ångströmlaboratoriets energiforskare.

  • Viktigt steg i vågkraftstekniken detaljstuderat

    El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. Cecilia Boström beskriver i sin avhandling hur omvandlingen av elen kan gå till i en vågkraftspark i havet. Disputationen äger rum den 18 februari.

  • Naturens förmåga att ta upp växthusgaser mindre än beräknat

    Sjöar, dammar och vattendrag ger ifrån sig mer av växthusgasen metan än tidigare känt. Den sänka för växthusgaser som naturmiljöer, till exempel skog, representerar kan därför vara minst 25 procent lägre än vad man räknat med. Det är slutsatsen i en artikel i tidskriften Science skriven av forskare från bland annat Uppsala universitet.

  • Europa satsar på svensk grundforskning för energisparande i byggnader

    Uppsalaprofessorn Claes-Göran Granqvist har länge kämpat i motvind för sin forskning om en grön nanoteknik för inomhusmiljö. Svenska finansiärer har inte velat satsa på utveckling av energisparande. Nu har han beviljats omkring 20 miljoner kronor från ERC, European Research Council, till att utveckla nya material för en hälsosam och energisnål inomhusmiljö.

Visa mer