Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Naturligt fiskebestånd kan återskapas i kraftverksdammar

    Ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingen utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.

  • Mer energi finns att hämta i vågkraften

    Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandling har Jens Engström visat hur anläggningens nuvarande aggregat kan förbättras för att kunna omvandla ännu mer av vågornas energi till elektricitet.

  • Minskade koldioxidhalter bidrog till nedisningen av Antarktis

    Nya forskningsrön visar att koldioxidhalten i jordens atmosfär har spelat en stor roll när det gäller tidigare globala klimatförändringar. En minskning av koldioxidhalten var en avgörande förutsättning för den globala nedkylning och nedisning av Antarktis som inleddes för cirka 34 miljoner år sedan. Resultatet publiceras nu i tidskiften Science.

  • Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan

    Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.

  • Introducerade arter kan bidra till större mångfald

    Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.

  • Uppsalaforskare tar pulsen på supervulkanen Krakatau

    1883 chockades hela världen av den indonesiska vulkanen Krakataus stora utbrott som orsakade minst 36 000 dödsfall. Vulkanens kollaps kunde höras både i Australien och Indien och den efterföljande tsunamin var mätbar i engelska kanalen. En grupp forskare från Uppsala universitet hoppas nu bättre kunna förklara dess beteende, och hjälpa till med riskförebyggande arbete.

  • Samband visat mellan miljögifter och åderförkalkning

    Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.

  • Vulkanens inre berättar om jordskorpans uppbyggnad

    Forskare vid Uppsala universitet har besökt kärnan i de döda vulkanerna Geitafell and Dyrfjöll på Island. De har också utvecklat en särskild metod att göra 3D-projiceringar av de kanaler som magman en gång skapade på väg upp mot ytan. Den nya tekniken visar inte bara hur vulkanen såg ut utan även hur den formades över tid.

  • Nära släkting motar bort den svartvita flugsnapparen

    En ny avhandling vid Uppsala universitet visar att släkten är värst. För den svartvita flugsnapparen har konsekvenserna blivit dramatiska sedan den nära släktingen halsbandflugsnapparen flyttade till landet. Den svartvita flugsnapparen får svårt med häckningen, arterna korsar sig och deras avkomma har nedsatt fertilitet. Den svartvita flugsnapparen har dock vissa strategier till sin fördel.

  • Klimatförändring: Globalt problem utan globala lösningar

    Är klimatförändring samma sak i ett land som i ett annat? Finns det globala lösningar på global uppvärmning? En ny avhandling från Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet visar att klimatförändring är ett socialt fenomen likväl som ett naturfenomen som skiljer sig från en plats till en annan.

  • Oceanernas okända bakterier skapar helt nya teorier

    Jordens mest framgångsrika bakterier finns i oceanerna och hör till gruppen SAR11. I en ny studie ger forskare från Uppsala universitet en förklaring till framgången och ifrågasätter samtidigt gängse teori om dessa bakterier. I analysen har de också identifierat en sällsynt och hittills okänd släkting till mitokondrierna, cellernas energikraftverk.

  • Unika gotländska fossil ger ny syn på forntida hav

    Nya fynd av unikt välbevarade fossila kalkskal från Gotland, Kanada, Australien och Kazakstan ger en helt ny inblick i miljön i det hav som täckte jorden för mer än 400 miljoner år sedan. Nya analysmetoder gör det möjligt att i detalj undersöka fossila skal och på så sätt få insikter i oceankemin i forntida hav. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Geology.

  • Klimatförändringar förstärker effekt av luftföroreningar

    De riktlinjer som gäller i hela EU för vilken kvävebelastning olika ekosystem tål bör anpassas till lokala förhållanden i de olika länderna. Ny forskning visar nämligen att klimat och lokala förhållanden är viktigare för effekten av kvävenedfallet än själva mängden kväve.

  • Fiskar vill också ha det rent hemma

    Om sjöhästarnas närmsta släkting, kantnålarna, själva får välja så ska hemmet vara mer rent än täckt av slemmiga alger. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.

  • Konferens om utbildningens roll för hållbar utveckling

    Hur kan utbildning hjälpa oss att möta utmaningarna med hållbar utveckling idag och i morgon och vilken roll kan och bör studenter ha i utformningen av utbildningen? Det är två av de frågeställningar som kommer att diskuteras vid konferensen om utbildning för hållbar utveckling vid Uppsala universitet den 23-25 maj.

  • Analys av kartor och sjökort kan ersätta dyra fältmätningar

    En avhandling vid Uppsala universitet visar att analyser av kartor och sjökort kan vara ett alternativ till tidskrävande och kostsamma fältmätningar. Civilingenjören Dan Lindgren visar bland annat att det går att beräkna förekomsten av olika sedimenttyper i kustområden med en noggrannhet som är tillräcklig för tillämpningar inom kustvattenförvaltning.

  • Nytt mineral upptäckt i Sverige

    Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med ryska forskare upptäckt och karaktäriserat ett nytt mineral i material från Långbangruvan i västra Bergslagen. Mineralet har nu officiellt godkänts av IMA, den internationella mineralogiska sammanslutningen, och kommer att få namnet ”långbanshyttanit” efter det gamla namnet på den gruvby i östra Värmland som materialet härstammar ifrån.

  • Nya data för hållbarare kärnkraft

    Transmutation är en teknik för framtidens kärnkraft som minskar avfallsmängden och lagringstiden, men mer forskning och utveckling behövs innan den kan bli verklighet. Riccardo Bevilacqua, som disputerar vid Uppsala universitet den 19 maj, bidrar med sin avhandling med ett par viktiga steg på vägen.

Visa mer