Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • 13 000 år gammal val visar på snabb landhöjning efter senaste istiden

    När ben efter en stor val påträffades på västkusten 2009 spekulerades det kring om detta skulle kunna vara ett exemplar av den gåtfulla så kallade swedenborgvalen. En analys av benen, som hittades 72 meter över havet, visade att de kom från en val som levt i Skagerrak då isen från den senaste istiden drog sig tillbaka. Resultaten av analysen publiceras nu i Historical Biology.

  • Förmåga att äta vegetariskt avgörande för hundens domesticering

    Forskare från SciLifeLab Uppsala och Broad Institute visar i en ny studie, som publiceras i tidskriften Nature idag, att hundens och vargens arvsmassa skiljer sig åt på viktiga punkter. Det finns avgörande skillnader i gener för hjärnans utveckling, men också en anpassning av matsmältningsapparaten till att mer likna människans.

  • Storslam till Uppsalas solenergiforskare

    Tre forskargrupper vid Uppsala universitet har fått 80 miljoner av totalt 108 miljoner kronor av Energimyndigheten för forskning om solenergi. Det är den största svenska satsningen någonsin inom detta område.

  • Konferens om råvaror samlar valloner och svenskar

    2010 kom Uppsala universitet och Wallonie Bruxelles International överens om att utveckla ett forskningssamarbete. Historiskt har kontakterna varit täta, särskilt i samband med gruvnäringens och stålindustrins utveckling i Sverige. Nu är råvaror hett igen. Nästa vecka arrangeras en gemensam konferens om råvaror på Museum Gustavianum.

  • Energiproducerande algfabrik är det långsiktiga målet för nytt EU-projekt

    Tio partners, varav två från industrin, ska med hjälp av fyra miljoner euro utveckla nya vetenskapliga redskap och teknologier för att komma en bra bit på vägen mot en energiproducerande soldriven algfabrik. Lyckas de betyder det ännu ett steg framåt mot ett nytt hållbart sätt att möta framtida energibehov.

  • Mångfald, svampar och artprojekt på årets Systematikdagar

    Den 26-27 november går de åttonde Systematikdagarna av stapeln i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Även den som inte har så djupa kunskaper i ämnet kan hitta intressanta föreläsningar om bland annat det Svenska artprojektet och om hur det gick till att skapa ”appen” Svampguiden.

  • Märklig mask avslöjar matsmältningens evolution

    Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worms) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.

  • Flugsnappares arvsmassa förklarar hur en art blev två

    Frågan om hur nya arter bildas är fortfarande en av de mest centrala frågorna inom biologin. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de kartlagt arvsmassan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och sett att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.

  • Urea håller arkéer vid liv i de kalla och mörka polarhaven

    Encelliga arkéer representerar vid sidan av eukaryoter och bakterier en tredje domän på livets träd. I en ny studie som letts från Uppsala universitet visar forskare att arkéernas tillväxt och talrika förekomst i polarhaven beror på deras förmåga att ta upp urea för att tillgodose sitt energibehov.

  • Guld kan göra solceller och ”smarta fönster” billigare och bättre

    ”Smarta fönster”, solceller, ljusemitterande dioder och fotokatalys är lovande tekniker för att spara på jordens resurser i energiproduktionen. I sin avhandling har Pia Lansåker vid Uppsala universitet visat hur guldfilmer och nanopartiklar av guld kan förbättra dessa applikationer och göra dem billigare att framställa.

  • Ny hedersdoktor inom historisk-filosofiska fakulteten

    Williams I. Woods, professor i geografi vid University of Kansas, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten för sin banbrytande forskning om ”terra preta”, en bördig jordart i Amazonas som bildats genom förhistoriska indiankulturers markanvändning.

  • Nyfunnet insektsfossil kastar ljus över lång period utan fynd

    Ganska lite är känt om insekternas uppkomst och tidiga utveckling. De tidigaste fossilen man hittat är 400 miljoner år gamla men från de nästkommande 45 miljoner åren har inga fynd gjorts. Nu har forskare, från bland annat Uppsala universitet, hittat ett cirka 370 miljoner år gammalt fossil i Belgien som fått namnet Strudiella devonica. Fyndet presenteras i tidskriften Nature.

  • Samband visat mellan miljögifter och stroke

    Personer med förhöjda värden av PCB:er och DDT i blodet löper ökad risk att få stroke. Det visar en studie från Uppsala universitet som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Interntional.

  • Magnetiska tornados hettar upp solens korona

    Hur solkoronan värms upp är en grundläggande frågeställning inom modern astrofysik. En internationell forskargrupp med forskare från bland annat Uppsala universitet har upptäckt att stora mängder ”magnetiska virvelstormar” är med och driver upphettningen av solens allra yttersta lager. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Pressinbjudan: Möt Uppsala universitet i Almedalen

    Vad krävs av forskare och andra för att möta hotet från multiresistenta bakterier? Vilken slags högre utbildning behöver Sverige? Uppsala universitet bjuder in till en rad angelägna panelsamtal under Almedalsveckan. Tillsammans med Gotlands högskola arrangeras också ett seminarium om det planerade samgåendet sommaren 2013.

  • CSD Uppsala deltar i The Meeting Point

    I anslutning till festivalen Peace & Love i Borlänge arrangeras i år The Meeting Point, en interaktiv mötesplats för hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Uppsala Centrum för hållbar utveckling (CSD Uppsala) är en av de aktörer som kommer att finnas på plats och delta i casebaserade diskussioner.

  • Köttätande växt tappar aptiten av luftföroreningar

    Luftföroreningar gör att det insektsfångande rundsileshåret får sitt behov av näring i större utsträckning tillfredsställt via rötterna, i stället för genom att äta flugor och andra insekter. Det visar en svensk-brittisk studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist.

  • Ökad dödlighet hos sillgrissleungar som störs när de lämnar boplatsen

    En nyligen publicerad studie från Lilla Karlsö utanför Gotland slår hål på populära föreställningar om hur sillgrisslor beter sig när de lämnar bohyllan. Studien visar att den forskning och fågelturism som bedrivs på Stora Karlsö förmodligen innebär stora störningar för sillgrisslorna, störningar som leder till att fler fågelungar dör när de lämnar häckningsplatsen för att ge sig ut på havet.

Visa mer