Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning, visar en ny studie.
Renare motorer och ökade krav på prestanda och livslängd kan öka slitaget på ventilerna. Civilingenjören Peter Forsberg har utvecklat en testutrustning för avgasventiler i lastbilar och visar hur nötning sker under olika förhållanden. Den 20 september lägger fram sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet har genom Campus Gotland en unik möjlighet att bidra till utvecklingen i regionen genom forskning, utbildning och samverkan på lokal, nationell och internationell nivå. Det sa rektor Eva Åkesson när hon idag introducerade ett seminarium om Östersjöregional utveckling i Almedalen, inom ramen för invigningen av Uppsala universitet – Campus Gotland.
Uttern är ett av många djur som drabbats hårt av miljögifter med minskad reproduktion och utbredning som följd. Nu visar ny forskning från Uppsala universitet att utterns reproduktivitet har återställts, mycket tack vare att användningen av PCB förbjöds i mitten av 1970-talet. Uttern mår bättre än på länge, men höga halter av nya så kallade perflourerade ämnen hos uttern väcker oro.
I våra älvar, sund och hav finns strömmande vatten som utgör en förnybar energikälla med stor potential. I en ny avhandling inom forskningsområdet marin strömkraft vid Uppsala universitet visar Emilia Lalander att redan befintliga vattendata är värdefulla för att uppskatta vattenhastigheten och i förlängningen den potentiella energiresurs som finns i ett specifikt område.
Hur cellerna reglerar sin egen funktion genom att ”gasa och bromsa” är viktig grundkunskap när nya smarta mediciner ska utvecklas, eller växtceller förmås att producera mer bioenergi. I en studie som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications den 14 maj visar forskare vid Uppsala och Umeå universitet en modell över hur cellernas styr- och reglersystem fungerar.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När kammarens tak kollapsade bildades en caldera (spanska för kittel) liknande den på Santorini i Egeiska havet.
Nya forskningsrön från Uppsala universitet ger hopp om att effektiv vätgasproduktion från grönalger är möjlig i framtiden, trots den skepsis som rått utifrån tidigare forskning. Studien, som idag publiceras i den ansedda tidskriften PNAS förändrar synen på grönalgers förmåga – och det är positiva nyheter.
En helt ny robot som ska användas för montering av magneter till vågkraftsgeneratorer och för att erbjuda verklighetsanknutna labbar för studenterna har donerats till Uppsala universitet av teknikföretaget ABB.
Färgämnes-sensiterade solceller kan byggas av billiga miljövänliga material och kan genom snygg design på ett smidigt sätt integreras i byggnader. I sin nya avhandling har Sandra Feldt sett att en ny komponent i solcellens elektrolyt kan göra den mycket mer effektiv än tidigare.
Idag sjösatte forskare och doktorander från Uppsala universitet en 6.7 meter lång generator i den blivande vågkraftsparken i Lysekil.
Den 12 mars sjösätts den första stora generatorn i den blivande vågkraftsparken i Lysekil av forskare och doktorander från Uppsala universitet. Media hälsas välkomna att följa sjösättningen.
Idag sjösattes den första riktiga experimentanläggningen i Dalälven vid Söderfors. Syftet är att utveckla helt ny teknik som på ett förnybart sätt kan ta tillvara strömkraft för energiproduktion.
På torsdag den 7 mars sjösätts den första riktiga experimentanläggningen för marin strömkraft i Dalälven vid Söderfors. Syftet med den nya tekniken är att den på ett förnybart sätt ska ta tillvara strömkraft för energiproduktion. Media hälsas välkomna att följa sjösättningen av generatorn för den nya tekniken.
När ben efter en stor val påträffades på västkusten 2009 spekulerades det kring om detta skulle kunna vara ett exemplar av den gåtfulla så kallade swedenborgvalen. En analys av benen, som hittades 72 meter över havet, visade att de kom från en val som levt i Skagerrak då isen från den senaste istiden drog sig tillbaka. Resultaten av analysen publiceras nu i Historical Biology.
Forskare från SciLifeLab Uppsala och Broad Institute visar i en ny studie, som publiceras i tidskriften Nature idag, att hundens och vargens arvsmassa skiljer sig åt på viktiga punkter. Det finns avgörande skillnader i gener för hjärnans utveckling, men också en anpassning av matsmältningsapparaten till att mer likna människans.
Tre forskargrupper vid Uppsala universitet har fått 80 miljoner av totalt 108 miljoner kronor av Energimyndigheten för forskning om solenergi. Det är den största svenska satsningen någonsin inom detta område.
2010 kom Uppsala universitet och Wallonie Bruxelles International överens om att utveckla ett forskningssamarbete. Historiskt har kontakterna varit täta, särskilt i samband med gruvnäringens och stålindustrins utveckling i Sverige. Nu är råvaror hett igen. Nästa vecka arrangeras en gemensam konferens om råvaror på Museum Gustavianum.
Tio partners, varav två från industrin, ska med hjälp av fyra miljoner euro utveckla nya vetenskapliga redskap och teknologier för att komma en bra bit på vägen mot en energiproducerande soldriven algfabrik. Lyckas de betyder det ännu ett steg framåt mot ett nytt hållbart sätt att möta framtida energibehov.
Den 26-27 november går de åttonde Systematikdagarna av stapeln i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Även den som inte har så djupa kunskaper i ämnet kan hitta intressanta föreläsningar om bland annat det Svenska artprojektet och om hur det gick till att skapa ”appen” Svampguiden.