Finland kallas “de tusen sjöarnas land”, på bilarnas registreringsskyltar i Minnesota står det “10 000 lakes!”, och i Sverige finns det cirka 100 000 insjöar. Men hur många sjöar finns det i världen? Ny forskning från Uppsala universitet ger svaret: det finns 117 miljoner insjöar, och de täcker nästan fyra procent av världens landyta, glaciärerna på Grönland och Antarktis oräknat.
Skol- och utbildningsaktörer från hela landet möter riksdagspolitiker för att diskutera vilka åtgärder inom lärande och utbildning som krävs för att möta vår tids stora utmaning: att skapa välfärd och rättvisa inom planetens gränser. Halvdagskonferensen äger rum på Rosenbad, Stockholm den 27 augusti.
I en studie publicerad i Nature Genetics presenterar forskare från Uppsala universitet den första globala analysen av genomvariation i honungsbin. Resultaten visar en överraskande hög grad av genetisk mångfald hos honungsbin, och tyder på att arten sannolikt härstammar från Asien, inte från Afrika som man tidigare trott.
Vilka miljöfrågor är mest brännande och vilka samarbeten krävs för att utveckla en helhetssyn på Östersjön? Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras under Östersjöveckan, ett nytt initiativ från Uppsala universitet och Forum Östersjön. Parallellt med Almedalsveckan hålls en rad aktuella och angelägna seminarier och diskussioner i Almedalsbiblioteket, Visby.
Varje år dör cirka två miljoner barn på grund av diarréer och undernäring runt om i världen. I samband med en större internationell vetenskaplig konferens om två vanliga parasiter som orsakar dessa diarrésjukdomar, arrangeras ett minisymposium som vänder sig till allmänheten.
Enligt svenska läroplaner ska förskola och skola ge barnen kunskap om och insikt i vad hållbar utveckling betyder. Men lärandet är komplext, visar tre nya avhandlingar. Det räcker inte med att gå ut i naturen eller läsa vissa texter utan det är flera faktorer som samspelar. Det är i handling och diskussion som mening och lärande skapas, vilket gör lärarens roll mycket central.
Energifrågan och specifikt gashandeln har påverkat konflikten och utvecklingen i Ukraina och Ryssland mer än vad som är allmänt känt. Detta enligt forskaren Stefan Hedlund vid Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet, som i dagarna kommit ut med en bok som går rakt in i kärnan av detta högaktuella ämne.
Det är inte bara biologin i insjöar som varierar med klimat och andra miljöfaktorer, det gör även kemin. Mer kunskap om detta behövs för att förstå sjöars ekologi och deras roll för kolomsättning och klimat. Idag publicerar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet en omfattande studie av organiska föreningars sammansättning i den ansedda tidskriften Nature Communications.
125 forskare, beslutsfattare, lärare och utbildare möts den 3 juni på Uppsala universitet för att debattera och ta fram rekommendationer för lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige och internationellt.
I takt med att klimatet blir varmare smälter delar av den permafrost som finns i norra Sverige och andra delar av världen. I en ny studie som publicerats i Nature Communications beskriver en internationell forskargrupp en nyupptäckt mikrob som de hittat i den tinande premafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Där stortrivs den och producerar stora mängder växthusgas.
Fröna från trädet Moringa oleifera kan användas för att rena vatten. En forskargrupp som leds från Uppsala universitet har i en ny vetenskaplig studie sett att moringaträdets frön har egenskaper som till och med gör dem mer effektiva som vattenrenare än vissa andra syntetiska medel som används idag.
Förutsättningarna är goda för att satsa på vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en tvåårig EU-finansierad pilotstudie som nu avslutats. Den 28 november presenteras resultaten av studie vid ett öppet seminarium på Geocentrum, Uppsala universitet. Journalister och allmänhet hälsas välkomna.
Den 26 november arrangeras ett seminarium med fokus på urfolks motstånd mot naturresursexploateringar under titeln ”From Alta to Gállok”. Initiativtagare är forskare May-Britt Öhman, som leder forskningsprojektet ”Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier”.
Inlandsvatten avger mycket mer koldioxid till atmosfären än man tidigare har trott. Det visar den första systematiska kartläggningen av inlandsvattnets koldioxidavgång. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att inlandsvatten utgör en betydande del av jordens naturliga kolkretslopp.
Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning, visar en ny studie.
Renare motorer och ökade krav på prestanda och livslängd kan öka slitaget på ventilerna. Civilingenjören Peter Forsberg har utvecklat en testutrustning för avgasventiler i lastbilar och visar hur nötning sker under olika förhållanden. Den 20 september lägger fram sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet har genom Campus Gotland en unik möjlighet att bidra till utvecklingen i regionen genom forskning, utbildning och samverkan på lokal, nationell och internationell nivå. Det sa rektor Eva Åkesson när hon idag introducerade ett seminarium om Östersjöregional utveckling i Almedalen, inom ramen för invigningen av Uppsala universitet – Campus Gotland.
Uttern är ett av många djur som drabbats hårt av miljögifter med minskad reproduktion och utbredning som följd. Nu visar ny forskning från Uppsala universitet att utterns reproduktivitet har återställts, mycket tack vare att användningen av PCB förbjöds i mitten av 1970-talet. Uttern mår bättre än på länge, men höga halter av nya så kallade perflourerade ämnen hos uttern väcker oro.
I våra älvar, sund och hav finns strömmande vatten som utgör en förnybar energikälla med stor potential. I en ny avhandling inom forskningsområdet marin strömkraft vid Uppsala universitet visar Emilia Lalander att redan befintliga vattendata är värdefulla för att uppskatta vattenhastigheten och i förlängningen den potentiella energiresurs som finns i ett specifikt område.
Hur cellerna reglerar sin egen funktion genom att ”gasa och bromsa” är viktig grundkunskap när nya smarta mediciner ska utvecklas, eller växtceller förmås att producera mer bioenergi. I en studie som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications den 14 maj visar forskare vid Uppsala och Umeå universitet en modell över hur cellernas styr- och reglersystem fungerar.