Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Svampstudier ger ny kunskap om skadliga mutationer i celler

    Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.

  • ​20 års kartläggning av Amazonas palmer är klar

    Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.

  • ​Solenergi blir biobränsle utan solceller

    Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Forskare vid Uppsala universitet har lyckats framställa mikroorganismer som effektivt kan producera alkoholen butanol utav koldioxid och solenergi, utan att behöva gå omvägen via solceller. Det visar en ny studie som publiceras i den tidskriften Energy & Environmental Science.

  • ​Hög biologisk mångfald i dagvattendammar

    Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländsarter som finns i Uppland, varav flera är sällsynta, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Ecological Indicators.

  • ​Kristallkulor i alunskiffern kan tyda på isbildning i tropiskt hav

    När alunskiffer bildades för ungefär 480 miljoner år sedan har tidigare forskning visat att det var växthusklimat i Sverige, med vattentemperaturer kring 40 C. Men det finns indikatorer på att temperaturen på havsbotten var nära fryspunkten. De här fynden kan leda till att man måste omvärdera alunskifferns bildningsmiljö, visar ny forskning (bla UU) som publiceras i tidskriften Scientific Reports

  • Svenska och sydafrikanska universitet i samarbete kring Agenda 2030-utmaningar

    Representanter för svenska och sydafrikanska universitet samlas den 6-10 maj för nätverket Sasufs forsknings-och innovationsvecka i Stellenbosch, Sydafrika. Syftet är samarbete kring Agenda 2030-utmaningarna. Förra året arrangerades en första succéartad träff och sedan dess har intresset från forskare, lärosäten och finansiärer i båda länderna växt explosionsartat.

  • Samband mellan höga PCB-nivåer i blodet och för tidig död

    Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er i blodet och för tidig död. Det visar en tvärvetenskaplig studie, baserad på 1 000 slumpmässigt utvalda 70-åringar i Uppsala, som idag publiceras i tidskriften JAMA Network Open.
    Studien är en i raden av studier från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan professorerna Lars Lind och Monica Lind vid Uppsala universitet och Akad

  • Dansen mellan elektroner och protoner får en ny twist

    Men hjälp av ljusenergi kan man flytta elektroner och protoner och därigenom skapa energirika tillstånd. Men elektronen och protonen vill gärna rymma tillbaka till ursprungsläget. I en ny artikel i Science visar forskare från Yale och Uppsala att ju högre energi man har lagrat, desto längre tid tar det för läget att gå tillbaka. Tvärt emot hur kemiska reaktioner normalt beter sig.

  • SUNRISE - en handlingsplan för ett storskaligt europeiskt forskningsinitiativ

    Det europeiska projektet SUNRISE, “Solenergi för en cirkulär ekonomi”, har valts ut som ett av sex Coordination and Support Actions (CSA) inom programmet Horisont 2020. Med en finansiering på en miljon euro kommer projektet att vara under ett år (start våren 2019) och skapa förutsättningarna för ett storskaligt europeiskt forskningsprojekt. Uppsala universitet leder den svenska delen av projektet

  • ​Blå kortvingen - inte en utan fyra separata arter

    Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.

  • ​”Babblers” skiljdes åt för 18-20 miljoner år sedan

    Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.

  • Keri Facer ny gästprofessor på Zennströms klimatprofessur

    Klimatforskaren Keri Facer från University of Bristol blir Uppsala universitets tredje gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. Hon kommer att fortsätta det strategiska utvecklingsarbetet inom detta område vid universitetet. Den 27 november deltar hon i ett panelsamtal med sina båda företrädare.

  • Art och miljö påverkar vilka groddjur som drabbas av parasitsvamp

    Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier. Den har under de senare åren har svampen påträffats hos flera arter i Sverige. I en studie publicerad i PLOS ONE visar forskare från Uppsala universitet att andelen infekterade individer varierar stort mellan arter och att både dammens karaktär och det omkringliggande landskapet påverkar.

  • Artificiella enzymer omvandlar solenergi till vätgas

    I en ny vetenskaplig artikel beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de med hjälp av en helt ny metod tillverkat ett artificiellt enzym som fungerar tillsammans med levande cellers metabolism. Dessa enzymer kan använda cellernas egna energiproduktion och producera vätgas från solenergi.

  • ​66 miljoner år gammal katastrof påverkar fortfarande hajar

    För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Uppsala universitet och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.

  • Hormonstörande bekämpningsmedel försämrar fortplantningen hos grodor

    I en ny studie har forskare från Sverige och Storbritannien undersökt hur det hormonstörande ämnet linuron påverkar fortplantningen hos en västafrikansk klogrodan. Forskarna fann att linuron, som används som bekämpningsmedel, försämrade hanarnas fertilitet samt att yngel utvecklade äggstockar istället för testiklar i högre utsträckning vilket försköt könsfördelningen till fler honor.

  • Professor cyklar för klimatet

    The Swedish Carbon Cycle är en resa på två hjul genom Sverige för att öka medvetenheten om klimatfrågan och stimulera diskussioner om lokala klimatåtgärder. Uppsala universitets Zennströmprofessor Kevin Anderson cyklar mellan ett antal regioner och städer för att hålla öppna föreläsningar och delta i paneldiskussioner med lokala politiker och andra samhällsaktörer.

  • Nytt samarbete ska utveckla smart elbilsladdning

    Uppsala universitet har genom Swedish Electromobility Centre inlett samarbete med Vattenfall AB och CEVT (China Euro Vehicle Technology AB) för att utveckla smart elbilsladdning, det vill säga effekt som styrs över tid för att optimera elbilsladdning, och samtidigt anpassas för det lokala elnätet.

Visa mer