Trädbark, en restprodukt från skogindustrin, används idag för energiproduktion. Men det finns goda möjligheter att även utvinna värdefulla ämnen miljövänligt ur barken. Det visar Michelle Co presenterar i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 17 december.
Det finns stor potential att spara energi med smarta fönster. Ett väl fungerande kontrollsystem är avgörande för hur mycket energi som kan sparas. Det visar Andreas Jonsson i sin avhandling som han försvarar fredagen den 8 januari vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet får en nyckelroll när EU storsatsar strategiskt på tre europeiska institut för innovation och teknologi. Tillsammans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör man en av sex regioner i Europa som tillsammans ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin.
Restprodukter från jordbruks- och skogsrestprodukter kan innehålla värdefulla kemiska föreningar som inte utnyttjas. Detta vill forskaren Charlotta Turner och hennes kolleger ändra på. Nu har de fått ett anslag på 19.5 miljoner kronor av regeringens strategiska forskningsanslag via Formas för att under de kommande fyra åren ta fram processer för detta.
De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.
Att lagra koldioxid i djupa geologiska formationer är ett alternativ för att minska växthuseffekten. Men man behöver utveckla metoden och visa att den fungerar på många olika platser innan den är mogen att klara den stordrift som behövs. Uppsalaforskare ska nu leda ett stort EU-projekt som ska leda fram till rekommendationer för lämplig metodik för att undersöka och övervaka olika fältplatser.
Forskargruppen som leds av Claes-Göran Granqvist på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material.
Forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats mäta magnetiska egenskaper hos nya material kvantitativt med hjälp av elektronmikroskopi - med en oöverträffad precision. Hemligheten bakom genombrottet är en lyckad vidareutveckling av elektronmikroskopisk teknik. Resultaten innebär att de energiförluster som uppstår i all elektronik på sikt kan minimeras.
Med en ny superdator till hjälp skapar en grupp fysiker vid Uppsala universitet LiU och KTH nya material för framtidens miljö- och energiteknologi. Bland annat vill de bidra till effektivare bränsleceller och säkrare förvaring av kärnavfall.
Genom att utgå från teknik som är anpassad till vågenergins speciella förutsättningar ligger vågenergiteknik från Uppsala i den absoluta framkanten i världen. Rafael Waters beskriver i sin avhandling resultaten från den försöksanläggning som finns i havet utanför Lysekil och som han haft en ledande roll i designen och konstruktionen av.
Datormodellering kan ge viktiga svar på hur olika faktorer påverkar prestanda för en solcell. Ulf Malm har tagit fram en simuleringsmodell som kan simulera vad som händer i så kallade CIGS-celler. Med hjälp av modellerna går det att bättre förstå vad som händer i cellerna, vilket på sikt kan leda till effektivare solceller. Ulf Malm lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet 17 oktober.
Avknoppningsföretaget Vertical Wind, som grundar sig på Uppsala universitets utveckling av helt ny vindkraftsteknik, har tecknat avtal med E.ON och Falkenberg Energi för uppförandet av fyra vindkraftverk i Falkenberg.
Linda Brus har vidareutvecklat och testat nya metoder för att göra solenergianläggningar mer konkurrenskraftiga. Den 25 april disputerar hon vid Uppsala universitet.
Med hjälp av stora datorberäkningar kan man effektivt undersöka olika materials egenskaper för vätelagring. Det visar Carlos Moysés Graça Araújo i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 april. I hans arbete finns bland annat ett nytt litiumbaserat och mycket lovande material.
Kärnavfall måste lagras under mycket säkra förhållanden under lång tid för att bli ofarligt. Med s k transmutation skulle avfallets mängd och farlighet kunnat minskas, men idag fungerar tekniken endast i laboratorieskala. Angelica Öhrn presenterar i sin avhandling data som tidigare saknats i utvecklingsarbetet av en storskalig reaktor för transmutation. Disputationen äger rum den 29 februari.
Energibolaget Fortum och Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, undertecknade på fredagen ett avtal som gör att vågkraftsanläggningen Islandsberg utanför Lysekil nu är på god väg mot full finansiering. Fortums satsning innebär att den sista pusselbiten nu är på plats för anläggningen på västkusten.