Vad är det som är fel med skolmatematiken? Istället för att väcka elevernas leklust och självkänsla inger den ångest och resultaten blir allt sämre. Sverker Lundins avhandling är ett bidrag till samtalet om vad som måste förändrar för att matematikundervisningen i skolan ska förbättras. Disputationen ägde rum den 15 december vid Uppsala universitet.
Risk är något en brandman måste förhålla sig till i sitt yrke. Vilka strategier skaffar man sig för att hantera risk och vilken bild av yrkesrollen finns i organisationen? I ett nytt forskningsprojekt vid centrum för genusvetenskap ska fyra forskare följa vardagen på en brandstation.
Vilken bild av Sverige förmedlas i läroböcker i svenska som andraspråk och vilken syn på eleverna förmedlas? Jörgen Mattlar har i sin avhandling analyserat fem läroböcker och visar att de innehåller ideologiska budskap och tycks ha ambitionen att få eleverna att anamma svenska värderingar. Disputationen äger rum den 5 december vid Uppsala universitet.
Hur skyddar samhället kvinnor när det gäller handel med kvinnor för sexuella ändamål? Genom att koppla en legalisering av prostitution till frågan om handel med kvinnor vill Jenny Westerstrand visa att debattörerna i prostitutionsfrågan har olika åsikter om hur lagen ska behandla kvinnor. Jenny Westerstrand försvarar den 28 november sin avhandling "Mellan mäns händer" vid Uppsala universitet.
Varför är magneter magnetiska? Vad fanns innan Big Bang? Varför har vatten ingen smak eller lukt? Det är exempel på frågor som länets sjätteklassare kommer att ställa till några av universitetets forskare i universitetsaulan den 21 november.
Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, men också för ens möjligheter att senare beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, menar Denise Malmberg vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm vid FoU Välfärd har undersökt funktionshindrade brottsoffers situation.
Större sjukvårdsutnyttjande än andra med samma sjukdom, sämre livskvalitet och högre dödlighet - förtidspension tycks inte förbättra hälsan. Allmänläkaren Thorne Wallman har undersökt de medicinska konsekvenserna av förpensionering och konstaterar att det är angeläget att söka orsakerna till den dystra bilden. Han lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 6 november.
Internetanvändarna består av två "generationer" som lever i helt olika kulturer; en som mejlar, söker information, sköter bankärenden och beställer resor och en annan som umgås, diskuterar och lever en stor del av sin vakna tid uppkopplad på internet. Risken finns att den ena kulturen, där många med ledande befattningar i samhället finns, tappar kontakten med och kunskapen om den andra.
Barn och ungdomar med rörelsehinder kan själva ge viktig information för att kunna anpassa vården till varje barn. Sjukgymnasten Lena Jemtå visar att de flesta av barnen och ungdomarna trivs bra med livet och sig själva. Men samtidigt kan smärta och förvärvade funktionshinder få dem att trivas sämre. Den 24 oktober lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.
Tre mycket framstående personer inom sina respektive fält; psykologi, matsociologi och didaktik, har utsetts till hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.
Årets Karl-Georg Ahlströmspris tilldelas Lena Apelthun, lärare i matematik, fysik och geografi vid Lundellska skolan i Uppsala. Det delas ut i samband med utbildningsvetenskapliga fakultetens lärardag den 9 oktober.
Det började i Colombia där man lät mammorna bära sina för tidigt födda barn nära sin egen kropp för att hålla värmen när de tekniska resurserna inte räckte till. Nu sprids kängurumetoden över världen eftersom forskning visat på att den har stora fördelar för både barn, föräldrar och vården. Den 6-7 oktober samlas forskare i Uppsala för att utbyta erfarenheter och diskutera riktlinjer.
Bättre kunskap om hur barn reagerar på cellgifter ökar möjligheterna att skräddarsy behandlingen mot cancer. Barnläkaren Josefine Palle visar i sin avhandling att känsligheten för cellgifter påverkar effekten av cellgiftsbehandlingen hos barn som lider av leukemivarianten AML. Den 26 september lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
På tisdag, den 30 september, kommer Frankrikes ambassadör Joël De Zorzi på officiellt besök till Uppsala. På programmet står bland annat ett samtal om EU med studenter och gymnasieelever och en öppen föreläsning om vad Frankrike vill prioritera som EU:s ordförandeland.
Ta DNA-prov på ditt hår eller träffa människoätande myggor på Stora torget. Eller ta reda på mer om hur man blir artist och spela kort med robothundar på Grand. Det är bara några exempel på en lång rad aktiviteter som barn och unga kan göra gratis tillsammans med Uppsala universitets forskare på fredag.
I en ny studie som publiceras i tidskriften Human Molecular Genetics visar Uppsalaforskare den genetiska bakgrunden till att cirka en procent av alla kvinnor kommer i för tidigt klimakterium. På sikt kan upptäckten även leda till nya behandlingar mot ofrivillig barnlöshet.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Diskussionen om åldrande och bilkörning inom svensk transportpolitik har fokuserat på körkortsfrågor, vilket gör att perspektivet blir snävt. Andra frågor som anpassning av fordon, trafikmiljö och hastighet har hamnat i bakgrunden. Det visar sociologen Satu Heikkinen i sin avhandling, som hon försvarar vid Uppsala universitet den 23 maj.
Den svenska förskolan förändrades radikalt under 1900-talets första hälft och fick en egen pedagogik skiljd från skolans. Johannes Westberg har studerat förändringen i sin avhandling och kommer fram till att det krävs omfattande ekonomiska och organisatoriska åtgärder för att åstadkomma en pedagogisk förändring. Disputationen äger rum den 9 maj.