Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och Uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.
Tonåringar som lider av depression löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och sociala problem längre fram i livet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst svårigheter i vuxenlivet hade de som varit deprimerade länge under tonåren. – Därför är det mycket viktigt att identifiera och behandla tonårsdepression på rätt sätt, säger psykologen och doktoranden Ulf Jonsson.
Hjärt-kärl-sjukdomar är väldens vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas. Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.
Dagens stadsplanerare betonar allt som oftast det visuella och ordnade i försöken att bygga ”stadsmässiga” miljöer. Men det resulterar inte nödvändigtvis i levande urbana miljöer. Det menar kulturgeografen Sara Westin som i sin avhandling framför en radikal kritik mot detta perspektiv. Disputationen äger rum den 10 december.
Smittspridning av resistenta bakterier i vården är ett hot mot patientsäkerheten och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Men det går att förebygga genom ett effektivt samarbete mellan sjukhusledningar och alla inblandade aktörer. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.
Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Personer med utvecklingsstörning får inte tillräckligt med stöd kring matlagning och måltider. Det framgår i en ny avhandling från Uppsala universitet. Den studie avhandlingen baserar sig på visar att bara en fjärdedel av deltagarna får i sig tillfredsställande nivåer av vitaminer och mineraler. Många var också missnöjda med hur måltiderna intogs.
I morgon, lördag 23 oktober, kommer ett trettiotal gymnasielärare från Uppsala, Enköping och Norrtälje till Ångströmlaboratoriet för att lära sig göra egna solceller. Kursen ”Solceller i skolexperiment” hålls för första gången och arrangeras av Uppsala universitet i samarbete med Energihuset Uppsala AB.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.
Den 13-14 oktober är det dags för Vetenskapsrådets årliga konferens Resultatdialogen som i år äger rum vid Uppsala universitet. Där presenteras ett stort antal forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap.
Debatten om skolan är periodvis het, inte minst nu i valtider. Betygen, matematikkunskaperna, omotiverade elever – frågorna som diskuteras är många. Men vad säger egentligen den internationella forskarexpertisen? 16-19 augusti samlas forskare från hela världen på Uppsala universitet för ett internationellt utbyte om utbildningssystemet. Media hälsas välkomna!
Nu är det dags för Tjejveckan igen. Nästa vecka kommer högstadietjejer från hela Uppland till Uppsala för tre späckade dagar med energi- och miljötema. Deltagarna får bland annat bygga en miljövänlig stad med förnybar energi i lego, se var stadens värme kommer ifrån och pröva karusellfysik på Gröna Lund.
Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.
Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.
Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
De elever som har högt betyg i matematik i högstadiet har påfallande ofta höga betyg i andra ämnen. Särskilt visar det sig att de har god läsförståelse. Det visar Staffan Stenhag i sin avhandling som han försvarar den 21 maj vid Uppsala universitet. Resultaten tyder på att det kan vara möjligt att träna upp sin intelligens, även om det behövs mer forskning för att bekräfta den slutsatsen.
Fukt och damm kan förvärra astma. Nu visar Kristina Bröms på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet att de svenska förskolorna alltför ofta har fuktskador. Dessutom dammtorkas de alldeles för sällan. Hon lägger fram sin avhandling på fredag den 7 maj, i Brömssalen på Gävle sjukhus.
Sjukvårdskostnaderna i Sverige och i många andra länder ökar kraftigt. Laboratorieanalyser påverkar en mängd kritiska beslut inom vården. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar biomedicinska analytikern Mirja Mindemark hur korrekt användning av laboratorieanalyser kan minska sjukvårdens totala kostnader.
Under senaste decenniet har sjukskrivningsfrågor varit flitigt debatterade i media. Distriktsläkaren Gunilla Norrmén vid Uppsala universitet har i sin avhandling undersökt vad det är som gör att en patient blir sjukskriven eller inte. Hennes resultat visar att en avgörande faktor för sjukskrivning är patientens egen bedömning av sin arbetsförmåga.
Uppresning från sittande till gående är en förflyttning de flesta människor gör ofta. Men för den som har haft stroke kan rörelsen innebära en utmaning. Sjukgymnasten Gunilla Elmgren Frykberg försvarar den 29 april en avhandling vid Uppsala universitet där hon med bland annat datoriserad laboratorieutrustning undersökt hur personer med stroke använder kroppen när de reser sig.