Vid årets Europaperspektivseminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på hur de senaste årens kriser och utmaningar påverkar tilliten inom EU. Det europeiska integrationsprojektet handlar till syvende och sist om tillit mellan medlemsländernas politiska eliter och tjänstemannaeliter, samt EU-medborgarnas förtroende för EU:s institutioner.
Uppsala universitets lärarutbildning och Uppsala kommun inleder vid starten av vårterminen ett fördjupat samarbete som kommer att att ge lärarstudenter mer tid på plats i skolan. Samarbetet kommer också att bidra till utveckling av skolverksamheten genom att lärare och forskare initierar forskningsprojekt tillsammans.
Utsatthet för våld är vanligt och är starkt kopplat till psykisk ohälsa hos unga kvinnor visar en undersökning vid ungdomsmottagningarna i Västernorrland. Studien omfattar 1 051 kvinnor mellan 15 och 22 år och ingår i en doktorsavhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 12 januari.
Under toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som inleds denna vecka på World Obesity Day, träffas experter från hälsoorganisationer, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan motverka den pågående fetmaepidemin. Journalister kan ta del av konferensens plenarföreläsningar 11-12 oktober.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.
Den 7-9 september samlas rektorer och forskare från södra Afrika och de nordiska länderna för att diskutera styrmodeller bortom NPM, New Public Management – en modell som möter allt starkare kritik från offentligt arbetsliv. Media och allmänhet hälsas välkomna till ett öppet panelsamtal den första konferensdagen då bland andra Mauritius president Ameenah Gurib-Fakim deltar.
Att demonstrera och göra namninsamlingar för att protestera mot skolnedläggning hjälper sällan. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst chans att påverka beslutet har aktivister som använder lobbying eller som bor i välbärgade områden. Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, säger forskaren.
Skolan i Sverige behöver fler välutbildade lärare och rätt undervisning för att nå bra resultat och klara framtidsutmaningarna. Uppsala universitet startar i höst en forskarskola i ämnesdidaktik som kommer att handla om utveckling av undervisning i olika skolämnen och om att utbilda fler kunniga lärarutbildare.
Ett högt energiintag från fett i maten under medelåldern samt i äldre åldrar kan leda till framtida risk för undernäring. Det visar resultat från en avhandling av Lisa Söderström vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Vilken laglig rätt har sjukvårdspersonal att vägra utföra sådan vård som man menar strider mot sin religion eller tro? Det har Kavot Zillén undersökt i sin avhandling i rättsvetenskap där hon analyserar skyddet för religionsfrihet i regeringsformen men även diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering.
Flerspråkiga förskolebarn är extra hjälpta av pekplattor. Med hjälp av dem kan de få höra böcker på sitt andra modersmål, använda pedagogiska appar och kommunicera med barn på andra förskolor via t ex Skype – en insats som är viktig inte minst för de barn som talar ett minoritetsspråk. Det visar en ny licentiatavhandling från Uppsala universitet.
En av världens stora hälsoutmaningar är den ökande förekomsten av övervikt och fetma orsakad av fel diet. Styrgruppen för Uppsala Health Summit har beslutat att nästa års Uppsala Health Summit ska fokusera på detta aktuella område.
Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.
Under toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som inleds nästa vecka, ger Dr. Manica Balasegaram från internationella Läkare utan gränser den 1 juni en öppen föreläsning på temat. För journalister är det även möjligt att ta del av konferensens plenarföreläsningar 2-3 juni.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som äger rum 2-3 juni, har nu en rapport tagits fram som sätter fokus på några av de mest brännande utmaningarna. Målet är man under mötet ska lyckas förflytta diskussionen från ”vad” till ”hur” och ”vem”.
I en ny studie från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har forskare visat att spädbarn som har ett äldre syskon med autismspektrumtillstånd (AST) är långsammare på att planera rörelser jämfört med barn som inte har AST i släkten. Syskon till barn med AST har själva förhöjd sannolikhet att få AST på grund av att AST har en stark ärftlig komponent.
När bostadssegregation diskuteras handlar det oftast om miljonprogramområden och långinkomsttagare. Detsamma gäller forskning om bostadssegregation. Men priviligierade grupper har en stor del i att segregation uppstår visar en färsk avhandling av bostadsforskaren Ann Rodenstedt, Uppsala universitet.
Debatten om skolan är intensiv och åsikterna går isär om vad som behövs för en positiv utveckling av den svenska skolan. Nu tar Uppsala universitets utbildningsvetare ett kraftfullt initiativ för att i dialog med verksamma lärare utveckla skolan och undervisningen.
En ny nätbaserad utbildning om vindkraft ska göra det lättare för kommuner och länsstyrelser att planera för ny vindkraft. Vindkraftskurs.se ger en första grund för den som behöver förstå både vindkraftens fysiska förutsättningar, dess påverkan på människor, djur och natur liksom de politiska mål som ligger bakom dagens vindkraftsutbyggnad runt om i landet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har språkvetaren Saga Bendegard studerat varför EU-texter anses mer svårlästa än motsvarande svenska texter. Resultaten visar att det behövs ny forskning och tolkning av vad som gör en text begriplig för olika människor i olika situationer.