Sverige är ett väl fungerande, tryggt och effektivt välfärdsland. Men utan personnummer hamnar man snabbt helt utanför allt det man förknippar med detta. Kulturgeografen Erika Sigvardsdotter har i sin avhandling undersökt vad det betyder att vara papperslös i Sverige, både i laglig och samhällelig mening och i existentiell mening.
Nu startar Korta vägen, ett utbildningssamarbete mellan olika aktörer i Uppsalaregionen. Syftet är att ge nyanlända akademiker chansen till en snabb karriärstart inom sitt kompetensområde. I projektet ingår bland annat ingenjörer, ekonomer och jurister samt kompetenser inom life science.
Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald har minskat sedan förra året. Svenska folket har överlag stabila toleranta attityder till mångfald men umgås i regel inte särskilt mycket med utomeuropeiska invandrare. Det visar 2011 års mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Förintelse- och folkmordsstudier är ett växande forskningsområde med stark internationell anknytning. Inför hösten 2011 startar nu Uppsala universitet ett nytt engelskspråkigt masterprogram i ämnet, som ska ge studenterna redskapen att förstå och analysera folkmord och massvåld i deras historiska och kulturella sammanhang.
Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
En betydande majoritet av svenska folket har en negativ inställning till vissa former av muslimska slöjor, burka och niqab, i skolan eller på arbetsplatsen. Det visar Mångfaldsbarometern 2010 från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Vilka konsekvenser får den ekonomiska krisen för Europa? I boken EU och den globala krisen – Europaperspektiv 2010, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 3 februari, presenteras aktuell forskning om hur EU hanterat den globala krisen och vilka konsekvenser krisen får för marknader, rättssystem, och unionens politiska system.
Den globala ekonomiska krisen, som även drabbat Sverige, har inte satt några spår i svenska folkets inställning till mångfald inom olika områden i samhället. Resultaten i årets Mångfaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, visar tvärtom på en stabil situation och andelen svenskar med negativa attityder ökar inte.
"Judarna i Sverige - en minoritets historia" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 22 september. Under sammanlagt fem föreläsningar belyses olika aspekter av de svenska judarnas historia och integration under drygt 200 år, till stor del utifrån ny forskning bedriven inom ett nationellt forskarnätverk med samma namn som föreläsningsserien.
Det finns flera klyftor mellan hur unga upplever sitt demokratiska ansvar, som på olika sätt tas upp i skolans undervisning, och hur de i agerar i vardagen. Detta behöver uppmärksammas, menar Silvia Edling, som i sin avhandling studerat ungas syn på ansvar. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 27 maj.
Fredrika Bremer (1801-1865) är en av svensk litteraturs stora förgrundsgestalter och tidigaste feminister. Den 27 april föreläser årets Fulbrightföreläsare, professor Adriana Méndez Rodenas, om Bremers möte med den tidens stora stridsfråga, slaveriet i södern och konflikten mellan nord- och sydstaterna.
Årets mångafaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, läggs ut på sidan som pressmeddelandet hänvisar till inom kort! Dvs Mångfaldsbarometern 2008.
Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald ökar, särskilt bland kvinnor och högskoleutbildade. En växande majoritet svenskar anser att religiösa friskolor hindrar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Det är några av resultaten i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Årets Fulbrightföreläsning den 23 april handlar om tillkomsten och effekterna av Gunnar Myrdals bok ”An American Dilemma” (1944), om förhållandet mellan svarta och vita i USA. Föreläser gör Walter A. Jackson, professor i historia vid North Carolina State University och gästprofessor vid Uppsala universitet.
I vilka situationer vi väljer att favorisera den antingen egna gruppen eller grupper vi inte själva tillhör hänger ihop med bland annat kön, vår syn på makthierarkier och var vi står politiskt. Om vi accepterar positiv särbehandling av vissa grupper beror också på hur åtgärden motiveras, visar en ny avhandling i psykologi av Luisa Batalha, som disputerade vid Uppsala universitet den 1 april.
Övergången till demokrati i Sydafrika har även påverkat relationerna mellan kommun och civilsamhälle. Den etniska boendesegregationen som skapades under apartheid lever kvar och påverkar hur lokala organisationer upplever att de kan påverka politiska beslut. Det visar en ny avhandling av Sara Monaco, som disputerade vid Uppsala universitet den 7 mars.
Vad är rasism i dagens Sverige? Hur används begreppet ”kultur” i media? Hur kommer det sig att förväntningar på kvinnors beteende rotas in i deras ”kulturella bakgrund”? Vilka är det som får eller inte får uttala sig om ”kultur”? Den 22 februari diskuteras dessa frågor vid paneldebatt som avslutas med ett boksläpp av en ny antologi om diskriminering.
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
Vår tilltro till makthierarkier har stor betydelse för hur vi ser på och behandlar människor. Det visar Alexandra Snellman, som i sin avhandling har undersökt hur rasistiska och sexistiska fördomar skapar sociala hierarkier och etnisk diskriminering i olika situationer. Avhandling granskas vid Uppsala universitet den 7 december.
Religionen, särskilt islam, väcker mest negativa attityder till mångfalden i det svenska samhället. De flesta ser positivt på andra kulturella inslag och tycker att invandrare ska ha samma rättigheter som alla andra, men de ska anpassa sig till vårt lands vanor. Det är några av de resultat som kommer fram i årets Mångfalsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.