I biståndsarbete är det viktigt att förstå de faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna till rätt insats vid rätt tidpunkt.
När pengarna som skickas hem blivit en del av den hemmavarande familjens försörjningsstrategi finns en risk att den enskilda migranten inte längre kan fatta sina egna migrationsbeslut. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att transnationell arbetskraftsmigration är en viktig försörjningskälla för många jordbrukarhushåll med låg inkomst i Bolivia.
Hade vi varit medelsvenssons på 1800-talet hade det snart varit dags för julbadet, vårt enda riktiga varmbad i år. Men mot slutet av seklet började provinsialläkare sprida råd och budskap om vikten av personlig hygien och offentliga badstugor började byggas på landsbygden. Om detta handlar en ny avhandling i ekonomisk historia av Karolina Wiell vid Uppsala universitet.
Reklam och kampanjer som Black Friday riskerar att minska människors politiska engagemang. Det visar en ny avhandling där över 2 800 amerikaner svarat på en webbenkät efter att de har tagit del av stadsmiljöer med eller utan reklaminslag.
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för årets Forsskålsymposium vid Uppsala universitet.
Den 17 oktober invigs det nya Centrum för socialt arbete, Cesar, som ingår i en satsning på utbildning och forskning i detta ämne vid Uppsala universitet. I samband med invigningen arrangeras ett vetenskapligt symposium på temat Våld, kön och kriminalitet – socialt arbete med förövare och utsatta, till vilket journalister är välkomna.
Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvåg säga om dagens situation och förutsättningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.
För tredje året i rad minskar antalet döda i organiserat våld i världen. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala Universitet. UCDP registrerade 90 000 dödsfall under 2017, en minskning med hela 32% sedan den senaste toppnoteringen 2014. Syrien är det land där skillnaden är som störst.
Det nya datasystemet ViEWS gör prognoser över var i världen väpnade konflikter kan komma att uppstå. Systemet är tänkt att användas av världsorganisationer som FN, som ska kunna få tidiga tecken på var en konflikt är på väg att blossa upp. Projektet ViEWS leds av freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet. All data kommer att vara öppna. Nu kommer den första rapporten från Afrika.
Ansvarstagandet för det potentiella faderskapet börjar inte förrän mannen vet om att det ska komma ett barn, eller till och med först när barnet är fött. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "To plan or not to plan. Gender perspectives on pregnancy planning, fertility awareness and preconception health and care" som fokuserar på mäns tid i livet innan barn blir till.
Professor Shamus Khan vid Columbia University blir 2018 års mottagare av Hans L Zetterbergpriset i sociologi. Priset har möjliggjorts genom en donation från sociologen Hans L Zetterbergs familj och delas i år ut för andra gången.
Sverige har en hög köttkonsumtion, men trots det produceras mer än vad som efterfrågas. I en ny avhandling i sociologi har Jonas Bååth undersökt hur svenska köttproducenter hanterar problemen som uppstår när tillgången på deras varor överstiger efterfrågan. Varför fortsätter många producera fast det ibland inte ens går ihop ekonomiskt?
Mellan den 24 och 26 april möts 225 forskare från stora delar av världen vid Uppsala universitet för att diskutera sociala, politiska – och framför allt – religiösa förändringar som äger rum runt om på jorden.
Jane Mansbridge, Charles F. Adams professor i politiskt ledarskap och demokratiska värden vid Harvard-universitet, är 2018 års vinnare av Skytteanska priset i statskunskap. Hon får priset för att ”med skarpsinne, djupt engagemang och feministisk teori ha utvecklat förståelsen av demokrati i dess direkta och representativa form”.
EU:s regler om arbetskraftens fria rörlighet omfattar inte bara EU-länder utan också länder i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). En ny stor jämförande studie visar på övervägande positiva statsfinansiella effekter för mottagarlandet av att personer födda i ett EU/EES-land flyttar dit för att arbeta.
Datorspelande ungdomar har inte färre vänner i skolan än sina icke datorspelande skolkompisar. Det visar två nya studier från Uppsala universitet.
Vid årets Europaperspektivseminarium ger nio ledande svenska forskare sin syn på hur EU påverkar och påverkas av de pågående maktförskjutningarna inom världspolitiken. Att grundpelarna i den liberala världsordningen utmanas av starka krafter både inom och utom EU utgör en av unionens hittills mest komplexa utmaningar.
Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.
Estlandssvenskarnas historia, kultur, levnadsförhållanden och språk är ämnet för en öppen seminarieserie som anordnas av Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet under våren. Seminarierna är öppna för allmänheten.
För några år sedan gick en demokratiseringsvåg över arabvärlden, idag är situationen allt annat än demokratisk i flera av länderna. I väst får växande populism konsekvenser för tilltron för demokratin som system. Är demokratin i kris, eller finns det en väg framåt? Vid ett jubileumssymposium i Uppsala den 21 september diskuteras den senaste forskningen på området.