Årets Forsskålsföreläsare är rysslandsforskaren Martin Kragh. Temat: "Yttrandefriheten och det auktoritära hotet", utifrån en nutid då demokratins ställning diskuteras, ickedemokratiska styren stärks och yttrandefriheten inskränks på flera håll. Vad innebär det? Finns det historiska lärdomar och paralleller att dra? Efter föreläsningen följer ett debattsamtal. Programmet är öppet för allmänheten.
Yngre män tar större ansvar för den gemensamma familjekommunikationen än vad deras fäder har gjort. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där svenskar ur flera generationer har intervjuats om sina kommunikationsmönster.
Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.
Skytteanska stiftelsen har nöjet att meddela att Alexander Wendt och Martha Finnemore tillsammans tilldelas det 29:e Skytteanska priset i statsvetenskap. Priset innebär ett erkännande av deras exceptionella bidrag till området, särskilt genom att främja det konstruktivistiska tillvägagångssättet i studiet av internationella relationer.
Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.
Renée Poznanski, professor emerita och verksam vid Ben-Gurion Universitet i Negev, Israel, håller Uppsala universitets nittonde Hugo Valentin-föreläsning. Under föreläsningen kommer Poznanski att diskutera och problematisera en av teorierna kring varför fler av Frankrikes judar undkom förintelsen jämfört med judar i grannländerna.
Uppsala universitet inviger Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, ett nationellt centrum för att samla världens kunskap kring nedrustningsfrågor. FN:s biträdande generalsekreterare för nedrustningsfrågor, Izumi Nakamitsu, invigningstalar på distans, på plats talar bland andra Beatrice Fihn, ICAN samt mottagare av Nobels fredspris 2017 och Rupal N. Mehta, University of Nebraska-Lincoln, USA
I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildningar hänger ihop med bättre förmåga att värdera digitala nyheter.
Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska processer över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska processer från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.
En ny rapport från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet visar att minst 119.000 människor dog i organiserat våld under 2021. Detta är en ökning med 46 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2015.
Robert Goodin, Australian National University, är mottagare av 2022 års Skytteanska pris i statskunskap. Goodin får priset för att i en rad arbeten under årtionden ”med skärpa och framgång strävat efter att förena politisk filosofi med empirisk statskunskap för att öka kunskapen om hur anständiga och värdiga samhällen kan utformas”.
En ny avhandling i kulturantropologi om hur staten, kommunen och gruvbolag hanterat frågan kring lokal- och ursprungsbefolkningens behov av rum och rumslighet när man har planerat och genomför samhällsomvandlingen, som flytten av Kiruna innebär. En amerikansk forskare som har skrivit om ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”
Mottagare av årets Disapris är Sofia Näsström. Hon får priset för sin bok "Demokrati. En liten bok om en stor sak". Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 11 september.
Så här lyder motiveringen:
"Disapriset 2021 går till Sofia Näsström, statsvetarprofessor i Uppsala, för boken ’Demokrati. En liten bok om en stor sak’. Författaren granskar med ömsinta men samtidigt
Den 17 september arrangeras årets Dag Hammarskjöldföreläsningar. Talar gör både 2021 års föreläsare Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International, och Parisavtalets “chefsarkitekt” Christiana Figueres, vars föreläsning 2019 fick skjutas upp. Journalister inbjuds att anmäla sig till evenemanget.
Trots en kraftig minskning av stridsrelaterade dödsfall i 2010-talets största krig Afghanistan och Syrien visar den senaste rapporten från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet att antalet döda i organiserat våld i världen ökade något under 2020, efter fem år av stadig nedgång.
Genom att beskriva Sveriges militära deltagande i Afghanistan som en traditionell svensk insats och samtidigt särskilja det från amerikansk krigföring i regionen, kunde regeringen genomföra och motivera det svenska engagemanget i landet under åren 2002-2014. För att få en väl förankrad utrikespolitik behövs både konsensus och en känsla av kontinuitet i utformningen. Det kommer fram i en ny avhand
Ett samkönat äktenskap ingått i ett EU-land kan ses som ogiltigt i ett annat. Argumentet är ofta att samkönade äktenskap står i alltför stor kontrast till den egna rättsordningen. I en ny avhandling i internationell privaträtt har Laima Vaige analyserat hur ett sådant sätt att tillämpa lagen står sig emot Europakonventionen och EU-rätten.
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser när olika grupper pekas ut som skurkarna. Det kan i extrema fall inspirera till terrordåd. Det här visar forskare från bland annat Uppsala universitet i den nya boken Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and
David D. Laitin, Stanford University, är årets mottagare av Skytteanska priset i statskunskap, som delas ut för 27:e året i rad. Han får priset, statskunskapens ”Nobelpris”, för att ”originellt och förutsättningslöst belyst hur politik påverkar kulturella strategier i heterogena samhällen.”
