Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.
Patienter med lungsjukdomen KOL har ofta svårt att hålla vikten, och bland magra patienter är sjukligheten och dödligheten större än bland andra. Runa Hallin vid Uppsala universitet har undersökt underviktiga KOL-patienter, och visar bland annat att det är viktigt att fånga upp denna grupp så tidigt som möjligt för att försöka förebygga viktnedgången. Avhandlingen granskas den 16 januari.
Langerhanska öar är insulinproducerande celler som genom transplantation kan hjälpa patienter med typ-1-diabetes. Sara Bohman visar i sin avhandling att man kan minska avstötningen betydligt genom att kapsla in dem med ett ämne från brunalger. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 5 december.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
Medicin som hjälper de så kallade Müller-cellerna skulle kunna lindra grön starr. Att Müller-cellerna är viktiga visste man sedan tidigare, men Ulrika Lönngren bryter i sin avhandling ny mark för hur dessa celler kan inverka på sjukdomsförloppet. Ulrika Lönngren försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 november.
Många äldre har bakterier i urinen som är helt ofarliga och därför inte behöver behandlas med antibiotika. I sin avhandling presenterar distriktsläkaren Nils Rodhe en metod för att snabbt kunna avgöra om en bakterieinfektion bör behandlas eller inte, ett viktigt steg mot att minska antibiotikaanvändningen i samhället. Disputationen äger rum den 25 oktober vid Uppsala universitet.
Bättre kunskap om hur barn reagerar på cellgifter ökar möjligheterna att skräddarsy behandlingen mot cancer. Barnläkaren Josefine Palle visar i sin avhandling att känsligheten för cellgifter påverkar effekten av cellgiftsbehandlingen hos barn som lider av leukemivarianten AML. Den 26 september lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Patienter med diabetes typ 2 känner att de har större kontroll över sin sjukdom om behandlingen är en dialog mellan vårdgivare och patient än om de bara blir tillsagda hur de ska göra. Men blodsockerkontrollen blir inte bättre. Det behövs en diskussion om hur patientutbildning ska bedrivas i primärvården, menar legitimerade dietisten Eva Thors Adolfsson i sin avhandling.
Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.
Nästan var femte svensk lider av tinnitus. Något medicinskt botemedel finns inte, men flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska de besvär tinnitus ibland leder till. Viktor Kaldo har studerat KBT-behandling genom så kallad vägledd självhjälp, en metod som enligt honom är både tidseffektiv och ger goda resultat. Han disputerade vid Uppsala universitet den 13 juni.
Genom att använda små DNA-fragment från mikroorganismer i sura undervattenskällor har amerikanska och en svensk forskare för första gången lyckats länka viruspopulationer till deras värdorganismer i ett mikrobiellt samhälle. Denna metod kan sannolikt utvecklas även för andra miljöer, t ex i tarmfloran. Studien publicerades i senaste numret av tidskriften Science.
Med en helt ny modell som beskriver och förutsäger koncentrationen av glukos och insulin hos patienter med typ 2 diabetes finns bättre förutsättningar för klinisk utveckling av läkemedel. Petra Jauslin-Stetina, som disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet, presenterar i sin avhandling en sådan modell.
Den 22 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera olika aspekter av sjukdomen pulsåderbråck och dess behandling. Uppsala län var först i Sverige med screening av alla 65-åriga män och nu följer andra län efter.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan orsakas av att kroppen utvecklar antikroppar mot proteiner i de slemproducerande bägarcellerna i tarmen. Därmed skulle de räknas till de så kallade autoimmuna sjukdomarna. Det visar Brita Ardesjö i sin avhandling som försvarar vid Uppsala universitet den 15 maj.
Det pågår en intensiv forskning för att försöka få fram ämnen som skulle kunna användas för mycket tumörspecifik behandling av svår cancer. Ylva Almqvist, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 17 maj, har hittat två mycket lovande ämnen för tjocktarmscancer.
18 månader efter diagnosen är tonåringar som drabbats av cancer mindre nedstämda och oroliga än sina friska kamrater. Två år senare beskriver de både problem och positiva erfarenheter. Elisabet Mattsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj, undersökt hur unga reagerar i samband med cancer.
Samhällets försök att förändra den psykiatriska tvångsvården har haft mycket begränsad effekt på patientens och anhörigas upplevelse av den. Det visar läkaren Tuula i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitets centrum för klinisk forskning i Västerås den 18 april.
Uppsalaforskare har i samarbete med utländska kollegor identifierat ett flertal nya gener som kan kopplas till sjukdomen SLE, bland annat en gen med hjälp av vilken man i framtiden hoppas kunna behandla sjukdomen genom att reglera produktionen av antikroppar. De unika resultaten publiceras i tre artiklar det nya numret av tidskriften Nature Genetics.
I en ny studie har riskfaktorerna bakom den autoimmuna sjukdomen SLE kartlagts i hela människans arvsmassa. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av New England Journal of Medicine.
I det senaste numret av tidskriften Emerging Infectious Diseases, rapporterar svenska forskare att fåglar som fångades på den högarktiska tundran, i samband med tundraexpeditionen ”Beringia 2005”, var bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Dessa fynd tyder på att antibiotikaresistensen spritt sig ut i naturen, vilket är alarmerande för framtidens sjukvård.