Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.
Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.
Uppsalaforskares identifiering av ett tidigare okänt protein i nedre luftvägarnas celler innebär nya möjligheter till tidig diagnos av en allvarlig lungsjukdom. Rönen, som nu publicerats i nätupplagan av den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, kan också ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.
Den aggressiva cancerformen neuroblastom hos barn har studerats i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 februari 2009. Förhoppningen är att resultaten kan ligga till grund för nya kliniska prövningar och nya behandlingsmetoder för att i framtiden kunna ge de drabbade barnen en bättre prognos.
De celler som frigörs vid astma frigörs också vid KOL och hjärtinfarkt. Nu visar en omfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics vilka genvarianter som ligger bakom dessa sjukdomstillstånd och även betydelsen av de eosinofila granulocyterna, en slags nyckelceller, för dessa inflammatoriska sjukdomar.
Hundar kan också få Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) eller Lou Gehring’s disease och nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en mutation i en gen, SOD1, som ger upphov till dessa symptom hos flera hundraser, och det är samma gen som orsakar ALS hos människor.
Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.
Patienter med lungsjukdomen KOL har ofta svårt att hålla vikten, och bland magra patienter är sjukligheten och dödligheten större än bland andra. Runa Hallin vid Uppsala universitet har undersökt underviktiga KOL-patienter, och visar bland annat att det är viktigt att fånga upp denna grupp så tidigt som möjligt för att försöka förebygga viktnedgången. Avhandlingen granskas den 16 januari.
Langerhanska öar är insulinproducerande celler som genom transplantation kan hjälpa patienter med typ-1-diabetes. Sara Bohman visar i sin avhandling att man kan minska avstötningen betydligt genom att kapsla in dem med ett ämne från brunalger. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 5 december.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
Medicin som hjälper de så kallade Müller-cellerna skulle kunna lindra grön starr. Att Müller-cellerna är viktiga visste man sedan tidigare, men Ulrika Lönngren bryter i sin avhandling ny mark för hur dessa celler kan inverka på sjukdomsförloppet. Ulrika Lönngren försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 november.
Många äldre har bakterier i urinen som är helt ofarliga och därför inte behöver behandlas med antibiotika. I sin avhandling presenterar distriktsläkaren Nils Rodhe en metod för att snabbt kunna avgöra om en bakterieinfektion bör behandlas eller inte, ett viktigt steg mot att minska antibiotikaanvändningen i samhället. Disputationen äger rum den 25 oktober vid Uppsala universitet.
Bättre kunskap om hur barn reagerar på cellgifter ökar möjligheterna att skräddarsy behandlingen mot cancer. Barnläkaren Josefine Palle visar i sin avhandling att känsligheten för cellgifter påverkar effekten av cellgiftsbehandlingen hos barn som lider av leukemivarianten AML. Den 26 september lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Patienter med diabetes typ 2 känner att de har större kontroll över sin sjukdom om behandlingen är en dialog mellan vårdgivare och patient än om de bara blir tillsagda hur de ska göra. Men blodsockerkontrollen blir inte bättre. Det behövs en diskussion om hur patientutbildning ska bedrivas i primärvården, menar legitimerade dietisten Eva Thors Adolfsson i sin avhandling.
Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.
Nästan var femte svensk lider av tinnitus. Något medicinskt botemedel finns inte, men flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska de besvär tinnitus ibland leder till. Viktor Kaldo har studerat KBT-behandling genom så kallad vägledd självhjälp, en metod som enligt honom är både tidseffektiv och ger goda resultat. Han disputerade vid Uppsala universitet den 13 juni.
Genom att använda små DNA-fragment från mikroorganismer i sura undervattenskällor har amerikanska och en svensk forskare för första gången lyckats länka viruspopulationer till deras värdorganismer i ett mikrobiellt samhälle. Denna metod kan sannolikt utvecklas även för andra miljöer, t ex i tarmfloran. Studien publicerades i senaste numret av tidskriften Science.
Med en helt ny modell som beskriver och förutsäger koncentrationen av glukos och insulin hos patienter med typ 2 diabetes finns bättre förutsättningar för klinisk utveckling av läkemedel. Petra Jauslin-Stetina, som disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet, presenterar i sin avhandling en sådan modell.
Den 22 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera olika aspekter av sjukdomen pulsåderbråck och dess behandling. Uppsala län var först i Sverige med screening av alla 65-åriga män och nu följer andra län efter.