Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Bra hud behöver fungerande sopstationer i cellen

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en tidigare okänd mekanism för hudens normala omsättning och funktion. I en artikeln publicerad i tidskriften American Journal of Human Genetics visar de att den bakomliggande orsaken till en ovanlig hudsjukdom finns i en gen för cellens ”sopstationer”, proteasomerna. Studien kan på sikt leda till bättre behandlingar av olika hudåkommor.

  • Ny forskning visar prognostiska faktorer vid schizofreni

    Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förutsäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.

  • Många patienter undernärda efter svår hjärnskada

    Efter en svår traumatisk hjärnskada är patienten under en längre tid beroende av andra för att få i sig näring. Sjuksköterskan Karolina Krakau visar i sin avhandling att många patienter blir undernärda under de första två månaderna efter skadan och att sjukvårdens rutiner omkring patienternas nutrition är bristfälliga. Avhandlingen försvaras den 25 mars vid Uppsala universitet.

  • Stormöte om smittsamma sjukdomar

    Uppkomst av nya infektionssjukdomar, och återkomst av gamla, är en ödesfråga för samhället och för den sjukvård som idag tas för given. Den 16-17 mars arrangerar Uppsala universitet det största nationella mötet någonsin om så kallade zoonotiska sjukdomar i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ekologer, veterinärer och läkare från hela landet deltar.

  • Känsloladdat teaterspel lindrar fibromyalgipatienters smärta

    I ett unikt svenskt forskningsprojekt inom kulturhälsa, med deltagande av skådespelare från Dramaten, visar forskare vid Uppsala universitet att fibromyalgipatienters smärta lindrades av att få spela teater med starka känslouttryck. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften The Arts in Psychotherapy.

  • Ökade krav på anhöriga när fler behöver vård efter stroke

    Antalet personer som har haft stroke ökar vilket medför ökade insatser inom vården, men också ökade krav och förväntningar på att anhöriga ställer upp som vårdare. I sin avhandling visar Lena Olai att många anhörigvårdare upplever en hög belastning och känner sig deprimerade. Disputationen äger rum i Falun den 6 mars.

  • Minskad användning av antibiotika hjälper inte mot etablerad resistens

    Effektiva antibiotika är en förutsättning för dagens sjukvård. En alltför hög antibiotikaanvändning i kombination med undermålig hygienisk standard leder dock till ökad resistens. I sin avhandling visar läkaren Martin Sundqvist att etablerad antibiotikaresistens inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad användning. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Lönsamt med screening för bråck på stora kroppspulsådern

    Bråck på stora kroppspulsådern resulterar årligen i 700-1000 dödsfall i Sverige. Brustet bråck kan förebyggas om sjukdomen upptäcks i tid och opereras. I en avhandling som försvaras vid Uppsala universitet den 19 februari visar Kevin Mani att överlevnaden efter operation har förbättrats under senare tid och att det är hälsoekonomiskt lönsamt att tidigt screena patienter med annan kärlsjukdom.

  • Skräddarsydda program gav bättre munhygien

    Patienter som fick ett individuellt skräddarsytt program av sin tandhygienist var flitigare med användningen av tandstickor, mellanrumsborstar och tandtråd. Det visar en avhandling av tandhygienisten Birgitta Jönsson där hon utvecklat och utvärderat ett patientundervisningsprogram för patienter med parodontit.

  • Risk för att drabbas av stroke kan mätas med enkelt test

    Personer som har dåligt minne eller andra kognitiva svårigheter kan ha ökad risk att få stroke, oavsett om de fått demensdiagnos eller inte. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Neurology som visar att personer i riskzonen för stroke troligen kan identifieras med ett enkelt test.

  • Studier på hund avslöjade starka riskfaktorer för SLE

    Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat flera gener som leder till ökad risk för en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Det är första gången som forskare hittar gener bakom en så komplex sjukdom. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.

  • Reumatikers reaktioner mot gluten och mjölkprotein

    Många patienter som lider av ledgångsreumatism och andra reumatologiska sjukdomar är intresserade av hur deras hälsa påverkas av det de äter. I en avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet har Maria Lidén undersökt hur en ny teknik möjligen kan användas för att hitta de patienter som eventuellt kan dra nytta av en kostomläggning.

  • Lokal immunaktivering botar experimentell cancer

    Cancer kan bekämpas genom att patientens eget immunsystem aktiveras mot tumören. I sin avhandling visar Sara Mangsbo att kombinationsterapi av små syntetiska DNA-bitar som sprutas lokalt i tumören och systemisk aktivering av immunförsvaret är mycket effektivt mot experimentell cancer. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.

  • Stor satsning på verktyg för bättre diagnostik och läkemedelsutveckling

    Med hjälp av en unik samling tekniker, reagens, prover och klinisk expertis ska forskare vid Uppsala universitet utveckla metoder för skräddarsydd behandling av grovtarmscancer, och för läkemedelsutveckling. För detta får de ett stort ramanslag 20 miljoner kronor för en femårsperiod av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

  • Stort rambidrag för epigenetiska studier av leukemi

    Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har i dag beviljat ett femårigt rambidrag på 20 miljoner kronor för epigenetiska studier av patienter med akut barnleukemi till en grupp forskare vid Uppsala universitet. Projektet leds av professor Ann-Christine Syvänen vid institutionen för medicinska vetenskaper.

  • Viktigt att se strokepatienters psykiska problem

    Stroke orsakat av ett brustet åderbråck på en av hjärnans artärer drabbar ofta plötsligt och utan förvarning. Många patienter möter svårigheter under rehabiliteringen. Sjuksköterskan Mathilde Hedlund visar i sin avhandling att det är viktigt att tidigt identifiera individer med risk att utveckla psykiska problem. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.

  • Snabbare smärtlindring ger nöjdare akutpatienter

    ”Akutpersonal läste facebook”, ”Patienten dog i väntan på läkare”, ”Orimligt lång väntetid”. Rubriker om akutvården förekommer ofta i media. Sjuksköterskan Åsa Muntlin visar i sin avhandling hur akutens verksamhet kan förbättras och hur snabb smärtbehandling gör att patienter känner sig mer nöjda med vården. Avhandlingen försvaras den 18 december vid Uppsala universitet.

  • Diarré på grund av kommunikationsproblem

    Diarrésjukdomen Giardiasis beror på fel i kommunikationen mellan parasit och värd. Mikrobiologen Emma Ringqvist har i sin avhandling visat vad som händer när humana tarmceller interagerar med tarmparasiten Giardia intestinalis under en infektion. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.

  • Kvinnligt könshormon påverkar mekanismer bakom ledgångsreumatism

    Majoriteten av dem som drabbas av ledgångsreumatism är kvinnor. Immunologen Kajsa Prokopec visar i sin avhandling hur några av de mekanismer bakom sjukdomen påverkas av kvinnligt könshormon. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.

  • Stark koppling mellan SLE-gen och hjärtkärlsjukdom

    För ett par år sedan upptäcktes några gener med stark koppling till den autoimmuna sjukdomen SLE, en "modellsjukdom" för många reumatiska sjukdomar. Nu har forskare i ett nationellt SLE-nätverk funnit en mycket stark koppling mellan en av dessa gener och hjärtkärlsjukdom och då särskilt stroke. Resultaten publiceras nu i den högt rankade tidskriften Annals of Reumatic Diseases.

Visa mer