Patienter som får höga doser cytostatika, ”cellgift”, riskerar att drabbas av smärtsamma skador på slemhinnan i munhålan. I en avhandling från Uppsala universitet visar Anncarin Svanberg att patienter som fick suga på is medan de fick cytostatikabehandlingen fick mindre besvär och behövde mindre smärtlindring.
Många bakterier har dynamiska kromosomer där gener kan adderas eller förloras beroende på bakteriernas levnadsbetingelser och ekologi. Nya oväntade resultat från forskare vid Uppsala universitet tyder på att förlust av vissa typer av gener kan öka bakteriernas konkurrenskraft och överlevnadsförmåga. Resultaten har nyligen publicerats i den välrenommerade tidskriften PLoS Genetics.
Binjurebarkscancer är en ovanlig cancerform som ofta har dödlig utgång. För första gången har nu en stor randomiserad behandlingsstudie gjorts. Studien publiceras i den prestigefulla tidskriften New England Journal of Medicin och utgör en viktig och efterlängtad plattform för fortsatt forskning.
Barn som drabbats av cancer får ofta långvarig behandling som innehåller skrämmande och smärtsamma procedurer. I en ny avhandling från Uppsala universitet har doktoranden och barnsjuksköterskan Lena Hedén sett att distraktion med såpbubblor minskade både rädslan och obehaget hos de unga patienterna. Morfin däremot fungerade dåligt mot barnens rädsla, obehag och smärta vid nålsättning.
I en avhandling från Uppsala universitet har onkologen Nina Cavalli-Björkman studerat vilka faktorer som påverkar läkares beslut om vilken cancerbehandling deras patienter ska få. Hon har sett att läkare ser avsaknaden av socialt nätverk som en anledning att ge ensamma patienter mindre kraftfull behandling. Ensamboende patienter levde i snitt fyra månader kortare än patienter med familj.
En viktig del av Uppsala universitets forskningsprogram U-CARE är att utveckla internetbaserat stöd och psykologisk behandling som inte tillgodoses av dagens sjukvård. Den 29 maj invigs en ny internetportal för cancersjuka av vicerektor Britt Skogseid.
Att kombinera kirurgi med behandling med uppvärmda cellgifter i bukhålan under operation leder till att upp till 32 procent av patienter med bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer är sjukdomsfria fem år senare. Det visar läkaren Peter Cashin i sin avhandling där han även utvecklat ett poängsystem för att bättre kunna selektera de patienter som metoden passar.
Barnhjärntumörer bevarar vissa egenskaper från den normala cell de en gång uppstod ifrån - ett hittills okänt förhållande som har betydelse för hur tumörcellerna svarar på behandling. Det visar Uppsalaforskaren Fredrik Swartling tillsammans med forskare från USA, Kanada och England i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften Cancer Cell.
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en tumörform med varierande förlopp, där många patienter lever länge med sin sjukdom medan andra snabbt försämras. Forskare vid Uppsala universitet har använt ny sekvenseringsteknik för att studera och jämföra genetiska förändringar hos grupper av patienter med olika prognos. Metoden kan användas för att studera KLL på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.
För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.
Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.
Om tandvården samverkade med primärvården kring provtagningar skulle fler patienter med tidigare okänt högt blodtryck eller högt blodsocker kunna få en diagnos i ett tidigt stadium. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en helt ny mekanism i nervcellerna och visar att transporten av membranproteiner inne i cellen är en mycket viktigt komponent för en välfungerande kroppsviktkontroll. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PloS Genetics.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att minskad insulinkänslighet är förknippad med mindre hjärnstorlek och försämrade språkkunskaper hos äldre. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetes Care.
Det finns tusentals sjukdomar som drabbar väldigt få, men sammantaget innebär det att många svenskar lider av en ovanlig sjukdom. Läkaren Jimmy Sundblom har undersökt några drabbade familjer och kan presentera resultat som på sikt kan leda till behandlingar även mot betydligt vanligare sjukdomar.
Influensaläkemedlet Tamiflu kommer ut i vattenmiljön då det används i stora mängder. Det visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Låga nivåer av Tamiflu i vatten har också visat sig ge resistens i influensavirus hos änder. Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor och eftersom Tamiflu är en hörnsten i många länders beredskapsplaner är fynden allvarliga.
En ny doktorsavhandling vid Uppsala Universitet kan ha lagt grunden för bättre behandlingar av de svampinfektioner som ofta plågar patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med sjukdomen autoimmunt polyendokrint syndrom typ-1. Genom djupare kunskap om kroppens eget försvar mot svampinfektioner kommer framtida behandlingar att kunna riktas mot de drabbade patienternas felaktiga immunförsvar.
Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.
Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.
De flesta Sydafrikanska ungdomar som får hiv smittas genom oskyddat sex. Alla samhällssektorer, inklusive kyrkorna uppmanas att delta i arbetet med att förhindra spridningen av sjukdomen. I sin avhandling har Elisabet Eriksson sett att kyrkornas information fokuserar främst på moraliska aspekter av sexualitet men att ungdomar bör ha mer nytta av information om olika hiv-förebyggande metoder.