Uppsala universitet startar en ny utbildnings- och forskningsmiljö,"Health, Politics and Culture in Africa", om förhållanden på afrikanska kontinenten. Denna vecka arrangeras två öppna evenemang: Ett studentseminarium på Västgöra nation och en halvdag med föreläsningar i Universitetshuset.
För första gången sedan 1930-talet har forskare funnit svenska råttor infekterade med bakterien Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, en smitta som kan överföras till människa och som i allvarliga fall orsakar Weils sjukdom. Resultaten publiceras nu vetenskapligt och en större studie omfattande fler råttor har inletts.
En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan tidig djurkontakt och senare astmasjukdom hos en miljon svenska barn. Frågan har tidigare undersökts men utan samstämmiga resultat. Den nya studien visar att barn som växer upp med hund har ungefär 15 procent lägre risk att drabbas av astma i skolåldern.
Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en ärftlig sjukdom som leder till högt kolesterol och risk för tidig hjärtinfarkt eller stroke. Många som har sjukdomen vet inte om det. Imorgon, på internationella FH-dagen, lanseras ett vetenskapligt utvecklat webbaserat egendiagnostiskt test för personer som misstänker att de har FH.
Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.
Risken för att insjukna i kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är mycket hög jämfört med andra länder. Det framgår av överläkaren Daniel Sjöbergs avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 13 mars. Han visar också att prognosen varierar mellan olika sjukhus och blodbrist inte alltid åtgärdas trots nationella riktlinjer.
Allergiska besvär drabbar hela 30 procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Forskare i England, USA, Sverige och Kanada rapporterar i senaste Nature att man upptäckt mer än 30 gener som är kopplade till allergiska besvär och astma. Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.
Handikapp och funktionsnedsättning hos patienter med multipel skleros (MS) kan reverseras med blodstamcellstransplantation. Det visar forskare från Uppsala universitet som i samarbete med Northwestern University i Chicago beskriver långtidseffekter av blodstamcellstransplantation för MS i en ny studie.
Skolsköterskan har en mycket viktig roll i det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV som startade 2012. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det är från just skolsköterskan som både föräldrar och elever vill få information.
En tidigare upptäckt har visat att samma gen som orsakar Shar-Pei-hundens rynkiga hud också orsakar en för rasen vanlig febersjukdom. Nu kan samma internationella forskargrupp visa att den även ligger bakom ett brett spektrum av inflammatoriska symptom som drabbar hud, öron och kropp hos denna ras. Studien publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa. Agneta Rosling, överläkare och barn- och ungdomsspecialist, visar i sin avhandling att tillfrisknandet kan påskyndas med rätt behandling utan att sjukhusvistelse blir nödvändig.
En ny studie visar att samtliga undersökta barn med Crohns sjukdom hade ett vanligt förekommande virus - enterovirus - i tarmen. Detta samband har inte tidigare påvisats för denna kroniska inflammatoriska tarmsjukdom. Resultaten publiceras idag i det senaste numret av den internationella tidskriften Clinical and Translational Gastroenterology.
Uppsala universitet har fått en donation på 14 miljoner kronor av entreprenören Vince Hamilton till forskningen om en ny virusbehandling mot neuroendokrina tumörer. Därmed påbörjas planeringen av världens första studie på människor med ett genetiskt modifierat virus som specifikt angriper neuroendokrina tumörer.
En ny gen som är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (eksem) hos hund har beskrivits i ett forskningssamarbete vid Uppsala universitet och SLU. Genen bildar ett protein, plakophilin 2, som är viktigt för hudens bildande och dess barriärfunktion. Fyndet visar att förändringar i hudbarriären är en bidragande orsak till förhöjd risk att utveckla atopisk dermatit.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har klarlagt orsaken till en av Sveriges vanligaste muskelsjukdomar, den ärftliga sjukdomen Welanders distala myopati (WDM). Forskarna har funnit den specifika mutation på kromosom 2 som gör att människor blir sjuka. Resultaten publiceras nu i tidskriften Human Mutation.
Preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning, kan i svår form leda till livshotande tillstånd för mor och barn. Om sjukdomen upptäcks tidigt finns möjligheter att förhindra eller modifiera utvecklingen av sjukdomsförloppet. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar doktoranden och överläkaren Marie Bolin att olika biokemiska markörer tidigt i graviditeten kan visa vem som kommer att drabbas.
Bröstcancerpatienter som deltagit i grupprehabilitering under en vecka med bland annat kurators- och läkarsamtal drabbades inte av hög ångest i samma utsträckning som andra patienter. Det visar överläkaren och doktoranden Helena Granstam Björneklett i sin avhandling där hon studerat vilken effekt rehabilitering hade på kvinnornas ångest, depression och hälsorelaterade livskvalitet.
Kronisk lymfatisk leukemi är en sjukdom med mycket varierande prognos. Vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya resultat som tyder på att mutationer i två specifika gener skulle kunna användas för att avgöra vilka behandlingar som passar bäst för enskilda patienter.
Allvarliga symptom hos astmatiker kan bland annat förklaras med förhöjda antal mastceller i lungorna. Forskare från Uppsala universitet visar nu i en artikel i tidskriften The Journal of Immunology hur mastcellerna kommer dit.
Gravida kvinnor med diabetes utgör en särskild utmaning för sjukvården. Förekomsten av missbildade barn är flera gånger högre hos gravida med diabetes än icke diabetiska mödrar. I sin avhandling har läkaren Andreas Ejdesjö sett att inte bara svårighetsgraden hos moderns diabetessjukdom utan även genetiska faktorer hos både mor och barn påverkar risken för medfödda missbildningar.