Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt hur molekylen cykliskt AMP styr Epac2A-protein till rätt platser i cellen för att upprätthålla normala halter av insulin, en funktion som är försämrad hos patienter med typ 2-diabetes. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i nätupplagan av tidskriften Diabetes Care.
Den särskilda form av skelettsjukdomen osteopetros som finns i Västerbotten, beror på en genförändring som kan spåras tillbaka medeltiden och som leder till en felaktig bennedbrytning. Det visar ny forskning ledd från Uppsala universitet, som presenteras i tidskriften Scientific Reports.
Nedsatt njurfunktion drabbar mer än hälften av alla cancerpatienter och är direkt kopplad till försämrad överlevnad. Trots att det är en vanlig komplikation är det fortfarande inte helt klarlagt hur en tumör orsakar njurproblem och hur det kan förebyggas. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att njurproblemen kan orsakas av en del av patientens eget immunförsvar som luras av tu
Eftersom vaccin skyddar inte bara den som tar det, utan även de andra personer som man annars hade kunnat smitta, så finns det en mängd tänkbara motiv för att välja att vaccinera sig. Förutom det mest självklara – att man vill skydda sig eller sina barn från att bli sjuka – så visar forskning att många också påverkas av omsorg om andra.
Vid ledgångsreumatism bildas antikroppar som påverkar inflammationen i lederna. I en artikel som publiceras idag i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases visar forskare vid Uppsala universitet att förekomst av antikroppar mot ledproteinet kollagen II kan kopplas till en bättre prognos.
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.
I en ny avhandling visar Johan Kaarme, barnläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, på en mer än sexfaldig ökning av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016, från knappt 3 procent till omkring 20 procent av barnen. På flera av de ingående förskolorna förefaller även resistensen spridas mellan barnen.
Forskare vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Zoonoscentrum (ZSC) vid Uppsala universitet visar i en ny studie att det fnns antikroppar i blodet hos vissa fladdermusarter, vilket tyder på att smittan skulle kunna finnas i Sverige.
Genetiska skillnader i genen FADS1 avgör risken att drabbas av en lång rad sjukdomar. Vår förmåga att tillverka fleromättade fetter som omega-3 och omega-6 skiljer sig åt och det påverkar risken för till exempel rubbningar i ämnesomsättningen, inflammatoriska sjukdomar och flera cancerformer. Forskare har klarlagt sambanden i detalj och deras arbete publiceras nu i Nucleic Acids Research.
Nästan alla män med prostatacancer av ”mycket lågrisk-typ” i Sverige följs med aktiv monitorering. Det visar en studie från en svensk-amerikansk forskargrupp som publicerats i JAMA Oncology.
Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet beskriver upptäckten av en ny gen som kan förklara hur fetma och bipolärt beteende kan ha en gemensam molekylär och genetisk förklaring. Studien publiceras i tidskriften PLOS Genetics.
Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Edman undersökt munhälsans utveckling över en 30 årsperiod. Resultaten visade att de två största tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) minskade fram till 2008. Därefter ökade individer med parodontit och den positiva utvecklingen för karies stannade av.
Under sällsynta omständigheter kan DNA hoppa från en art till en annan. Om DNA från en parasit hoppar till dess värd kan detta lämna spår som kan hittas miljontals år senare som en sorts “DNA-fossil”. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu upptäckt en ny typ av så kallade transposoner som kan hittas i genomet hos vissa fågelarter och rundmaskar.
Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Behandling med koagulationshämmande läkemedel minskar denna risk, men istället ökar blödningsrisken. Idag presenteras ett nytt blodprovsbaserat riskbedömningsverktyg som möjliggör bättre och individualiserad behandling vid förmaksflimmer, både på en kongress i Chicago och i den ansedda tidskriften The Lancet.
Forskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet blev mer exakt information än med vanliga radioaktiva spårämnen. Studien ger hopp om effektivare diagnostik vid tidig Alzheimers sjukdom och bättre möjligheter att se effekter av läkemedelsbehandling.
En ny metod för att bestämma typ av bröstcancerbehandling har i en ny studie visat sig lika tillförlitlig som standardmetoden, samtidigt som patienten slipper kirurgiskt ingrepp för vävnadsprover. Resultaten tyder också på att metoden kan leda till mer korrekt behandling.