Tidig upptäckt av sepsis är avgörande för att rädda liv. Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en så kallad prediktionsalgoritm som kan förutspå risken för att en intensivvårdspatient ska drabbas av sepsis flera timmar innan tillståndet kan diagnosticeras med de kriterier som idag används inom vården. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften JMIR Formative Research.
I en ny studie som involverat över 4 000 individer i Sverige kunde forskarna se att de med högt intag av mejerifett - mätt med fettsyror i blodet - hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag av fett från mejeriprodukter. Forskarna kan dock inte säga vilka typer av mejeriprodukter det gäller och menar att resultaten än så länge bör tolkas försiktigt.
Att bestämma en persons blodgrupp utifrån genetiska tester istället för enbart klassiskt blodprov kan ge en bättre bild av risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Om en patient har två genetiska anlag för A, B eller AB är risken dubbelt så hög att drabbas, jämfört med om ena anlaget är 0. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord på data från UK Biobank.
Den nuvarande COVID-19-pandemin har belyst behovet av metoder för att identifiera nya eller återanvända befintliga läkemedel som antivirala läkemedel. Nu presenterar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet en ny screeningmetod som fokuserar på identifiering av virusspecifika morfologiska förändringar hos virusinfekterade celler.
I en studie som publicerats i den amerikanska tidskriften Science Advances, presenteras en karta över enskilda celltyper i mänskliga vävnader – Single Cell Type section. En atlas med öppen tillgång (open access) har lanserats med mer än 250 000 interaktiva bilder och diagram, där forskare kan undersöka uttrycket i enskilda celltyper för alla proteinkodande gener i olika vävnader.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt lymfkörtelliknande strukturer intill hjärntumören hos patienter, där immunceller kan aktiveras för att angripa cancern. I en musmodell har de också sett att immunterapi stimulerade uppkomsten av dessa strukturer. Upptäckten visar på nya möjligheter att reglera immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer.
Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.
Mantelcellslymfom är en elakartad tumörsjukdom där intensiv behandling kan förlänga livet. En ny studie från bland annat Uppsala universitet visar att personer med mantelcellslymfom som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan behandlades med stamcellstransplantation, vilket kan resultera i sämre överlevnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Blood Advances.
Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.
Antimikrobiell resistens är ett globalt och akut hot mot människors och djurs hälsa. På toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 15-18 mars, diskuteras hur beteendeförändringar i olika delar av samhället kan bromsa den oroväckande utvecklingen.
Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.
Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology.
Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur blockering av proteinet EZH2 kan minska tillväxt av cancerceller vid blodcancerformen multipelt myelom. Minskningen beror på förändringar i cancercellernas metabolism, något som kan fungera som markör för att urskilja om en patient skulle svara på behandling med EZH2-blockering. Studien har publicerats i tidskriften Cell Death & Disease.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har använt nya metoder för att göra en mer komplett kartläggning av hundens arvsmassa. Ett bra så kallat referensgenom har stor betydelse när forskare letar gener för sjukdomar som drabbar både hundar och människor.
Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i tidskriften Hypertension.
Det är fortfarande inte utrett precis hur viruset Sars-CoV-2 tar sig in i celler. Forskare vid Uppsala universitet har i experiment testat potentiella bindningsställen hos virusreceptorer som föreslagits av en annan forskargrupp. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science Signaling. Forskningen presenteras också vid AAAS Annual Meeting.
Olika typer av bröstcancertumörer skiljer sig åt i hur de påverkar lymfkörtlarnas funktion. Hos patienter med invasiv bröstcancer förändras lymfkörtlarnas kärl och stödjevävnad, men det sker inte hos patienter med en icke-invasiv bröstcancerform, så kallad duktal cancer in situ. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras online i den vetenskapliga tidskriften Cancers.
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
Forskare vid Uppsala universitet har funnit att en behandling som fungerade på det coronavirus som låg bakom sars-epidemin 2003 även har effekt på det närbesläktade viruset SARS-CoV-2 som orsakar den pågående covid-19-pandemin. Det handlar om kväveoxid, ett ämne kroppen själv producerar och som har virusdödande egenskaper. Studien publiceras i tidskriften Redox Biology.
Varför drabbas så många patienter med covid-19 av blodproppar? Det är inte klarlagt, men forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har nu hittat en mekanism där ett särskilt protein tros trigga igång en del av vårt immunförsvar som kan göra blodet mer benäget att koagulera och bilda proppar. Studien har publicerats i Thrombosis and Haemostasis.