Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

    Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel. Fynden öppnar upp för bättre diagnostik och mer individanpassad behandling för barn som drabbats av hjärntumör. Studien publiceras i PNAS.

  • Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

    Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer. Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.

  • Högt BMI ökar risken för flera reumatiska sjukdomar - men inte lika för alla

    En ny studie från Uppsala universitet visar att ett högre kroppsmasseindex (BMI), ökar risken för fem olika reumatiska sjukdomar; ledgångsreumatism, artros, gikt, psoriasisartrit samt inflammatorisk spondylit. Forskarna kunde också se att BMI var en starkare riskfaktor för kvinnor jämfört med män när det gällde sjukdomarna gikt och psoriasisartrit. Studien presenteras i Arthritis och Rheumatology.

  • Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

    Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer. Studien har publicerats i tidskriften Cancer Cell.

  • Kapningsstrategi kartlagd för hundratals virus

    En strategi som virus använder sig av för att ta över en värdcell är att imitera små delar av cellens proteiner som kallas för motiv. I en ny studie samordnad från Uppsala universitet har forskarna använt en ny metod och dubblerat den tillgängliga informationen om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. Resultaten ger fingervisningar om nya mål för utveckling av antivirala hämmare.

  • Ökad risk för testikelcancer hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset visar att män som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel autism och ADHD, också har en något ökad risk att drabbas av testikelcancerformen seminom. Det här den första studien som visar på ett sådant samband och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Cancer.

  • Snabba Vasaloppsåkare får friskare graviditeter

    Kvinnor som åker Vasaloppet och har en aktiv livsstil har något lägre risk för vissa sjukdomar och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Ju snabbare åkare desto lägre är risken för bland annat graviditetsdiabetes, psykiatrisk sjuklighet och förlossning med kejsarsnitt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften BJOG.

  • Ny modell testar läkemedels förmåga att nå hjärnan utan djurförsök

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en enkel och effektiv artificiell modell som kan användas för att avgöra om antikroppsbaserade läkemedel kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan. Idag är djurexperiment den vanligaste metoden för testa om läkemedel kan nå hjärnan och den nya modellen skulle kunna minska behovet av djurförsök.

  • Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

    Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som nu publiceras i tidskriften eBioMedicine.

  • Uthålliga bakterier försvårar antibakteriell behandling

    Bakteriell uthållighet är ett nytt fenomen som kan förklara hur bakterier anpassar sig för att överleva antibiotikabehandlingar. En grupp forskare vid Uppsala universitet har studerat hur enskilda bakterier reagerar när de utsätts för olika antibakteriella preparat. Resultatet understryker vikten av att inte slarva med antibiotikakuren.

  • Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.

  • Y-kromosomförlust kan kopplas till mäns ökade risk för allvarlig covid-19

    Män har en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Forskare vid Uppsala universitet har nu visat att det kan bero på förlust av Y-kromosomen i en del av deras vita blodkroppar. Fynden skulle på sikt kunna användas till att bedöma risken att utveckla allvarlig covid-19 och kanske även till förbättrad behandling.

  • Hundars allergiska eksem kan kopplas till vissa delar av arvsmassan

    Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, (riskfaktor för atopiska eksem hos människor), nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.

  • Stamcellsprotein styr återfall av barnhjärntumörer

    Den elakartade hjärntumören medulloblastom kan bli resistent mot behandling vilket gör att patienter drabbas av återfall. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett särskilt stamcellsprotein som bland annat gör vissa tumörceller vilande och okänsliga för strålning. Forskargruppen hoppas att resultaten på sikt kan leda till bättre behandling för de barn som har störst risk för återfall.

  • Utbredda störningar av ämnesomsättningen i olika organ vid typ 2-diabetes

    Störningar av ämnesomsättningen hos patienter med typ 2-diabetes och prediabetes är större än som tidigare varit känt, visar en studie från forskare vid Uppsala universitet. Störningarna skiljde sig åt mellan olika organ och stadium av sjukdomen. Studien är ett samarbete med bland annat Köpenhamns universitet och AstraZeneca och har publicerats i tidskriften Cell Reports Medicine.

  • Starkt samband mellan tarmbakterier och metaboliter

    Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, (Uppsala universitet/Lunds universitet) som nu publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien bygger på storskaliga detaljerade analyser av avförings- och blodprover från 8583 deltagare i Swedish CardioPulmonary bioImage Study, SCAPIS.

  • Östrogen kan öka risken för äggstockscancer och bröstcancer

    En ny studie från Uppsala universitet visar att naturligt höga nivåer av östradiol, ett av de viktigaste östrogen-hormonerna, bidrar till utvecklingen av äggstockscancer och en viss typ av bröstcancer. Den nya kunskapen ger en ökad förståelse för hur kvinnors hormonmetabolism påverkar cancerrisk.

  • Zebrafiskar och AI kan ersätta vissa musförsök i cancerforskning

    Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av AI kunnat ta fram en ny metod för att studera cancer i hjärnan. Metoden bygger på att tumörceller från patienter transplanteras in i fiskyngel som sedan observeras med en AI. Metoden, som beskrivs i vetenskapstidskriften Neuro-Oncology, kan delvis ersätta nuvarande musmodeller för att studera tumörtillväxt och behandling.

  • Jakt på proteinet TGM1 ledde till sjukdomsfynd

    Genom att utgå från proteinet TGM1 och aktivt söka bland patienter med olika autoimmuna hudsjukdomar, har forskare lyckats utskilja en särskild sjukdom som kan kopplas till autoimmunitet mot TGM1. Den här baklängesmetoden visar ett nytt sätt att identifiera autoantigen som markörer för allvarliga sjukdomar. Genom att låta dem visa vägen till sjukdomen, kan diagnosticering och behandling underlätt

Visa mer