Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • Etnisk diskriminering beror inte enbart på fördomar

    Vår tilltro till makthierarkier har stor betydelse för hur vi ser på och behandlar människor. Det visar Alexandra Snellman, som i sin avhandling har undersökt hur rasistiska och sexistiska fördomar skapar sociala hierarkier och etnisk diskriminering i olika situationer. Avhandling granskas vid Uppsala universitet den 7 december.

  • Debatten om sexualbrottslagstiftningen handlar om olika sätt att beskriva människan

    Straffrättens förmåga att skydda kvinnor, främst vid sexualbrott, har väckt mycket diskussion. Kerstin Berglund har studerat debatten och hur man kan sammanföra kvinnoforskning med straffrätt. Konflikten handlar inte om motsättningar mellan kvinnor och män utan om vilken människosyn som bör genomsyra rättsordningen, visar hon i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 1 december.

  • Sociologen firar 60 år med öppna föreläsningar

    1947 inrättades vid Uppsala universitet landets första professur i sociologi. På fredag, den 23 november, firar sociologiska institutionen 60 år med en heldag med populärvetenskapliga föreläsningar i universitetshuset.

  • Nytt verktyg upptäcker könskränkning på arbetsplats

    Könskränkande behandling förekommer i akademisk miljö och hindrar kvinnor i deras karriärer. Men den är svår att identifiera eller ”mäta”. Anneli Andersson presenterar i sin avhandling ett analysinstrument för att tolka sådana situationer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 november.

  • Årets Skytteanska pristagare föreläser

    Nu är det dags för årets skytteanska pristagare, professor Theda Skocpol, att få sitt pris. I samband med ceremonin lördagen den 29 september håller hon en offentlig föreläsning i universitetshusets sal X.

  • Motståndet mot slöjan ökar

    Religionen, särskilt islam, väcker mest negativa attityder till mångfalden i det svenska samhället. De flesta ser positivt på andra kulturella inslag och tycker att invandrare ska ha samma rättigheter som alla andra, men de ska anpassa sig till vårt lands vanor. Det är några av de resultat som kommer fram i årets Mångfalsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

  • Svenskhet styrt av utseende, men inte enbart

    Det är framför allt utseendet som bestämmer vem som betraktas som eller känner sig som ”svensk”, men det varierar också beroende på sammanhang. I sin avhandling har sociologen Catrin Lundström undersökt svenskheten i förhållande till etnicitet, klass och kön. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.

  • Djurens plats i samhället diskuteras ur genusperspektiv

    Måndagen den 27 augusti inleds den första svenska konferensen inom ämnet djurstudier vid Uppsala universitet. Genusperspektiv på djurens plats i samhället och kulturen är temat för konferensen Society, Animals & Gender, där man kommer att diskutera allt ifrån hästsport till hamburgerreklam, sexualitet och djurfilosofi.

  • Ryska journalister diskuterar jämställdhet i Uppsala

    Onsdagen den 28 februari får Uppsala universitet besök av ett tjugotal ryska journalister. Journalisterna är i Sverige för att studera jämställdhetsfrågor inför de kommande valen i Ryssland, och ska bland annat besöka Centrum för genusvetenskap. I besöket deltar journalister från såväl etermedia som dagstidningar och tidskrifter på olika håll i Ryssland. På Centrum för genusvetenskap tas de

  • Rektor om Högsta domstolens utlåtande: "Bra att lagstiftningen har prövats"

    Högsta domstolen har idag avkunnat dom i målet som rör skadestånd på grund av otillåten diskriminering vid antagning till juristprogrammet vid Uppsala universitet. Domstolen finner att Uppsala universitet inte har agerat korrekt när universitetet har bedrivit en försöksverksamhet under två år beträffande antagningen till juristprogrammet. - Det är bra att lagstiftningen har prövats, säger

  • Nya mål för stärkt jämställdhet

    Rättelse: De tre nivåerna i utbildningarna som nämns i slutet av pressmeddelandet ska vara tre års grundnivå, två års avancerad nivå och FYRA års forskarnivå och inget annat. Hälsar, Anneli Waara En översyn ska göras av hela rekryteringsprocessen för samtliga personalkategorier vid Uppsala universitet, i syfte att säkerställa att den är rättvis ur jämställdhetssynpunkt. Det är en av de å

  • Mångfaldsbarometern 2006 från sociologiska institutionen: Svenskar fortsatt positiva till mångfald – men andelen med extrema åsikter växer

    Svenskar är fortsatt positiva till mångfald. Det visar årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Men den visar också att det finns en växande grupp som har extrema, negativa attityder. Den årliga attitydundersökningen Mångfaldsbarometern kartlägger svenskars aktuella attityder till den etniska mångfalden. Studien baseras på 954 personer, ett slumpmässig

  • Ledande maskulinitetsforskare på besök

    Jeff Hearns, en ledande forskare inom ämnet män och maskulinitet, gästar på fredag centrum för genusvetenskap. Professor Jeff Hearn är en av grundarna av forskningsområdet ”Critical Studies on Men”. Hans akademiska bana började inom organisationssociologin, och hans forskning har konsekvent definierat mansforskningen som starkt kopplad till kvinnoforskningen och dess jämställdhetsagenda. Prof

  • Övervikt hos barn i Kina går att minska

    Övervikt hos barn är idag ett lika stort problem i Beijing, Kina, som i många västerländska länder. Läkaren Jiang Jingxiong visar i sin avhandling att det går att minska detta hälsoproblem. Den 17 oktober försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet. Jiang Jingxiong har genomfört en serie undersökningar i Beijing, Kina, där övervikt hos barn idag är ett lika stort problem, som i många

  • Barnrättsforskare ny hedersdoktor

    Professor Lucy Smith vid Oslo universitet och pionjär inom barnrättsforskningen har utsetts till ny hedersdoktor vid juridiska fakulteten. Professor Lucy Smith vid Oslo universitet är en pionjär i frågor rörande barnens rättigheter och rättsskydd. Som professor i rättsvetenskap med barnrätt som specialitet har Lucy Smith lyft fram barnens mänskliga rättigheter och andra rättsfrågor rörande ba

  • Konferens: Så skapas kön i vår vardag

    Vad betyder kön för språket i arbetslivet? Eller för samtalet i skolan? Hur kan språket användas sexistiskt? Har språkets könskoder förändrats genom åren? Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön äger rum vid Uppsala universitet den 6-7 oktober. 1991 hölls den första nordiska konferensen om språk och kön, även den vid Uppsala universitet. I år är det dags igen, nu med institutionen fö

  • Ny avhandling: Barns rätt mer retorik än praktik

    Enligt barnkonventionen har barn rätt till deltagande i beslutsprocesser som berör dem. Men Rebecca Stern visar i sin avhandling i juridik att detta ofta ger mer avtryck i retoriken än i praktiken och att västerländska länder inte är bättre än andra på implementeringen. Disputationen äger rum den 22 september vid Uppsala universitet. Rebecca Stern har under sitt avhandlingsarbete undersökt ba

  • Barn lär med gester, blickar och tal

    Barn som lär sig uttrycker sig på olika sätt - inte bara med språket utan också med andra kommunikationsformer. Mia Heikkilä har studerat hur barn kommunicerar i förskolan, förskoleklass och första klass. Resultaten av studien presenteras i hennes avhandling, som läggs fram den 29 september vid Uppsala universitet. - Det har väl hänt att vi vuxna någon gång kliat oss i huvudet vid åsynen av b

  • Humanitära organisationer försvårar för krigets kvinnor

    Att många kvinnor blev utsatta för brutala övergrepp under kriget i Sierra Leone är väl känt, men att vissa av dessa även kom att aktivt delta i väpnad strid är mindre uppmärksammat. Av det omgivande samhället kom dessa kvinnor att ses med skepsis och skräck, medan humanitära organisationer såg dem endast som offer. Denna skillnad i synen på kvinnors roll i kriget har bland annat lett till att de

  • Man och hustru i 1600-talets Jämtland

    Kontroll i olika former var avgörande för relationen mellan kvinnor och män i 1600-talets jordbrukssamhälle. Husbonden och matmodern hade den största makten i hushållet och det var likheterna mellan dem som betonades, snarare än skillnaderna. Det visar historikern Anna Hansen i sin avhandling, som läggs fram den 22 september vid Uppsala universitet. Anna Hansen har studerat relationen mellan

Visa mer