Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • Debatt och ny bok om diskriminering i dagens Sverige

    Vad är rasism i dagens Sverige? Hur används begreppet ”kultur” i media? Hur kommer det sig att förväntningar på kvinnors beteende rotas in i deras ”kulturella bakgrund”? Vilka är det som får eller inte får uttala sig om ”kultur”? Den 22 februari diskuteras dessa frågor vid paneldebatt som avslutas med ett boksläpp av en ny antologi om diskriminering.

  • Pressinbjudan: Bortom genusdebatten – forskare utmanar gränserna

    Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.

  • Vissa stadsdelar har bra läge, men dåligt rykte

    Arbetarstadsdelar som i takt med stadens utveckling förtätats och hamnat centralt har visserligen bra läge, men kan ändå ha dåligt rykte och typiska förortsproblem. Bostadsforskaren Mats Sundin har i sin avhandling karakteriserat tre otypiska stadsdelar genom att studera deras historiska förändring.

  • Rasbiologins historiska arv granskas i föreläsningsserie

    Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.

  • Man blir inte snällare av att samarbeta

    En vanlig statsvetenskaplig teori säger att man blir snällare av att samarbeta. Men det stämmer inte, enligt en studie som gjorts av statsvetare vid Uppsala universitet. Kommuner som samarbetar över partigränserna ger inte mer omfattande välfärdsbidrag än kommuner med egen majoritet. Om detta berättade professor Leif Lewin idag när han höll årets promotionsföreläsning vid Uppsala universitet.

  • Genusvetenskapen firar fem framgångsrika år

    Centrum för genusvetenskap, som Vetenskapsrådet förra året uppmärksammade för excellent genusforskning, firar femårsjubileum den 23 januari. Förmiddagen bjuder på konstvernissage och eftermiddagen innehåller en rad föredrag och avslutas med paneldebatt.

  • Grupparbete ersätter inte lärarledd undervisning

    För att grupparbete ska fungera i undervisningen krävs mycket förarbete och lärarstöd. Det visar Anna Malmbjer, som har studerat hur arbete och samtal i grupp fungerar bland universitetsstudenter. Samtalets utveckling beror delvis på deltagarnas intressen men också på tillfälliga omständigheter, till exempel vem som talar först. Anna Malmbjer disputerade vid Uppsala universitet den 12 januari.

  • Mungympa kan lära patienterna att svälja igen

    Patienter som till följd av olika sjukdomar har svårt att svälja kan botas med hjälp av en sorts enkel mungympa. Övningarna triggar igång hjärnan och får ansiktsmusklerna att börja fungera igen, visar Mary Hägg vid Uppsala universitet i en ny avhandling. Dessutom presenterar hon ett nytt instrument som kan mäta effekten av behandlingen. Mary Hägg disputerade den 14 december.

  • Samarbete över yrkesgränserna blev en kamp om symbolisk makt

    Frågan om hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand blev aktuell på 60- och 70-talet, och läkare, psykologer, handikapporganisationer med flera gjorde olika ställningstaganden. Carina Carlhed vid Uppsala universitet har i sin avhandling i pedagogik använt denna kamp om symboliska värden för att studera hur symbolisk maktutövning fungerar. Avhandlingen granskas den 14 december.

  • Rätt länk: Så tycker stockholmarna om stadens gatunamn

    Gatunamn är viktiga för hur ett område uppfattas och för trivseln och man hittar gärna på egna namn för exempelvis parker om de officiella inte vinner gehör. Det visar Carina Johansson i sin avhandling där hon undersökt stockholmarnas kunskaper om och attityder till stadens gatunamn. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 15 december.

  • Sammanhållning stark i konservativ kristen minoritet

    Gemensamma intressen och samlade ansträngningar, men också tolerans mot olikheter, är viktigt för sammanhållningen bland de konservativa mennoniterna i Bolivia. Det visar Anna Sofia Hedberg i sin avhandling i kulturantropologi som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 december.

  • Etnisk diskriminering beror inte enbart på fördomar

    Vår tilltro till makthierarkier har stor betydelse för hur vi ser på och behandlar människor. Det visar Alexandra Snellman, som i sin avhandling har undersökt hur rasistiska och sexistiska fördomar skapar sociala hierarkier och etnisk diskriminering i olika situationer. Avhandling granskas vid Uppsala universitet den 7 december.

  • Debatten om sexualbrottslagstiftningen handlar om olika sätt att beskriva människan

    Straffrättens förmåga att skydda kvinnor, främst vid sexualbrott, har väckt mycket diskussion. Kerstin Berglund har studerat debatten och hur man kan sammanföra kvinnoforskning med straffrätt. Konflikten handlar inte om motsättningar mellan kvinnor och män utan om vilken människosyn som bör genomsyra rättsordningen, visar hon i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 1 december.

  • Sociologen firar 60 år med öppna föreläsningar

    1947 inrättades vid Uppsala universitet landets första professur i sociologi. På fredag, den 23 november, firar sociologiska institutionen 60 år med en heldag med populärvetenskapliga föreläsningar i universitetshuset.

  • Nytt verktyg upptäcker könskränkning på arbetsplats

    Könskränkande behandling förekommer i akademisk miljö och hindrar kvinnor i deras karriärer. Men den är svår att identifiera eller ”mäta”. Anneli Andersson presenterar i sin avhandling ett analysinstrument för att tolka sådana situationer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 november.

  • Årets Skytteanska pristagare föreläser

    Nu är det dags för årets skytteanska pristagare, professor Theda Skocpol, att få sitt pris. I samband med ceremonin lördagen den 29 september håller hon en offentlig föreläsning i universitetshusets sal X.

  • Motståndet mot slöjan ökar

    Religionen, särskilt islam, väcker mest negativa attityder till mångfalden i det svenska samhället. De flesta ser positivt på andra kulturella inslag och tycker att invandrare ska ha samma rättigheter som alla andra, men de ska anpassa sig till vårt lands vanor. Det är några av de resultat som kommer fram i årets Mångfalsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

  • Svenskhet styrt av utseende, men inte enbart

    Det är framför allt utseendet som bestämmer vem som betraktas som eller känner sig som ”svensk”, men det varierar också beroende på sammanhang. I sin avhandling har sociologen Catrin Lundström undersökt svenskheten i förhållande till etnicitet, klass och kön. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.

  • Djurens plats i samhället diskuteras ur genusperspektiv

    Måndagen den 27 augusti inleds den första svenska konferensen inom ämnet djurstudier vid Uppsala universitet. Genusperspektiv på djurens plats i samhället och kulturen är temat för konferensen Society, Animals & Gender, där man kommer att diskutera allt ifrån hästsport till hamburgerreklam, sexualitet och djurfilosofi.

  • Ryska journalister diskuterar jämställdhet i Uppsala

    Onsdagen den 28 februari får Uppsala universitet besök av ett tjugotal ryska journalister. Journalisterna är i Sverige för att studera jämställdhetsfrågor inför de kommande valen i Ryssland, och ska bland annat besöka Centrum för genusvetenskap. I besöket deltar journalister från såväl etermedia som dagstidningar och tidskrifter på olika håll i Ryssland. På Centrum för genusvetenskap tas de

Visa mer