Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • Hemsjukvårdens behov av IT-stöd

    Behovet av kommunikation och samordning inom hemsjukvård och äldreomsorg beskrivs nu i en avhandling i medicinsk informatik vid Uppsala universitet. Dagens problem beror delvis på bristande möjligheter till informationsdelning mellan olika vårdgivare, säger Maria Hägglund. Den 13 februari försvarar hon sin avhandling, och visar vad som fått hemtjänsten i Hudiksvall att kasta sina papper.

  • Ny bok med kroppen i fokus

    Vad är en kropp? Vilka förväntningar, begär, tankar och känslor väcker kroppar? I boken Body Claims presenterar åtta Uppsalaforskare vid Centrum för genusvetenskap hur kroppens betydelse kan variera i olika sammanhang - från hur en gravid forskare bemöts i sitt fältarbete till hur tvetydig könstillhörighet och könsbyten kan öppna för en komplexare förståelse för naturens "queerhet".

  • Riskupplevelsens betydelse för brandmannen studeras

    Risk är något en brandman måste förhålla sig till i sitt yrke. Vilka strategier skaffar man sig för att hantera risk och vilken bild av yrkesrollen finns i organisationen? I ett nytt forskningsprojekt vid centrum för genusvetenskap ska fyra forskare följa vardagen på en brandstation.

  • Det behövs en djupare prostitutionsdebatt

    Hur skyddar samhället kvinnor när det gäller handel med kvinnor för sexuella ändamål? Genom att koppla en legalisering av prostitution till frågan om handel med kvinnor vill Jenny Westerstrand visa att debattörerna i prostitutionsfrågan har olika åsikter om hur lagen ska behandla kvinnor. Jenny Westerstrand försvarar den 28 november sin avhandling "Mellan mäns händer" vid Uppsala universitet.

  • Brottsoffer med funktionshinder är en dold grupp

    Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, men också för ens möjligheter att senare beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, menar Denise Malmberg vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm vid FoU Välfärd har undersökt funktionshindrade brottsoffers situation.

  • Mångfaldsbarometern snart ute

    Årets mångafaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, läggs ut på sidan som pressmeddelandet hänvisar till inom kort! Dvs Mångfaldsbarometern 2008.

  • Fler svenskar extremt negativa till mångfald

    Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald ökar, särskilt bland kvinnor och högskoleutbildade. En växande majoritet svenskar anser att religiösa friskolor hindrar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Det är några av resultaten i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

  • Framtidens skola i fokus på höstens Forskning pågår

    Vad vet vi idag som kommer att påverka det framtida lärandet? Den 27 oktober presenterar forskare vid Uppsala universitet de senaste forskningsrönen inom utbildningsområdet på konferensen "Forskning pågår - att lära för och om framtiden". Bland talarna finns universitetets nya gästlärare Mattias Klum, som föreläser om hur man måste engagera människor känslomässigt för att åstadkomma förändring.

  • Barnens upplevelser grund för framtidens vård

    Barn och ungdomar med rörelsehinder kan själva ge viktig information för att kunna anpassa vården till varje barn. Sjukgymnasten Lena Jemtå visar att de flesta av barnen och ungdomarna trivs bra med livet och sig själva. Men samtidigt kan smärta och förvärvade funktionshinder få dem att trivas sämre. Den 24 oktober lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Närstudie av rörelsehindrade elevers vardag visar vägen

    Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.

  • Sånger från förr kan berätta mer om oss än vi tror

    Svenskar och nordbor kan inte skryta med någon lång tradition av fredlig samförståndsmentalitet. Det visar Hanna Enefalk i sin avhandling i historia som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 oktober där hon analyserat den i det närmaste bortglömda genren "patriotiska sånger". Tvärtom handlade dessa sånger nästan enbart om stridande, modiga män.

  • Föreläsningar ger genusperspektiv på djurs livsstrategier

    Patricia A. Gowaty, professor i evolutionsbiologi vid University of California, föreläser vid Uppsala universitet den 1 och 2 oktober. Gowaty är känd för sina feministiska analyser av evolutionsteori, som går ut på att se individers beteende utgående från individuella skillnader i stället för könsskillnader. I föreläsningarna slår hon bl a hål på flera antaganden om honors och hanars reproduktion.

  • Så skapas en artist

    Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.

  • Forskning och verklighet: genus i fysikens värld

    - Vi vill synliggöra kvinnliga fysiker och stötta kvinnliga doktorander i en forskarvärld som fortfarande domineras och styrs av manliga värderingar, säger Pia Thörngren Engblom – en av arrangörerna av Crossing Perspectives on Gender and Physics, 17-19 september på Uppsala universitet.

  • Hög födelsevikt ökar risken för hälsoproblem senare i livet

    Allt fler nyfödda väger oproportionerligt mycket i förhållande till sin ålder och längd. De här barnen löper ökad risk att senare i livet drabbas av viktrelaterade hälsoproblem, och riskerar även själva att få överviktiga barn, visar en ny avhandling av Fredrik Ahlsson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 12 september.

  • Våld mot kvinnor försämrar barnens hälsa

    Våld mot kvinnor inom familjen har även allvarliga konsekvenser även för barnens tillväxt, hälsa och överlevnad. Kajsa Åsling Monemi vid Uppsala universitet har studerat kvinnor och deras barn i Bangladesh och Nicaragua, och visar bland annat att de barn vars mammor utsatts för våld växte sämre och blev sjuka oftare än andra. Avhandlingen granskas den 17 september.

  • Föräldrar till cancersjuka barn behöver också få vård

    Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.

  • Arbete inom kyrka och vård medför hälsorisker

    Yrkesgrupper med människovårdande arbeten drabbas ofta av stress och ohälsa. Ann-Sophie Hanssons studier inom Svenska kyrkan och äldrevården visar bland annat att ett alltför starkt engagemang bland anställda är på gott och ont och tenderar leda till svårigheter att sätta gränser i arbetet. Gemensamt är bristen på återhämtning vilket ofta resulterar i utmattningssymptom och sjukskrivning.

  • Att drabbas av cancer i tonåren – psykosociala konsekvenser

    18 månader efter diagnosen är tonåringar som drabbats av cancer mindre nedstämda och oroliga än sina friska kamrater. Två år senare beskriver de både problem och positiva erfarenheter. Elisabet Mattsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj, undersökt hur unga reagerar i samband med cancer.

  • Förändrad pedagogik kräver omfattande åtgärder

    Den svenska förskolan förändrades radikalt under 1900-talets första hälft och fick en egen pedagogik skiljd från skolans. Johannes Westberg har studerat förändringen i sin avhandling och kommer fram till att det krävs omfattande ekonomiska och organisatoriska åtgärder för att åstadkomma en pedagogisk förändring. Disputationen äger rum den 9 maj.

Visa mer