Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • Fördomar om kön påverkar barns skolprestationer

    Stereotypa uppfattningar om kön kan delvis förklara varför pojkar och flickor presterar olika bra i matematik och naturvetenskap i skolan. Det visar en studie som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Forskare i psykologi vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor studerat fördomar hos nästan 300 000 människor i 34 länder.

  • Ensamheten inte mer utbredd nu än 1985

    Ensamheten har inte ökat i Sverige under de senaste 20 åren, tvärtom känner sig svenskarna lite mindre ensamma idag än på 1980-talet. Det visar en ny studie av Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Studien är en upprepning av en ensamhetsstudie som gjordes år 1985.

  • Skolans demokratiundervisning stämmer illa med ungas verklighet

    Det finns flera klyftor mellan hur unga upplever sitt demokratiska ansvar, som på olika sätt tas upp i skolans undervisning, och hur de i agerar i vardagen. Detta behöver uppmärksammas, menar Silvia Edling, som i sin avhandling studerat ungas syn på ansvar. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 27 maj.

  • Diskussion på hög nivå om fattigdomsbekämpning

    Vilka avtryck har de så kallade milleniemålen för att bekämpa fattigdom i världen gett i dokument och i praktiken? Denna vecka samlas några ledande forskare och praktiker inom mänskliga rättigheter för att diskutera en kommande bok om dessa frågor.

  • Könskvotering av parlamentariker är ingen universallösning

    Går det att genom lagstiftning finna snabba lösningar på jämställdhetsproblem i politiken? Pär Zetterberg vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat könskvoteringens effekter inom det politiska beslutsfattandet och på medborgarnivå i en rad latinamerikanska länder. Avhandlingen, som granskas den 20 maj, ifrågasätter argumenten både hos förespråkare av och motståndare till könskvotering.

  • Elitens barn samlas på ett fåtal utbildningar

    Utbildningselitens barn väljer mycket selektivt, både när det gäller valet av studieort och utbildning. Ida Lidegran har studerat hur denna grupp tar sig fram i utbildningssystemet. Den 15 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Katliknande drogers farlighet bör uppmärksammas

    I ett samarbete mellan de neurovetenskapliga institutionerna i Tartu, Estland och Uppsala har bland annat den amfetaminliknande drogen efedron framställts enligt ett recept på Internet och analyserats kemiskt. Dagligt missbruk av drogen ger en manganbelastning som är 2000 gånger högre än rekommenderat dagligt intag - och ger bestående neurologiska skador.

  • Mobbning och stress vanligt bland barn med ADHD

    Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.

  • Svårare än förr att bygga bort segregation i städerna

    Trots olikheter i synen på hur en blandad boendemiljö ska komma till stånd och varför finns den bostadspolitiska målsättningen kvar. Men medlen för att förverkliga målet har blivit allt färre. Det visar Emma Holmqvist i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.

  • Partydroger i fokus under heldagskurs för praktiker.

    Droganvändningen bland unga är ett allvarligt samhällsproblem. Den 27-28 april arrangeras en kurs om missbruk, neurobiologi och nya preparat, för personal inom socialtjänst, skola, psykiatrin och andra som kommer i daglig kontakt med ungdomar.

  • Årets Fulbrightföreläsning om Fredrika Bremer

    Fredrika Bremer (1801-1865) är en av svensk litteraturs stora förgrundsgestalter och tidigaste feminister. Den 27 april föreläser årets Fulbrightföreläsare, professor Adriana Méndez Rodenas, om Bremers möte med den tidens stora stridsfråga, slaveriet i södern och konflikten mellan nord- och sydstaterna.

  • Könsneutralitet och mansdominans i fysiken

    Säg ”fysiker” och de flesta tänker på en man, samtidigt som fysiken ofta ses som helt oberoende av sociala strukturer. Denna spänning mellan fysikens mansdominans och dess tänkta könsneutralitet gör studier kring genus och fysik intressanta, säger Anna T Danielsson. Den 24 april försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Temadag om juridik och vardag

    Rättsvetenskapens dag är en temadag som handlar om juridiken i vardagen, vardagen i juridiken och juridik som vetenskap. Rättsvetenskapen och livets innersta är en programpunkt som tar upp teman som: ”Vill vi ha blod på våra lakan? Äktenskapssyn och kulturkrockar” och ”Att bli förälder – en mänsklig rättighet?”.

  • Upplev språk

    Den 21 och 22 mars är det dags för årets språkdagar, Upplev språk, i Uppsala. Det blir två dagar fyllda med föreläsningar, workshops, presentationer och möten med många språkanvändare. Nytt för i år är det språktält där ungdomar ska tävla i poesi.

  • Immunförsvaret påverkar risken för livmoderhalscancer

    Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.

  • Busslaster med gymnasieelever till Uppsala

    Den 10-12 mars får Uppsala universitet besök av cirka 3500 gymnasielever. Då är det nämligen dags för årets högskoledagar. Första dagen kommer Uppsalaskolorna och den 12 mars kommer 1300 elever i 25 bussar från gymnasieskolor runt om i landet.Nytt för i år är att arrangemanget pågår tre dagar i sträck.

  • Forskning pågår – om äldre och åldrande

    De äldres välfärd, människors åldrande och om det överhuvudtaget är möjligt att förlänga vår livslängd, är några av de forskningsområden som presenteras den 11 mars när Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län bjuder in till heldagsseminariet: Forskning pågår - om äldre och åldrande.

  • Vem talar bra svenska?

    Vem talar bra svenska och vad är det som gör att en person uppfattas som bra på att använda språket har studerats i en avhandling i nordiska språk som läggs fram vid Uppsala universitet den 28 februari 2009. Att vara grammatiskt korrekt är inte längre viktigt, istället är det den kommunikativa samsynen som ligger till grund för bedömningen.

  • Språkets betydelse för att lyckas på jobbet

    Varför många invandrare har svårt att hitta fasta anställningar och anställningar som motsvarar deras kompetens och varför vissa lyckas behandlas i den avhandling i nordiska språk som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 februari 2009.

  • Undervisningen i islam ser olika ut i friskolorna

    Undervisningen i islam ser inte likadan ut i alla muslimska friskolor. I en avhandling i religionsdidaktik har Jenny Berglund studerat tre friskolor, och visar på stora olikheter mellan dem. Lärarna gör i första hand sina undervisningsval utifrån vad de anser att eleverna kommer att ha nytta av i det svenska samhället. Jenny Berglund disputerade vid Uppsala universitet den 6 februari.

Visa mer