Vilken betydelse har en stats ekonomi för demokratin? Den polsk-amerikanske professorn Adam Przeworski har utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda Skytteanska priset i statskunskap för sin forskning inom detta område. Prissumman på 500 000 kronor delas årligen ut av Skytteanska stiftelsen vid Uppsala universitet till den som gjort det ”mest värdefulla bidraget till statskunskapen”.
Hjärnans biologi är ofta föremål för het genusdebatt i media, där olika sidor inte tycks hitta något att vara överens om. Vid Uppsala universitet arrangeras denna vecka ett symposium inom ramen för excellensprogrammet GenNa vid Centrum för genusvetenskap, där just frågor om biologi och kön sätts under luppen.
I tider av hot och osäkerhet tenderar människor att söka sig till det som är bekant, tryggt och igenkännbart. Traditionella uppfattningar om genus kan vara en viktig del i en sådan reaktion. I en ny bok visar etikforskaren Anna T. Höglund vid Uppsala universitet att detta var precis vad som hände i USA efter terrorattentaten den 11 september 2001.
Utvärdering är en av vår tids trender inom den offentliga sektorn. Men det finns många koncept för hur en utvärdering ska göras, och inte helt oväntat ger de olika resultat. Nils Hertting och Evert Vedung vid Uppsala universitet har i en ny bok undersökt utvärderingstrenden med utgångspunkt i storstadspolitiken, och menar att utvärdering bör utgå ifrån de idéer som styrt den utvärderade insatsen.
Vilka konsekvenser får den ekonomiska krisen för Europa? I boken EU och den globala krisen – Europaperspektiv 2010, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 3 februari, presenteras aktuell forskning om hur EU hanterat den globala krisen och vilka konsekvenser krisen får för marknader, rättssystem, och unionens politiska system.
I Sverige lever flera hundra tusen personer med medborgarskap i länder med en islamisk arvsordning. Vid arvsfördelningen efter dessa personer innebär den svenska lagen att domstolar ska tillämpa den islamiska arvsordningen. I sin avhandling, som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet, lyfter Mosa Sayed upp frågor och problem som uppstår när islamisk rätt krockar med svenska principer.
Svenskarna känner sig mindre ensamma än för 25 år sedan. Unga människor med ett stort socialt nätverk känner sig mer ensamma än äldre människor med ett glesare nätverk. Bland annat det visar Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet, i sin studie av den svenska ensamheten år 1985 och 2008 som nu sammanfattats i en slutrapport.
Hur kommer det sig att världens parlament fortfarande består till 80 procent av manliga representanter? Elin Bjarnegård vid Uppsala universitet har studerat mansdominerade politiska nätverk i Thailand. Hennes avhandling, som granskas den 15 januari, visar att den senaste tidens turbulens i thailändsk politik gör det ännu svårare för kvinnor att ta sig in på den politiska arenan.
Uppsala universitet väljer nu att ändra i antagningsordningen för vad som gäller vid antagning vid lika meriter. Den samlade bedömningen är att nackdelarna överväger fördelarna med att använda underrepresenterat kön som urvalskriterium. Istället blir det lotten som får avgöra.
Somaliska handelskvinnor använder sig av traditionen som resurs för att nå sina mål. Rannveig Haga har i sin avhandling studerat ett kvinnligt handelsnätverk och dragit slutsatsen att religion och tradition inte bör förstås som någonting statiskt utan snarare som processer i ständig förändring. Avhandlingen försvaras den 19 december vid Uppsala universitet.
Den globala ekonomiska krisen, som även drabbat Sverige, har inte satt några spår i svenska folkets inställning till mångfald inom olika områden i samhället. Resultaten i årets Mångfaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, visar tvärtom på en stabil situation och andelen svenskar med negativa attityder ökar inte.
Vad rör sig i huvudet på Nintendo-generationen? Hur ser barn på ett liv i ekonomisk knapphet? Den 27 oktober är det dags för höstens Forskning pågår vid Uppsala universitet, en mötesplats för forskare och praktiker. Temat är barn och ungdom, den här gången med inriktning mot livsstilsfrågor.
Missbruk och beroende är fokus för forskning inom både medicin, biologi och samhällsvetenskap. Den 14-15 oktober arrangeras en tvärvetenskaplig konferens vid Uppsala universitet, som vänder sig till både forskare och praktiker.
Hur skapas normer och, utifrån dem, en uppfattning om vad som är normalt? Vad händer när man går över gränserna för det normala? I boken "Normality/Normativity" utforskar forskare inom områden som idéhistoria, idrottsvetenskap och mediestudier begreppen normalitet och normativitet. Boken ingår i serien Crossroads of Knowledge som ges ut vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
Från seminarieklass till akademi: Det är titeln på en ny bok med förskollärarutbildningen i Uppsala i fokus. Den berättar om starten som påbyggnad till flickskolan i privat regi, via statligt seminarium till akademisk universitetsutbildning. Den berättar också om en rad starkt engagerade kvinnor och om männens inträde i förskolans värld.
Ninety per cent of older persons in rural Bangladesh displayed either overt or risk for malnutrition in a collaborative study presented in a dissertation by Tamanna Ferdous from Uppsala University Sept 22, 2009. The results, which are part of a larger international study, challenge the Millenium Development Goals.
Imamutbildning, betygens utformning, konkurrensen mellan gymnasieskolor och ungdomsarbetslöshet är några exempel på aktuella ämnen som tas upp på den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen vid Uppsala universitet den 1-2 oktober. I fokus står de historiska sammanhang som har format och fortsätter att forma utbildning, undervisning och fostran.
"Judarna i Sverige - en minoritets historia" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 22 september. Under sammanlagt fem föreläsningar belyses olika aspekter av de svenska judarnas historia och integration under drygt 200 år, till stor del utifrån ny forskning bedriven inom ett nationellt forskarnätverk med samma namn som föreläsningsserien.
Personer med Downs syndrom kan behöva högre hormonnivåer än andra för att utvecklas och må bra. Det tyder barnläkaren Åsa Myrelids avhandling på, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 5 september. Resultaten kan användas för att förbättra det medicinska omhändertagandet av barn med Downs syndrom.
Tre av fyra tonåringar med cancer har 18 månader efter diagnosen god eller utmärkt livskvalitet, enligt en ny studie som letts av Louise von Essen vid Uppsala universitet. Detta tyder på att det trauma som sjukdomen innebär kan inverka positivt på den psykologiska utvecklingen hos många unga. Studien omfattar tonåringar som vårdats vid de barnonkologiska klinikerna i Uppsala, Umeå och Lund.