Länge har samer bytt sina samiska efternamn mot namn som låter mer svenskklingande. Detta för att undvika diskriminering och negativ särbehandling. Men nu tycks trenden ha vänt. Många byter till och med sina svenska efternamn mot samiska släktnamn. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.
Professor Pui Lan Kwok, pionjär inom asiatisk feministteologi, samt professor Per-Arne Bodin, professor i slaviska språk och specialist på ryskortodoxa kyrkan, har utsetts till hedersdoktorer vid teologiska fakulteten.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Intresset för berättelsen i identitetsskapande och som grund för att förstå omvärlden har ökat lavinartat bland forskare inom många discipliner de senaste åren. Den 16-17 september arrangeras en internationell konferens vid Uppsala universitet, som fokuserar på berättelsens betydelse för hur vi ser på hälsa och sjukdom.
Vad är det som gjort japansk populärkultur, till exempel Manga, så framgångsrik – inte bara i Japan utan över hela världen? Kulturgeografen Jakob Nobuoka har analyserat hur den skapats och visar bland annat att konsumenterna har en viktig roll som aktiva kreatörer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 september.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
Årets Dag Hammarskjöld-föreläsare är FN:s särskilde rådgivare för att förhindra folkmord, Dr. Francis M. Deng. Han har tidigare varit utrikesminister i Sudan som landets ambassadör ibland annat Sverige och USA. Media hälsas välkomna till föreläsningen som äger rum i universitetshuset den 10 september.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
En betydande majoritet av svenska folket har en negativ inställning till vissa former av muslimska slöjor, burka och niqab, i skolan eller på arbetsplatsen. Det visar Mångfaldsbarometern 2010 från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.
Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
De elever som har högt betyg i matematik i högstadiet har påfallande ofta höga betyg i andra ämnen. Särskilt visar det sig att de har god läsförståelse. Det visar Staffan Stenhag i sin avhandling som han försvarar den 21 maj vid Uppsala universitet. Resultaten tyder på att det kan vara möjligt att träna upp sin intelligens, även om det behövs mer forskning för att bekräfta den slutsatsen.
När är det rätt att avbryta en behandling? Är det ok att barn är försökspersoner i medicinsk forskning? De etiska frågorna ställs ibland på sin spets i medialt uppmärksammade fall. Den 14-16 juni samlas forskare från hela världen i Uppsala för att belysa medicinsk etik ur alla möjliga synvinklar. Ett 70 föredrag belyser olika aspekter av dessa centrala frågor.
Under senaste decenniet har sjukskrivningsfrågor varit flitigt debatterade i media. Distriktsläkaren Gunilla Norrmén vid Uppsala universitet har i sin avhandling undersökt vad det är som gör att en patient blir sjukskriven eller inte. Hennes resultat visar att en avgörande faktor för sjukskrivning är patientens egen bedömning av sin arbetsförmåga.
Vilken betydelse har en stats ekonomi för demokratin? Den polsk-amerikanske professorn Adam Przeworski har utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda Skytteanska priset i statskunskap för sin forskning inom detta område. Prissumman på 500 000 kronor delas årligen ut av Skytteanska stiftelsen vid Uppsala universitet till den som gjort det ”mest värdefulla bidraget till statskunskapen”.
Hjärnans biologi är ofta föremål för het genusdebatt i media, där olika sidor inte tycks hitta något att vara överens om. Vid Uppsala universitet arrangeras denna vecka ett symposium inom ramen för excellensprogrammet GenNa vid Centrum för genusvetenskap, där just frågor om biologi och kön sätts under luppen.
I tider av hot och osäkerhet tenderar människor att söka sig till det som är bekant, tryggt och igenkännbart. Traditionella uppfattningar om genus kan vara en viktig del i en sådan reaktion. I en ny bok visar etikforskaren Anna T. Höglund vid Uppsala universitet att detta var precis vad som hände i USA efter terrorattentaten den 11 september 2001.
Utvärdering är en av vår tids trender inom den offentliga sektorn. Men det finns många koncept för hur en utvärdering ska göras, och inte helt oväntat ger de olika resultat. Nils Hertting och Evert Vedung vid Uppsala universitet har i en ny bok undersökt utvärderingstrenden med utgångspunkt i storstadspolitiken, och menar att utvärdering bör utgå ifrån de idéer som styrt den utvärderade insatsen.
Vilka konsekvenser får den ekonomiska krisen för Europa? I boken EU och den globala krisen – Europaperspektiv 2010, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 3 februari, presenteras aktuell forskning om hur EU hanterat den globala krisen och vilka konsekvenser krisen får för marknader, rättssystem, och unionens politiska system.
I Sverige lever flera hundra tusen personer med medborgarskap i länder med en islamisk arvsordning. Vid arvsfördelningen efter dessa personer innebär den svenska lagen att domstolar ska tillämpa den islamiska arvsordningen. I sin avhandling, som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet, lyfter Mosa Sayed upp frågor och problem som uppstår när islamisk rätt krockar med svenska principer.