Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • ​ Muslimer födda i väst stödjer oftare extremism

    Muslimer som är födda och uppvuxna i västvärlden stödjer extremism i större utsträckning än personer som är födda och uppvuxna på annat håll och som emigrerat till västvärlden. Det visar forskning från Uppsala universitet. Forskarna menar att de västfödda muslimernas stöd för extremism kommer av känslan av att vara missgynnade och marginaliserade jämfört med majoritetsbefolkningen där de bor.

  • Attityder till risk undersökt i ny avhandling

    I biståndsarbete är det viktigt att förstå de faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna till rätt insats vid rätt tidpunkt.

  • ​Etiska problem med genetisk screening inför graviditet

    Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss flerreproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. Men i den andra vågskålen ligger etiska värden.

  • ​”Man pratar inte om ateism med nära och kära men man gör det online”

    Kvinnliga ateistiska vloggare i USA ifrågasätts ordentligt och en del krävs på bevis på att gud inte existerar. Samtidigt tycker många av dem att det är viktigt att vara ateist i det offentliga rummet. När det kan vara helt omöjligt i privatlivet och i familjen – då blir Youtube en möjlighet att vara synlig, visar en ny avhandling i religionssociologi från Uppsala universitet.

  • ​Flera gener bidrar till narkolepsi orsakad av Pandemrix

    Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.

  • ​Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

    Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem. Den gruppen skiljer sig från de ungdomar som har endast ett av problemen. För att ungdomarna ska behandlas på bästa sätt är det viktigt att vården klargör till vilken grupp som patienten hör. Det visar ny forskning från Uppsala Barn- och Babylab som publiceras i Journal of Abnormal Child Psychology.

  • ​PRESSINBJUDAN: Skottlossning, våld och droger

    Skottlossning, våld och droger är temat för U-FOLD:s höstseminarium 2018. Deltar gör bland andra Jale Poljarevius, chef vid Uppsalapolisen, Mia-Maria Magnusson, narkotikapolis och forskare, och Christian Frödén, chef för Gränspolisens ensamkommandegrupp. Välkomna! Onsdag 14 november, kl 10–12. Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala: Sal X

  • Våld, kön och kriminalitet tema när nytt Centrum för socialt arbete invigs

    Den 17 oktober invigs det nya Centrum för socialt arbete, Cesar, som ingår i en satsning på utbildning och forskning i detta ämne vid Uppsala universitet. I samband med invigningen arrangeras ett vetenskapligt symposium på temat Våld, kön och kriminalitet – socialt arbete med förövare och utsatta, till vilket journalister är välkomna.

  • 1900-talets modernisering präglar könsideal

    ​Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan se ut, ger avhandlingen också en bild av hur moderniseringen av Sverige har vuxit fram under den här tiden.

  • Analys av statsvetare visar på möjligheter till lyckad integration i politiken

    Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvåg säga om dagens situation och förutsättningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.

  • För mycket bak för lite mat

    Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.

  • ​Bättre mat i äldrevården med kommunala kostvetare

    Trots att både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen de senaste åren har kommit med nya riktlinjer för mat inom äldreomsorgen, är det långt ifrån alla kommuner som rättar sig efter dem. Det är olika förutsättningar och ambitionsnivå som styr satsningarna. Bäst lyckas de kommuner som har kostvetare anställda. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • ​Vem pratar om mäns fertilitet?

    Ansvarstagandet för det potentiella faderskapet börjar inte förrän mannen vet om att det ska komma ett barn, eller till och med först när barnet är fött. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "To plan or not to plan. Gender perspectives on pregnancy planning, fertility awareness and preconception health and care" som fokuserar på mäns tid i livet innan barn blir till.

  • Vetenskapskryssning på Finlandsfärja

    För första gången arrangeras vetenskapskryssningen SciCruise mellan Sverige och Finland. En helt ny sorts temakryssning kopplad till naturvetenskap och teknik, där huvudtemat är Östersjön och hållbar utveckling. På SciCruise finns spännande och intressanta kopplingar till vetenskap genom bland annat workshops, föredrag, shower och tävlingar.

  • ​Kombinera läkemedel nödvändigt för att bromsa hjärntumörer hos barn

    Forskare från Uppsala universitet har, i samarbete med flera amerikanska kollegor, hittat en akilleshäl för den vanligaste formen av elakartade barnhjärntumörer. Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i Oncogene.

  • Spelande ungdomar har inte färre vänner

    ​Datorspelande ungdomar har inte färre vänner i skolan än sina icke datorspelande skolkompisar. Det visar två nya studier från Uppsala universitet.

  • Världscancerdagen 2018: Cancervårdens dilemman i fokus vid Uppsala Health Summit

    Idag finns fler möjligheter än någonsin att överleva cancer, tack vare allt bättre behandlingsalternativ. Samtidigt insjuknar alltfler och kostnaderna för nya behandlingar är höga. Detta ställer höga krav på styrning och prioritering av resurser. Hur uppnår vi rättvis tillgång till diagnos och behandling? Detta ämne är fokus för toppmötet Uppsala Health Summit 2018, ”Care for Cancer”.

  • Rapport föreslår nytt sätt att angripa antibiotikaresistens

    Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet DRIVE-AB, där Uppsala universitet ingår som parter, publicerar nu sin slutrapport med förslag på hur man kan driva på utvecklingen av nya antibiotika och samtidigt garantera tillgången och en hållbar användning av de nya läkemedlen.

Visa mer