Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.
I en ny avhandling i sociologi undersöker Maricel Knechtel hur läkare inom primärvården och handläggare vid Försäkringskassan bedömer personer med psykisk ohälsa.
I en ny avhandling i kulturgeografi analyserar Erik Hansson det svenska samhällets reaktioner på tiggande EU-medborgares närvaro. Avhandlingen behandlar tiggandets historia och sociala problem men analyserar också människors känslor och reaktioner i mötet med någon som ber om hjälp.
Människor använder flera beteenden för att dela med sig av sina upplevelser, som när ett barn följer sin förälders blick och upptäcker ett flygplan på himlen. En ny studie visar att spädbarn som senare diagnostiseras med autism mer sällan tar egna initiativ till att dela sin egen upplevelse. Det här stödjer hypotesen att barn med autism har reducerad social motivation redan när de är spädbarn.
År 2050 kommer cirka 70 procent av världens barn att bo i städer. Under toppmötet Uppsala Health Summit i oktober samlas internationell expertis från olika sektorer för att tillsammans föreslå hur städer kan planeras och folkhälsostrategier stärkas för att bättre värna om barns hälsa och välbefinnande.
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet och att använda kroppen funktionellt som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inramning av folkfest och något att unna sig. Det visar ny forskning från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
Muslimer som är födda och uppvuxna i västvärlden stödjer extremism i större utsträckning än personer som är födda och uppvuxna på annat håll och som emigrerat till västvärlden. Det visar forskning från Uppsala universitet. Forskarna menar att de västfödda muslimernas stöd för extremism kommer av känslan av att vara missgynnade och marginaliserade jämfört med majoritetsbefolkningen där de bor.
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna till rätt insats vid rätt tidpunkt.
Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss flerreproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. Men i den andra vågskålen ligger etiska värden.
Kvinnliga ateistiska vloggare i USA ifrågasätts ordentligt och en del krävs på bevis på att gud inte existerar. Samtidigt tycker många av dem att det är viktigt att vara ateist i det offentliga rummet. När det kan vara helt omöjligt i privatlivet och i familjen – då blir Youtube en möjlighet att vara synlig, visar en ny avhandling i religionssociologi från Uppsala universitet.
Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.
Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem. Den gruppen skiljer sig från de ungdomar som har endast ett av problemen. För att ungdomarna ska behandlas på bästa sätt är det viktigt att vården klargör till vilken grupp som patienten hör. Det visar ny forskning från Uppsala Barn- och Babylab som publiceras i Journal of Abnormal Child Psychology.
Skottlossning, våld och droger är temat för U-FOLD:s höstseminarium 2018. Deltar gör bland andra Jale Poljarevius, chef vid Uppsalapolisen, Mia-Maria Magnusson, narkotikapolis och forskare, och Christian Frödén, chef för Gränspolisens ensamkommandegrupp. Välkomna! Onsdag 14 november, kl 10–12. Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala: Sal X
Den 17 oktober invigs det nya Centrum för socialt arbete, Cesar, som ingår i en satsning på utbildning och forskning i detta ämne vid Uppsala universitet. I samband med invigningen arrangeras ett vetenskapligt symposium på temat Våld, kön och kriminalitet – socialt arbete med förövare och utsatta, till vilket journalister är välkomna.
Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan se ut, ger avhandlingen också en bild av hur moderniseringen av Sverige har vuxit fram under den här tiden.
Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvåg säga om dagens situation och förutsättningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.
Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.
Trots att både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen de senaste åren har kommit med nya riktlinjer för mat inom äldreomsorgen, är det långt ifrån alla kommuner som rättar sig efter dem. Det är olika förutsättningar och ambitionsnivå som styr satsningarna. Bäst lyckas de kommuner som har kostvetare anställda. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Ansvarstagandet för det potentiella faderskapet börjar inte förrän mannen vet om att det ska komma ett barn, eller till och med först när barnet är fött. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "To plan or not to plan. Gender perspectives on pregnancy planning, fertility awareness and preconception health and care" som fokuserar på mäns tid i livet innan barn blir till.
Årets toppmöte Uppsala Health Summit tar sig an de svåra frågorna om framtidens cancervård. Bland deltagarna finns många viktiga internationella aktörer från hälsoorganisationer, patientorganisationer, akademi, företag, ideella organisationer och beslutande organ.