Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • Ny studie visar samband mellan p-piller och depression

    Kvinnor som använde kombinerade p-piller hade en högre risk att utveckla depression jämfört med kvinnor som inte använde. P-piller ökade kvinnornas risk med 73 procent under de första två åren av användning. "Eftersom vi bara undersökte kombinerade p-piller i denna studie kan vi inte dra slutsatser om andra alternativ" säger Therese Johansson, en av forskningsledarna, kopplad till WomHer.

  • Nikotin från en cigarett räcker för att påverka kvinnors östrogenproduktion

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett nytt molekylärt mål för nikotin i hjärnan hos friska kvinnor. Efter att deltagarna i en studie fått en nikotindos som motsvarar en cigarett minskade nivåerna av det enzym som ansvarar för syntesen av östrogen i hjärnan. Forskningen presenteras i tidskriften Comprehensive Psychiatry.

  • Stora inkomstklyftor ger högre dödstal vid översvämningskatastrofer

    I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.

  • Privata pooler stor orsak till vattenbrist

    Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.
    – Vår studie v

  • Märta Nasvelldagen: Ätstörningar, dagens och morgondagens vård

    Märta Nasvelldagen 2023 – i år med temat ”Ätstörningar, dagens och morgondagens vård”. Det blir föreläsningar om svår ihållande ätstörning men även om friskfaktorer, förebyggande arbete, nuvarande behandling och om ätstörning under graviditet. Arr: Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Föreläsningarna är öppna för allmänheten. https://www.medfarm.uu.se/kalendarium/marta-nasvelldagen

  • Ny bok lyfter komplexiteten i utlandsveteraners mående

    Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.

  • ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”

    Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen. 6-åring: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”,

  • Snabba Vasaloppsåkare får friskare graviditeter

    Kvinnor som åker Vasaloppet och har en aktiv livsstil har något lägre risk för vissa sjukdomar och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Ju snabbare åkare desto lägre är risken för bland annat graviditetsdiabetes, psykiatrisk sjuklighet och förlossning med kejsarsnitt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften BJOG.

  • Tidiga smakprov avslutar amning

    Ju tidigare spädbarn börjar med små smakprov av fast föda, desto tidigare äter de mer mat och slutar med amning. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Sophiahemmet Högskola, där mammor till 1 251 spädbarn från hela Sverige deltog. Nästan hälften av spädbarnen fick smakprover vid fyra månaders ålder.

  • Att göra förort – hur förortsvenska skapar ett "vi"

    Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.

  • Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad

    I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.

  • Ny hypotes om krokodilers öron kan hjälpa hörselnedsatta

    Hörselnedsättning drabbar miljarder människor, men krokodiler, som lever nästan lika länge, uppemot 70 år, behåller sin hörsel i gott skick hela livet. En anledning är att krokodilerna kan skapa nya hårceller och nu är en forskargrupp från Uppsala universitet på väg att hitta orsaken till det. Förhoppningen är att kunskapen från krokodilvärlden ska kunna hjälpa människor med hörselnedsättningar.

  • Kommunal bostadspolitik färgar flyktingmottagande

    Kommuner kan använda sin lokala bostadspolitik för att påverka flyktingmottagandet och i vilken utsträckning som flyktingar bosätter sig i kommunen på lång sikt. Medan vissa kommuner ger flyktingar permanenta bostadskontrakt, ger andra endast tillfälliga kontrakt som försvårar för individen att stanna och etablera sig i kommunen. Det visar en ny studie, ledd från Institutet för bostads- och urban

  • Lågutbildade föräldrar diskrimineras i skolvalet

    Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information inför skolvalet. Det visar en ny studie där 3 430 grundskolor kontaktades via email, av en påhittade förälder som ville ha information och som själv uppgav sitt namn och yrke. Det här är ett av de största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige.

  • Att transformera rum och samhälle i Kiruna

    En ny avhandling i kulturantropologi om hur staten, kommunen och gruvbolag hanterat frågan kring lokal- och ursprungsbefolkningens behov av rum och rumslighet när man har planerat och genomför samhällsomvandlingen, som flytten av Kiruna innebär. En amerikansk forskare som har skrivit om ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”

  • Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar

    Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 432 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports.

  • ”En gåva till kommande generationer”

    Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.

  • Liten hjälpinsats kan ge stor effekt för barn till deprimerade mammor

    Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halkar efter i sin kognitiva utveckling. Det visar flera nya studier som gjorts bland syriska flyktingfamiljer i Turkiet, bland spädbarnsfamiljer i Sverige och i Bhutan. Men redan små förändringar kan bryta sambandet och få barnen återgår till sin normala utvecklingsnivå. Samma behov finns i alla tre grupperna och länderna.

  • Gymnasieelevers erfarenheter av religion

    Stereotyper och falska nyheter men också inifrån-perspektiv och representation. Så beskriver gymnasieelever möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner. Eleverna resonerar engagerat, medvetet och kritiskt kring hur religion framställs. Det visar en ny avhandling i religionssociologi, om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv.

  • Föräldrastöd avgörande för höga skolresultat

    "Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, utan förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och den sociala reproduktionen och segregationen i samhället", skriver Göran Nygren, forskare i etnologi vid Uppsala universitet, som nyligen disputerat med avhandlingen "Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker".

Visa mer