Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • Språket i sexualbrottsdomar lägger ansvaret på offren

    Domare och nämndemän ska inte påverkas av personliga värderingar eller politiska åsikter. Ändå speglar språket i domar stereotypa idéer om kön och sexualitet. Detta språkbruk gör att kvinnor som upplevt sexuellt våld ofta skuldbeläggs för övergrepp. Det visar en avhandling i nordiska språk från Uppsala universitet.

  • Kvinnor utsatta i fredsprocesser

    Ny forskning: Fredsprocesser efter krig är en farlig period för många kvinnor som tvingas leva granne med män som begått grova övergrepp under kriget. Det kan vara både retraumatiserande och stigmatiserande. Kvinnor är säkerhet är inte politiskt prioriterat i utformningen av fredsavtal. Här finns en förbättringspotential, om FN skulle börja ge kvinnors perspektiv mer utrymme, skriver fredsforskare

  • Död och sorg i svenska barnböcker

    Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar analyser av 62 böcker. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död” och det kan vara problematiskt.

  • Viktigt att båda föräldrarna involveras i amningen

    Den viktigaste stödpersonen för att kvinnor ska lyckas med sin ambition att amma är den nyblivna mammans partner. Partnern behöver också inkluderas genom mer stöttning från vårdpersonalen. För ensamstående mammor får man hitta alternativa lösningar. – Ensamstående är en sårbar grupp och behöver stöttning på annat sätt, säger forskaren Ingrid Blixt.

  • Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

    Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.

  • Våld mot kvinnliga politiker stör demokratin

    Majoritet av politiker på höga poster utsätts för våld varje år, och framstående kvinnliga politiker utsätts allra mest. Ju högre i den politiska hierarkin, desto större blir skillnaden mellan kvinnor och män. Det här rubbar den politiska jämlikhet som är grunden för den representativa demokratin. Kvinnliga politiker avstår i större grad från offentlig debatt, pga våldshotet, visar ny avhandling.

  • Färre sjukhusdagar men fler återbesök

    Äldre multisjuka patienter riskerar att falla mellan stolarna i hälso- och sjukvården. I en ny studie undersöks effekten av samverkanslagen som infördes 2018. Syftet med lagen var att förbättra uppföljningen av patienter med behov av insatser från både region och kommun efter sjukhusvistelse. Enligt studien blev sjukhusvistelserna kortare men andelen återinläggningarna ökade.

  • Dokumentationskrav osynliggör förskolebarn

    Dokumentationskraven inom förskolan skapar fokus på produktion och prestation medan omsorg och lek hamnar i skymundan. Det här påverkar barnens egna berättelser om sig själva och strider även mot läroplanens intentioner. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Handfallenhet präglade tiggeridebatten

    Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.

  • Ny studie visar samband mellan p-piller och depression

    Kvinnor som använde kombinerade p-piller hade en högre risk att utveckla depression jämfört med kvinnor som inte använde. P-piller ökade kvinnornas risk med 73 procent under de första två åren av användning. "Eftersom vi bara undersökte kombinerade p-piller i denna studie kan vi inte dra slutsatser om andra alternativ" säger Therese Johansson, en av forskningsledarna, kopplad till WomHer.

  • Nikotin från en cigarett räcker för att påverka kvinnors östrogenproduktion

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett nytt molekylärt mål för nikotin i hjärnan hos friska kvinnor. Efter att deltagarna i en studie fått en nikotindos som motsvarar en cigarett minskade nivåerna av det enzym som ansvarar för syntesen av östrogen i hjärnan. Forskningen presenteras i tidskriften Comprehensive Psychiatry.

  • Stora inkomstklyftor ger högre dödstal vid översvämningskatastrofer

    I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.

  • Privata pooler stor orsak till vattenbrist

    Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.
    – Vår studie v

  • Märta Nasvelldagen: Ätstörningar, dagens och morgondagens vård

    Märta Nasvelldagen 2023 – i år med temat ”Ätstörningar, dagens och morgondagens vård”. Det blir föreläsningar om svår ihållande ätstörning men även om friskfaktorer, förebyggande arbete, nuvarande behandling och om ätstörning under graviditet. Arr: Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Föreläsningarna är öppna för allmänheten. https://www.medfarm.uu.se/kalendarium/marta-nasvelldagen

  • Ny bok lyfter komplexiteten i utlandsveteraners mående

    Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.

  • ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”

    Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen. 6-åring: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”,

  • Snabba Vasaloppsåkare får friskare graviditeter

    Kvinnor som åker Vasaloppet och har en aktiv livsstil har något lägre risk för vissa sjukdomar och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Ju snabbare åkare desto lägre är risken för bland annat graviditetsdiabetes, psykiatrisk sjuklighet och förlossning med kejsarsnitt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften BJOG.

  • Tidiga smakprov avslutar amning

    Ju tidigare spädbarn börjar med små smakprov av fast föda, desto tidigare äter de mer mat och slutar med amning. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Sophiahemmet Högskola, där mammor till 1 251 spädbarn från hela Sverige deltog. Nästan hälften av spädbarnen fick smakprover vid fyra månaders ålder.

  • Att göra förort – hur förortsvenska skapar ett "vi"

    Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.

  • Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad

    I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.

Visa mer