Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till lingvistik och filologi, kostvetenskap, läkemedelskemi samt ekologi och genetik. Det fria pedagogiska priset tillfaller Felix Ho vid institutionen för kemi för hans arbete med att utveckla studenternas förmåga till vetenskaplig reflektion.
Författaren och statsvetaren Francis Fukuyama vid Stanford universitetet är 2015 års mottagare av skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att med ”hisnande beläsenhet, skärpa och djärvhet kastat nytt ljus över framväxten av den moderna politiska ordningen” . Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda prisen som delas ut inom statskunskapen.
Den 22 maj samlas kvinnor inom forskarvärlden till en konferens i syfte att uppmärksamma kvinnors väg till forskningstoppen och inspirera fler unga kvinnor att satsa på en forskarkarriär. Bland talarna finns flera internationellt ledande forskare som delar med sig av sina erfarenheter.
I ett mångkulturellt samhälle och en globaliserad värld behövs bra tolkar och i utbildningssammanhang och vid tester används ofta rollspel. Magnus Dahnberg har i en färsk avhandling från Uppsala universitet gjort en samtalsanalys och visar att olika saker mäts beroende på rollspelets upplägg.
I Sverige används silver i bland annat hygienprodukter, kläder, skor och som sårförband inom sjukvården för att avdöda bakterier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Susanne Sütterlin att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Rekombination, eller genetisk överkorsning, sker när könsceller bildas. Då byter delar inom varje kromosompar plats med varandra. Rekombination spelar därför en viktig roll för uppkomsten av genetisk variation. Matthew Webster och Andreas Wallberg vid Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet, har undersökt processen hos en art som drivit den till sin spets, nämligen honungsbiet.
Över 2 000 äldre avhandlingar, eller dissertationer, från 1600-, 1700- och 1800-talen har digitaliserats och publicerats i universitetets vetenskapliga arkiv DiVA. Avhandlingarna är ett eftertraktat forskningsmaterial och att de nu digitaliserats möjliggör nya sätt att arbeta med materialet samt att det blir tillgängligt överallt.
Klockan på universitetsbiblioteket Carolina Redivivas balkong har börjat nedräkningen till Mösspåtagningen den sista april kl 15.00. Då höjer rektor sin studentmössa som en vårhälsning till alla som samlats i backen. I år firar Forsränningen 40 år och universitetet bjuder också på några nyheter.
Med avstamp i WHOs globala handlingsplan mot antibiotikaresistens, som beslutas i maj, tas nästa viktiga steg för att realisera planen vid toppmötet Uppsala Health Summit 2-3 juni. Programmet är klart och bland deltagarna finns representanter från flera inflytelserika internationella aktörer.
Uppsala universitet rekryterar den internationellt ansedde media- och kommunikationsforskaren Nico Carpentier. Rekryteringen är ett led för universitetet att stärka sin forskning inom digitala medier och det nutida samhället.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.
I Ukraina har befolkningen minskat i mycket högre grad än i Ryssland. Sociologen Katharina Wesolowski har under sitt avhandlingsarbete studerat kvinnors reproduktiva beteende och visar bland annat att en förändrad familjepolitik skulle kunna öka födelsetalen i länder med låga födelsetal. Den 17 april lägger hon fram sin avhandling som ger viktig kunskap i ämnet även för andra länder.
I takt med att naturvetenskapen ger svar på tidigare obesvarade frågor utmanas en rad religiösa trosföreställningar, samtidigt som allt fler inser vetenskapens begränsningar. För att öka kunskapen om relationen mellan vetenskap och religion och erbjuda ett forum för dialog, har ett nytt utbildnings- och forskningsprojekt startat vid Uppsala universitet.
Måndagen den 23 mars invigs Zennströms gästprofessur och den nya Uppsala-satsningen på klimatledarskap med en föreläsning av Doreen Stabinsky, professor i global miljöpolitik och Uppsala universitets första gästprofessor i klimatledarskap.
Vilken roll spelar ditt genetiska arv för din hälsa? Hur kan man reparera en kropp med konstgjorda material? Och vilka är likheterna mellan människor och robotar? Svar ges på årets upplaga av vetenskapsfestivalen SciFest på Fyrishov i Uppsala. Temat den 19-21 mars är livet och den senaste teknologin med fokus på livsvetenskaper, materialforskning och ljusbaserad teknologi.
Fyra Gustaf Adolfsmedaljer i guld och två i silver har tilldelats medarbetare vid Uppsala universitet.
Vad tycker vi om svordomar egentligen och hur svär svenskar på engelska? Dessa är några av de frågor som forskarna i nätverket SwiSca, Swearing in Scandinavia, tar upp under en eftermiddag med öppna föreläsningar den 5 mars.
När Uppsala universitet summerar 2014 står det klart att universitetet är inne i en mycket positiv utveckling. När man blickar framåt efterfrågas både fler platser och kvalitetsförstärkningar inom utbildningen samt stöd för infrastruktur och stora internationella samarbeten inom forskning, utbildning och innovation.
Ett utökat och mer koordinerat samarbete inom utbildning, forskning och innovation för båda parters bästa. Det är syftet med ett avtal som kommer att undertecknas av Uppsala universitet och ABB vid en sammankomst på Ångströmlaboratoriet den 2 februari. Medier hälsas välkomna.
Klimatforskaren Doreen Stabinsky blir Uppsala universitets första gästprofessor på Zennströms klimatprofessur, som kommer att inriktas på området klimatledarskap. Hon tillträder sin professor den 1 februari och kommer att vara med och bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.