Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till lingvistik, nationalekonomi, medicinsk cellbiologi och fysik och astronomi. Det fria pedagogiska priset tillfaller David Black-Schaffer, universitetslektor vid institutionen för informationsteknologi för sitt arbete med integration av digitala resurser i undervisningen.
Att demonstrera och göra namninsamlingar för att protestera mot skolnedläggning hjälper sällan. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst chans att påverka beslutet har aktivister som använder lobbying eller som bor i välbärgade områden. Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, säger forskaren.
Skolan i Sverige behöver fler välutbildade lärare och rätt undervisning för att nå bra resultat och klara framtidsutmaningarna. Uppsala universitet startar i höst en forskarskola i ämnesdidaktik som kommer att handla om utveckling av undervisning i olika skolämnen och om att utbilda fler kunniga lärarutbildare.
Inom ramen för EIT Health, ett hälsoforskningsinriktat konsortium på EU-nivå där Uppsala universitet har en ledande roll, arrangeras i år sommarskola i Visby. Under kursen ska studenter från olika ämnesbakgrund få utveckla spelkoncept som syftar till att främja en sundare livsstil.
Årets Uppsalastudent 2015 är Erik Englund. Han studerar vid magisterprogrammet i entreprenörskap och har vid sidan av framgångsrika studier startat och drivit flera företag och projekt. Utmärkelsen delas ut i samband med Anders Wall-föreläsningen i universitetsaulan den 18 november.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Livsmedelsverket undersökt svenska skolbarns energi- och näringsintag från skolmåltiden. Resultaten visar att barnen får i sig nära eller över 30 procent av sitt totala energi- och näringsintag över dagen vid skollunchen, vilket motsvarar Livsmedelsverkets råd. Studien visar dock att det finns utrymme för förbättringar.
Flerspråkiga förskolebarn är extra hjälpta av pekplattor. Med hjälp av dem kan de få höra böcker på sitt andra modersmål, använda pedagogiska appar och kommunicera med barn på andra förskolor via t ex Skype – en insats som är viktig inte minst för de barn som talar ett minoritetsspråk. Det visar en ny licentiatavhandling från Uppsala universitet.
Stora folksjukdomar kan förebyggas med motion. Det framgår av en ny avhandling som presenteras vid Uppsala universitet. Avhandlingens författare Ulf Hållmarker har i många år varit tävlingsläkare för Vasaloppet och har i sina studier sett att fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk, jämfört med övriga befolkningen, att få en första hjärtinfarkt eller stroke.
Idag lanseras ”Studentvolontär i Uppsala” som ska underlätta för studenter att engagera sig ideellt i volontäruppdrag inom Uppsalas föreningsliv vid sidan av studierna. Projektet är det första i sitt slag vid ett svenskt lärosäte och ingår som en del i samverkansprojektet ”Den goda staden”.
Vad är sant och falskt när det gäller gluten, hjärnans belöningssystem och hälsosam nordisk mat? På årets Olof Rudbeckdag är temat Kostens många ansikten. Professorer och forskare berättar mer om vad de vet om livsmedel och Olof Rudbeckpriset delas ut, i år till professor Otto Cars, som bland annat har grundat ReAct. Fredag 16 oktober 9-15.45 i Uppsala.
Under sommarens internationella toppmöte om antibiotikaresistens, Uppsala Health Summit, var målet att ta ett konkret steg framåt för att möta hälsoutmaningen. Nu presenteras slutsatserna i en rapport som ger aktörerna en rad konkreta uppmaningar.
En ny studie som publiceras idag i Current Biology beskriver hur mutationer i mitokondriernas DNA-sekvens påverkar kapaciteten att producera energi hos bananflugor. Detta påverkar både flugans fertilitet och livslängd. Men effekterna av mutationen blev helt motsatt hos honor och hanar. Jochen Wolf vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet är en av forskarna bakom studien.
I en nyutkommen doktorsavhandling av antikhistorikern Erika Lindgren Liljenstolpe vid Uppsala universitet undersöks attityder till musicerande kvinnor i antikens Rom. Studien blottlägger en period av kvinnors musikhistoria som tidigare studerats ytterst lite. Avhandlingen visar att synen på vad kvinnligt musicerande innebär har hängt med ända in i vår tid.
Att tidigt kunna upptäcka cancer, eller till och med förutse vilka människor som har större risk att drabbas, skulle avsevärt förbättra möjligheterna att behandla sjukdomen. I en internationell studie som letts från Uppsala universitet har forskarna upptäckt att till synes friska bröstceller innehåller genetiska förändringar som kan kopplas till en ökad risk för icke ärftlig bröstcancer.
Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.
Vid dagens konsistoriesammanträde beslutades om universitets väg framåt inom området Hållbar utveckling. Programmet ska vara vägledande för det interna arbetet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker Arwid Lund hur wikipedianer, personer som bidrar med information till Wikipedia, ser på sitt arbete med uppslagsverket. Varför engagerar de sig och hur ser de på sin egen och Wikipedias roll i samhället?
Efter folkmordet i mitten av 1990-talet har Rwanda genomfört en lång rad reformer, som samverkat till att förbättra barns hälsa och överlevnad. I sin avhandling beskriver Aimable Musafili från Uppsala universitet och University of Rwanda en imponerande sänkning av barnadödligheten i Rwanda och minskande sociala skillnader i barns överlevnad.
After the genocide in the mid-1990s, Rwanda initiated major social and health reforms to improve the survival of all children. In his dissertation, Aimable Musafili from Uppsala University and the University of Rwanda reports an impressive decline in child mortality in Rwanda and disappearing social divides in child survival.
När i evolutionen uppkom egentligen emaljen som vi har i våra tänder? Och var i kroppen dök den först upp? I det senaste numret av tidskriften Nature presenterar forskare från Uppsala och Kina data från två vitt skilda forskningsområden, paleontologi och genomik, som tillsammans ger ett tydligt men oväntat svar på frågan: emaljen uppkom i huden och flyttade till tänderna långt senare.