Den 13 december föreläser några av 2023 års Nobelprisvinnare på Uppsala universitet. Det gäller Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik. Ett panelsamtal med anledning av Nobels fredspris sker den 14 december, med deltagare ur pristagarens familj. Allt är öppet för allmänheten! Två av föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.
Jenny Helin, docent vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har utsetts till nytt rektorsråd för Campus Gotland. Rektorsrådets uppdrag är att vara rektors rådgivare i frågor som rör Campus Gotland och att utveckla verksamheten på plats.
Han öppnade upp ett helt nytt forskningsfält genom att lyckas kartlägga arvsmassan från våra sedan länge utdöda släktingar. För sin vetenskapliga gärning belönades Svante Pääbo med nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. Nu utses han till Årets alumn 2023 vid Uppsala universitet.
Disapriset 2023 tilldelas Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet. Hon får priset för sina populärvetenskapliga insatser, bland annat med boken "Mumier. Fakta, forskning, fiktion". Senaste åren har hon främst fokuserat på egyptologins historia och bilden av Egypten i Europa under 1800 – 1900-tal. För närvarande arbetar hon också med ny utställning om Egypten på Gustavianum.
Dokumentationskraven inom förskolan skapar fokus på produktion och prestation medan omsorg och lek hamnar i skymundan. Det här påverkar barnens egna berättelser om sig själva och strider även mot läroplanens intentioner. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
En av de frågor som Uppsala universitet lyfter som prioriterade i budgetunderlaget till regeringen är att kostnadstäckningen för högre utbildning snarast behöver förbättras. Den har urholkats under en lång rad av år.
Efter tio framgångsrika år är det snart dags att sätta nya mål för den fortsatta utvecklingen av Campus Gotland. För att skapa de bästa förutsättningarna för framtiden föreslås att "Nämnden för Campus Gotland" och ett Gotlandskollegium inrättas. Förslaget presenterades för konsistoriet på dagens möte.
Vetenskapsjournalisten Ulrika Björkstén är en av 24 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet.
Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.
Det är 400 år sedan Johan Skytte instiftade en professur som är världens äldsta fortfarande verksamma professorsstol i statskunskap. Syftet var att stärka statsförvaltningen med diplomater och statstjänstemän av hög kvalitet, som Stormaktssverige För att uppmärksamma 400-årsjubileet hålls den 1 oktober föreläsning och panelsamtal om politiska frågor som präglat både Skyttes tid och vår egen.
I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.
Enligt den ursprungliga planen skulle uppdraget som nationell vaccinationssamordnare redan vara slutfört. Men med ett virus som rundar både immunförsvar och vacciner så behövs Richard Bergströms samordnande insatser fortfarande. Nu utses han till Årets alumn 2022 vid Uppsala universitet.
Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information inför skolvalet. Det visar en ny studie där 3 430 grundskolor kontaktades via email, av en påhittade förälder som ville ha information och som själv uppgav sitt namn och yrke. Det här är ett av de största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige.
Språklärare behöver få ökade möjligheter att diskutera bedömning av elevers skrivande. Att på olika sätt stärka och utveckla lärares bedömarkompetens skulle kunna leda till såväl ökad likvärdighet som mer rättvisande betyg. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, om bedömning av elevers skriftliga språkkompetens i tyska.
Årets alumn 2021 är Jenny Larsson, vd för Hitachi ABB Power Grids i Sverige. Med en civilingenjörsexamen från Uppsala universitet i bagaget arbetar hon nu för ett fossilfritt samhälle – men också för mångfald och ett inkluderande ledarskap.
Stereotyper och falska nyheter men också inifrån-perspektiv och representation. Så beskriver gymnasieelever möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner. Eleverna resonerar engagerat, medvetet och kritiskt kring hur religion framställs. Det visar en ny avhandling i religionssociologi, om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv.
"Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, utan förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och den sociala reproduktionen och segregationen i samhället", skriver Göran Nygren, forskare i etnologi vid Uppsala universitet, som nyligen disputerat med avhandlingen "Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker".
Intelligens, nördighet och maskulinitet är normer som påverkar hur framgångsrika fysiklärarstudenter förväntas vara. Det gäller i både andra studenters och lärares ögon, men även i deras egna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Att inte följa normerna kan leda till att man ses som mindre trovärdig och mindre ambitiös än andra fysikstuderande.
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till arkeologi, juridik, farmaci och matematik. Det fria pedagogiska priset tilldelas ST-läkare Lars Lundin vid institutionen för kirurgiska vetenskaper för pedagogiska insatser och kreativa lösningar i samband med övergången till digitala undervisningsformer.
Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.