I september 2001 utbröt våldsamma sammanstötningar mellan etniska och religiösa grupper i den nigerianska staden Jos. Staden delades upp och våldet pågår fortfarande. I sin avhandling analyserar antropologen Ulrika Andersson Trovalla de processer som formade staden och dess invånare efter 2001. I centrum för analysen står en grupp utövare av traditionell medicin.
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitet utsetts till ett av Rotary Internationals sju internationella Peace Centers. Det innebär att studenter från hela världen kommer att kunna få Rotarystipendier för att gå en masterutbildning i freds- och konfliktkunskap i Uppsala.
Förintelse- och folkmordsstudier är ett växande forskningsområde med stark internationell anknytning. Inför hösten 2011 startar nu Uppsala universitet ett nytt engelskspråkigt masterprogram i ämnet, som ska ge studenterna redskapen att förstå och analysera folkmord och massvåld i deras historiska och kulturella sammanhang.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
På senare år har EU och dess medlemsstater ökat sitt deltagande i krig, men inte i fredsinsatser. Det framgår av en ny rapport från konfliktdataprogrammet UCDP vid Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att EU som fredsprojekt borde ha mer att ge och föreslår en ny doktrin för fredsbyggande.
Tor Sellström, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala samt professor Pierre Pestieau vid University of Liège, Belgien, har utsetts till nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
Årets Dag Hammarskjöld-föreläsare är FN:s särskilde rådgivare för att förhindra folkmord, Dr. Francis M. Deng. Han har tidigare varit utrikesminister i Sudan som landets ambassadör ibland annat Sverige och USA. Media hälsas välkomna till föreläsningen som äger rum i universitetshuset den 10 september.
1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Det framgår av den senaste upplagan av den årliga rapporten från Uppsala universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict. Inte desto mindre finner forskarna en oroande tendens av ökande antal konflikter på senare år.
Karen Koning AbuZayd, generalkommissionär vid UNRWA (United Nations Relief and Works Agency), kommer att hålla årets Dag Hammarskjöldföreläsning som ges på inbjudan av Uppsala universitet och Dag Hammarskjölds Minnesfond.
Efter 1991 minskade antalet aktiva konflikter i världen under 12 år i rad, men de senaste fem åren har antalet återigen ökat. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms nya årliga översikt som nu publicerats i den internationell ansedda tidskriften Journal of Peace Research. Informationen täcker alla år sedan 1946.
Före detta kombattanter tar till vapen igen främst för att deras gamla ledare mobiliserar dem igen, snarare än att de inte har pengar eller utbildning. Det visar Anders Nilsson från institutionen för freds- och konfliktforskning i sin avhandling vid Uppsala universitet som han försvarar den 19 december.
Under 2007 pågick endast fyra krig. Det är det lägsta antalet sedan 1960. Därutöver fanns det 30 mindre väpnade konflikter där dock antalet dödade i strid inte kom upp till 1 000 under året. Det framgår av den årliga översikt som forskarna vid Uppsala universitets konfliktdataprogram just publicerat i den internationellt ansedda tidskriften Journal of Peace Research.
Finlands förre president Martti Ahtisaari håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning vid Uppsala universitet, den 18 september i närvaro av Kronprinsessan Victoria. De senaste åren har han haft flera viktiga fredsuppdrag i bland annat Indonesien, Irak och Kosovo.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.
Situationen i Darfur är ett resultat av tre sammanlänkade konflikter hävdar fredsforskaren Johan Brosché i en ny rapport, grundad på intervjuer med aktörer i konflikten. Det finns motsättningar mellan etniska grupper, regionala eliter och mellan centrum och periferi. - Det behövs ett helhetsperspektiv för att nå en lösning, säger Brosché.
Den trend av minskade konflikter som fredsforskare rapporterat sedan början 1990-talet tycks nu ha upphört. Det framgår av den senaste årsrapporten, ”States in Armed Conflict”, från Uppsala konfliktdataprogram vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning. Resultaten oroar forskarna. Mellanöstern är den region där fredsinitiativen lyser som mest med sin frånvaro.
Med effektivare övervakning ökar sannolikheten för framgång visar en studie av samtliga FN:s 27 vapenembargon sedan det kalla krigets slut. Den har gjorts av fredsforskarna Daniel Strandow och Peter Wallensteen vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger vid SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet och läggs idag fram i FN-högkvarterat i New York.
Vad skulle Dag Hammarskjöld har gjort i dagens globala situation, inte minst när det gäller kriget i Irak? Den frågan diskuterar förre kabinettssekreteraren Sverker Åström under Dag Hammarskjöldföreläsningen i universitetsaulan den 15 oktober. Sture Linnér berättar bland personliga minnen från sitt samarbete med Hammarskjöld.
Varför lyckas vissa beväpnade rebellgrupper omvandla sig till fungerande politiska partier medan andra inte gör det? Mimmi Söderberg Kovacs, som disputerade vid Uppsala universitet den 6 oktober, visar i sin avhandling att enighet inom gruppen, lokalbefolkningens stöd och internationella aktörers agerande spelar en viktig roll ifall omvandlingen ska lyckas.
Förre kabinettssekreteraren Sverker Åström och professor Sture Linnér blir årets Dag Hammarskjöldsföreläsare. Den 15 oktober håller de sina föreläsningar i Universitetsaulan. Linnér talar om Kongokrisen och sitt samarbete med Dag Hammarskjöld, medan Åström talar om Dag Hammarskjöld och folkrätten.