Forskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) håller just nu på att sammanställa hur organiserat våld drabbade världen under 2015. Det står klart att den oroande utvecklingen från 2014, med ett stort antal döda i väpnade konflikter, på många håll har fortsatt under 2015.
I somras rapporterade Uppsala Conflict Data Program (UCDP) att antalet människor som dödats i strid i väpnade konflikter ökat kraftigt sedan 2013, och att antalet var det högsta sedan det kalla krigets slut. Nu visar UCDP att även de två andra typerna av våld som UCDP kartlägger – konflikter mellan icke-statliga grupper samt massakrer på civila – dödat många fler år 2014 än året innan.
Under 2014 pågick 40 väpnade konflikter i världen. Det är det högsta antalet sedan 1999 och en ökning med 18 procent jämfört med de 34 konflikter som var aktiva 2013. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Även antalet stridsrelaterade dödsoffer ökade dramatiskt.
I samband med lanseringen av boken "Regional Organizations and Peacemaking - Challengers to the UN?" arrangeras en paneldiskussion om den pågående konflikten i Ukraina - en av Europas mest betydelsefulla geopolitiska händelser efter kalla krigets slut.
Energifrågan och specifikt gashandeln har påverkat konflikten och utvecklingen i Ukraina och Ryssland mer än vad som är allmänt känt. Detta enligt forskaren Stefan Hedlund vid Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet, som i dagarna kommit ut med en bok som går rakt in i kärnan av detta högaktuella ämne.
Hur en regering väljer att agera avgör om en konflikt mellan olika befolkningsgrupper leder till våldsamheter eller kan lösas på fredligt sätt. I sin nya avhandling har Johan Brosché vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet jämfört olika regioner i Sudan och Sydsudan.
Våldtäkt i krig kan inte ses isolerat, utan måste ses i sitt samanhang, såväl lokalt som globalt. Det är en av de slutsatser som dras i en ny avhandling om situationen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo.
Förra året minskade antalet konflikter i världen markant, samtidigt som antalet dödsoffer i dessa konflikter ökade dramatiskt, mycket på grund av situationen i Syrien. Det har forskare vid Uppsalas konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultatet har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research och presenterades idag vid ett seminarium i Almedalen.
Under de senaste åren har det blivit allt ovanligare med fredsavtal i väpnade konflikter samtidigt som antalet konflikter ökat. Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2011. Det ses av forskarna om klart oroande.
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
Den nya utställningen 1+1: Life & Love, som öppnar på Museum Gustavianum den 8 september, visar upp museer från sex länder på Balkan som arbetat tillsammans och visar att museer kan spela roll i freds- och försoningsarbete.
Förra året ökade antalet konflikter i världen markant. Det har forskare vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon utgår i sin rapport om medling i internationella konflikter som presenteras för generalförsamlingen idag från uppgifterna från UCDP.
Rädslan för hämnd hindrar den avväpning av före detta stridande som är nödvändig efter inbördeskrig. Det visar en ny avhandling av Joakim Kreutz vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning som har studerat 384 olika slut på inbördeskrig sedan andra världskriget.
I det akademiska studiet av folkmord och massivt politiskt våld möter forskaren ofta svårt traumatiserade individer och arbetar med deras berättelser. Den 21-23 maj arrangerar Uppsala universitets Hugo Valentin-centrum ett internationellt symposium med inbjudna folkmordsforskare om trauma och sekundär traumatisering.
Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.
Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Vilka faktorer är det som ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter. Det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.
Under 2010 minskade antalet konflikter runt om i världen markant. Därmed förstärktes en utveckling som observerats redan 2009. Den uppåtgående trenden i antalet aktiva konflikter som setts sedan början av 2000-talet kan nu vara bruten. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) nya årliga översikt som just publicerats i tidskriften Journal of Peace Research.
Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien.
Varför blir vissa konflikter utvalda för intervention medan andra inte blir det? Och vilka faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer? Katarina Engberg, departementsråd vid Försvarsdepartementet och tidigare diplomat vid den svenska EU-representationen och, har i sin avhandling granskat av några av EU:s första sex militära operationer.