Med hjälpa av blått ljus kan man styra stärkelselagringen i alger, och det kan vara ett sätt att tex minska växthusgaser. Alger med mycket stärkelse är viktiga när det gäller produktion av biobränsle, som fodertillskott i jordbruk och som ett effektivt sätt att binda koldioxid. Nu har forskare hittat en ny metod för att styra stärkelselagringen så att den blir mer användbar.
Ransonering av varor som exempelvis kött och bränsle kan både effektivt och rättvist minska konsumtion som medför stor klimatpåverkan. Dessutom säger sig närmare 40 procent av allmänheten acceptera sådana styrmedel. Det visar ny forskning från gruppen för klimatledarskap på Uppsala universitet i en studie som har publicerats i Nature-tidskriften Humanities & Social Sciences Communications.
Krillen i våra nordliga hav visar hur marina nyckelarter kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar. Det har forskare vid Uppsala universitet upptäckt tillsammans med en internationell forskargrupp. Deras studie, som publicerats i Nature Communications, ger enligt forskarna viktig kunskap som kan bidra till att skydda marina ekosystem när klimatet förändras.
Extrema klimathändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.
Värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i PNAS.
Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. De båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en studie i tidskriften Climate Policy.
The Swedish Carbon Cycle är en resa på två hjul genom Sverige för att öka medvetenheten om klimatfrågan och stimulera diskussioner om lokala klimatåtgärder. Uppsala universitets Zennströmprofessor Kevin Anderson cyklar mellan ett antal regioner och städer för att hålla öppna föreläsningar och delta i paneldiskussioner med lokala politiker och andra samhällsaktörer.
Många av världens cirka 117 miljoner sjöar fungerar som våta skorstenar där stora mängder av växthusgasen koldioxid, CO2, släpps ut till atmosfären. De senaste uppskattningar visade att utsläppet från världens sjöar, vattendrag och reservoar motsvarar nästan en fjärdedel av all koldioxidutsläpp från fossil förbränning.
För första gången finns nu en högupplöst karta över marken under Grönlands inlandsis. Det är forskare vid Uppsala universitet som har tagit fram kartan, som kommer att få stor betydelse för framtida möjligheter att förutspå hur Grönlands inlandsis smälter och rör sig och som i sin tur har en påverkan på den stigande havsnivån som en följd av klimatförändringarna.
I en ny studie, som idag publiceras i Nature Geoscience, presenterar forskare rön som innebär en ny syn på isbergskalvning. Rönen förklarar de plötsliga kollapser av shelfis och den hastiga minskningen av polarglaciärer som observerats när polarområdena långsamt blir varmare.
Finland kallas “de tusen sjöarnas land”, på bilarnas registreringsskyltar i Minnesota står det “10 000 lakes!”, och i Sverige finns det cirka 100 000 insjöar. Men hur många sjöar finns det i världen? Ny forskning från Uppsala universitet ger svaret: det finns 117 miljoner insjöar, och de täcker nästan fyra procent av världens landyta, glaciärerna på Grönland och Antarktis oräknat.
I takt med att klimatet blir varmare smälter delar av den permafrost som finns i norra Sverige och andra delar av världen. I en ny studie som publicerats i Nature Communications beskriver en internationell forskargrupp en nyupptäckt mikrob som de hittat i den tinande premafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Där stortrivs den och producerar stora mängder växthusgas.
Nya forskningsrön visar att koldioxidhalten i jordens atmosfär har spelat en stor roll när det gäller tidigare globala klimatförändringar. En minskning av koldioxidhalten var en avgörande förutsättning för den globala nedkylning och nedisning av Antarktis som inleddes för cirka 34 miljoner år sedan. Resultatet publiceras nu i tidskiften Science.
De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.
Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.
Expansionsplaner för flygtrafiken i Storbritannien blev den startpunkt som ledde fram till ett politiskt genombrott för att begränsa flygets klimatpåverkan i hela EU. Det visar Katarina Buhr i sin doktorsavhandling där hon har studerat framväxten av beslutet att inkludera flygbranschen i utsläppshandeln. Disputationen äger rum den 19 december vid Uppsala universitet.
Vilken forskning behövs för att lyckas bygga en hållbar framtid och hur uppnår man ett bra globalt samarbete? Under tre dagar, 27-29 maj, kommer Uppsala att vara geografisk mittpunkt för en bred diskussion om framtida globala utmaningar med temat "Meeting Global Challenges in Research Cooperation". SIDA, UD, forskningsfinansiärer och universitet deltar i paneldebatterna.
Att vi behöver koordinera vårt miljöarbete globalt om vi ska lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser är många experter eniga om. Statsvetaren Aaron Maltais vid Uppsala universitet går så långt som att föreslå en global, politisk miljömyndighet. I sin avhandling, som han lägger fram den 16 maj, argumenterar han för vår moraliska plikt att ta itu med den globala uppvärmningen.
Under de senaste åren har EU arbetat hårt med att etablera unionen som en ledande aktör i den globala kampen mot klimatförändringarna. I boken EU och den globala klimatfrågan – Europaperspektiv 2008, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 6 februari, presenteras aktuell forskning om EU:s klimatarbete.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden