Uppsala universitet har genom Campus Gotland en unik möjlighet att bidra till utvecklingen i regionen genom forskning, utbildning och samverkan på lokal, nationell och internationell nivå. Det sa rektor Eva Åkesson när hon idag introducerade ett seminarium om Östersjöregional utveckling i Almedalen, inom ramen för invigningen av Uppsala universitet – Campus Gotland.
Uttern är ett av många djur som drabbats hårt av miljögifter med minskad reproduktion och utbredning som följd. Nu visar ny forskning från Uppsala universitet att utterns reproduktivitet har återställts, mycket tack vare att användningen av PCB förbjöds i mitten av 1970-talet. Uttern mår bättre än på länge, men höga halter av nya så kallade perflourerade ämnen hos uttern väcker oro.
Idag sjösatte forskare och doktorander från Uppsala universitet en 6.7 meter lång generator i den blivande vågkraftsparken i Lysekil.
Den 12 mars sjösätts den första stora generatorn i den blivande vågkraftsparken i Lysekil av forskare och doktorander från Uppsala universitet. Media hälsas välkomna att följa sjösättningen.
Idag sjösattes den första riktiga experimentanläggningen i Dalälven vid Söderfors. Syftet är att utveckla helt ny teknik som på ett förnybart sätt kan ta tillvara strömkraft för energiproduktion.
På torsdag den 7 mars sjösätts den första riktiga experimentanläggningen för marin strömkraft i Dalälven vid Söderfors. Syftet med den nya tekniken är att den på ett förnybart sätt ska ta tillvara strömkraft för energiproduktion. Media hälsas välkomna att följa sjösättningen av generatorn för den nya tekniken.
När ben efter en stor val påträffades på västkusten 2009 spekulerades det kring om detta skulle kunna vara ett exemplar av den gåtfulla så kallade swedenborgvalen. En analys av benen, som hittades 72 meter över havet, visade att de kom från en val som levt i Skagerrak då isen från den senaste istiden drog sig tillbaka. Resultaten av analysen publiceras nu i Historical Biology.
Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worms) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.
Encelliga arkéer representerar vid sidan av eukaryoter och bakterier en tredje domän på livets träd. I en ny studie som letts från Uppsala universitet visar forskare att arkéernas tillväxt och talrika förekomst i polarhaven beror på deras förmåga att ta upp urea för att tillgodose sitt energibehov.
En nyligen publicerad studie från Lilla Karlsö utanför Gotland slår hål på populära föreställningar om hur sillgrisslor beter sig när de lämnar bohyllan. Studien visar att den forskning och fågelturism som bedrivs på Stora Karlsö förmodligen innebär stora störningar för sillgrisslorna, störningar som leder till att fler fågelungar dör när de lämnar häckningsplatsen för att ge sig ut på havet.
Storspiggens arvsmassa har nu kartlagts av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet, Broad Institute och Stanford Universitet i USA. Resultaten publiceras i tidskriften Nature och visar hur arvsmassan förändrats så att storspiggen kunnat anpassa sig till sötvatten efter den senaste istiden. De flesta förändringarna har skett genom att geners reglering förändrats.
Ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingen utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.
Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandling har Jens Engström visat hur anläggningens nuvarande aggregat kan förbättras för att kunna omvandla ännu mer av vågornas energi till elektricitet.
Nya forskningsrön visar att koldioxidhalten i jordens atmosfär har spelat en stor roll när det gäller tidigare globala klimatförändringar. En minskning av koldioxidhalten var en avgörande förutsättning för den globala nedkylning och nedisning av Antarktis som inleddes för cirka 34 miljoner år sedan. Resultatet publiceras nu i tidskiften Science.
Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.
Jordens mest framgångsrika bakterier finns i oceanerna och hör till gruppen SAR11. I en ny studie ger forskare från Uppsala universitet en förklaring till framgången och ifrågasätter samtidigt gängse teori om dessa bakterier. I analysen har de också identifierat en sällsynt och hittills okänd släkting till mitokondrierna, cellernas energikraftverk.
Nya fynd av unikt välbevarade fossila kalkskal från Gotland, Kanada, Australien och Kazakstan ger en helt ny inblick i miljön i det hav som täckte jorden för mer än 400 miljoner år sedan. Nya analysmetoder gör det möjligt att i detalj undersöka fossila skal och på så sätt få insikter i oceankemin i forntida hav. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Geology.
Om sjöhästarnas närmsta släkting, kantnålarna, själva får välja så ska hemmet vara mer rent än täckt av slemmiga alger. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.
En avhandling vid Uppsala universitet visar att analyser av kartor och sjökort kan vara ett alternativ till tidskrävande och kostsamma fältmätningar. Civilingenjören Dan Lindgren visar bland annat att det går att beräkna förekomsten av olika sedimenttyper i kustområden med en noggrannhet som är tillräcklig för tillämpningar inom kustvattenförvaltning.
Nervgiftet BMAA, som produceras av vanligt förekommande alger, har föreslagit vara förknippade med sjukdomar som ALS, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. Oskar Karlsson har visat i sin avhandling vid Uppsala universitet att giftet tas upp i hjärnan hos unga möss som exponerats för giftet.